Samfälld mark
Du får nog skriva lite mer detaljer om frågan. Om någon skall kunna svara.
En samfällighet är, så jag förstår det, inte kopplad till enskilda ägare, utan till ett antal fastigheter.
Så om du vill förändra något när det gäller delägarna är det nog lantmäteriet du får vända dig till.
Vad menar du med trafikfrågan?
Är det en vägsamfällighet det gäller så är det väl all "vanlig" trafik, från cyklar till sopbilar och timmerbilar som kan komma i fråga. Det beror nog lite på vad det är för fastigheter som är medlemmar i samfälligheten.
Så om du vill förändra något när det gäller delägarna är det nog lantmäteriet du får vända dig till.
Vad menar du med trafikfrågan?
Är det en vägsamfällighet det gäller så är det väl all "vanlig" trafik, från cyklar till sopbilar och timmerbilar som kan komma i fråga. Det beror nog lite på vad det är för fastigheter som är medlemmar i samfälligheten.
Hej
Det gäller samfälld mark utan nån aktiv förening, där det finns befintliga vägar. Men det finns delar som inte används eller inte har nån nytta kvar. Men när det kommer nya ägare så kan ju det uppfinnas nya behov. Så söker jag på färdsel som det kallades vida laga skifte så gäller det ju häst och vagn och en rättighet kan ju tolkas som vad som helst. Det finns ju allttid ett tolkningsutrymme. Men nån här kanske har lite specialist kunskaper eller erfarenhet när det gäller samfälld mark - väg och hur dom gick tillväga förutom att skapa en GA.
LM nämner en 4hjling men andra förättare säger att det låter konstigt att ens tillåta det.
Det gäller samfälld mark utan nån aktiv förening, där det finns befintliga vägar. Men det finns delar som inte används eller inte har nån nytta kvar. Men när det kommer nya ägare så kan ju det uppfinnas nya behov. Så söker jag på färdsel som det kallades vida laga skifte så gäller det ju häst och vagn och en rättighet kan ju tolkas som vad som helst. Det finns ju allttid ett tolkningsutrymme. Men nån här kanske har lite specialist kunskaper eller erfarenhet när det gäller samfälld mark - väg och hur dom gick tillväga förutom att skapa en GA.
LM nämner en 4hjling men andra förättare säger att det låter konstigt att ens tillåta det.
Hej,
Jag är ingen expert men vet i alla fall hur det fungerar i vår by. Vid laga skiftet på 1830-talet avsattes de flesta av byns vägar som samfälld mark. På 1970-talet inrättades en gemensamhetsanläggning (GA) för de vägar som då ansågs vara viktigast, i princip väg fram till dåtidens permanent bebodda fastigheter. Övriga vägar blev kvar i samfälligheten. Idag nyttjas de samfällda vägarna som infarter till fritids- och permanentbostäder, skogsbilvägar, cykelvägar, naturstigar och är i några fall helt igenväxta.
Andel i samfälligheten har de fastigheter som har ett s.k. skattetal (mantal). Kunskapen om detta är bristfällig hos många i byn och den allmänna meningen verkar vara att marken får nyttjas av angränsande fastighet efter behov. Byggnadsnämnden ignorerar regelmässigt att höra samfällighetens delägare vid grannhörande och även Lantmäteriet har ibland missat att kalla delägarna vid förrättningar.
Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS) gäller för den här typen av samfällighet precis som för en GA. Om det inte har bildats någon samfällighetsförening så förvaltas samfälligheten direkt av delägarna gemensamt (delägarförvaltning). Om inte alla delägare är överens måste man hålla sammanträde. Jag tror att man alltid måste gå via Lantmäteriet i så fall. Vid sammanträdet har varje delägare en röst men i ekonomiska frågor kan man begära att rösterna istället räknas efter andelstal.
Det var lite allmän information. Om du är mer specifik med vad du vill åstadkomma kan jag kanske ge ett mer specifikt råd.
Jag är ingen expert men vet i alla fall hur det fungerar i vår by. Vid laga skiftet på 1830-talet avsattes de flesta av byns vägar som samfälld mark. På 1970-talet inrättades en gemensamhetsanläggning (GA) för de vägar som då ansågs vara viktigast, i princip väg fram till dåtidens permanent bebodda fastigheter. Övriga vägar blev kvar i samfälligheten. Idag nyttjas de samfällda vägarna som infarter till fritids- och permanentbostäder, skogsbilvägar, cykelvägar, naturstigar och är i några fall helt igenväxta.
Andel i samfälligheten har de fastigheter som har ett s.k. skattetal (mantal). Kunskapen om detta är bristfällig hos många i byn och den allmänna meningen verkar vara att marken får nyttjas av angränsande fastighet efter behov. Byggnadsnämnden ignorerar regelmässigt att höra samfällighetens delägare vid grannhörande och även Lantmäteriet har ibland missat att kalla delägarna vid förrättningar.
Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS) gäller för den här typen av samfällighet precis som för en GA. Om det inte har bildats någon samfällighetsförening så förvaltas samfälligheten direkt av delägarna gemensamt (delägarförvaltning). Om inte alla delägare är överens måste man hålla sammanträde. Jag tror att man alltid måste gå via Lantmäteriet i så fall. Vid sammanträdet har varje delägare en röst men i ekonomiska frågor kan man begära att rösterna istället räknas efter andelstal.
Det var lite allmän information. Om du är mer specifik med vad du vill åstadkomma kan jag kanske ge ett mer specifikt råd.
Hej, tack för svaret, det är ungefär så långt jag har kommit också. Ja alltså några använder den samfällda marken till att hota med att börja köra bil och flytta trafiken från befintliga vägar till den samfällda marken som har varit igneomvuxen och helt förstörd av naturen. I våran by finns det otaliga såna här samfällda vägar. Några har byggt hus på marken. Mao det ligger till grund för osämja och måste således bort. Och då är frågan om en GA skulle lösa detta och att man tittar på det med dagens ljus och tvinga in dom som har "privata vägar" som används av "alla" bl.a post och sopbil. Dom privata vägarna har ju uppkommit av nån anledning för sträckan blir kortare till tex allmän väg. Nya ägare tar vid som har en helt annan ide osv. Man kan lösa in den samfällda marken men endel vill ju ha kvar till inen nytta för så har det ju alltid varit. så då är det om en GA/LM kan bestämma och titta över dagens trafik och tvinga in alla och byta ut eventuella nödvändigheter med servitut osv men tills alla vill vara med på det så ska det trätas o bytas andelar.
En sak är nog i alla fall säker:
Hur än situationen är idag, och vilken lösning ni än eftersträvar, så kommer det att kosta multum.
Lantmäteriet jobbar inte gratis, och när de skall börja gräva fram dokument från laga skiftet osv i källararkiven kan det nog kosta hur mycket som helst.
Det vore nog bättre och billigare om ni grannar kan samlas och komma överens om hur problemen skall lösas.
För när LMV går in och agerar får ändå alla vara med och betala.
Hur än situationen är idag, och vilken lösning ni än eftersträvar, så kommer det att kosta multum.
Lantmäteriet jobbar inte gratis, och när de skall börja gräva fram dokument från laga skiftet osv i källararkiven kan det nog kosta hur mycket som helst.
Det vore nog bättre och billigare om ni grannar kan samlas och komma överens om hur problemen skall lösas.
För när LMV går in och agerar får ändå alla vara med och betala.
Hej igen,
Först några kommentarer:
- Om någon som har en andel i den samfällda vägen vill iordningsställa den så har jag svårt att se hur det ska kunna stoppas. Syftet är ju att det ska vara en väg och då måste man också få underhålla den.
- Om vägens användning ska ändras så kräver det ett beslut av väghållaren. D.v.s. i ert fall av alla delägare gemensamt eller, om ni inte kan enas, ett majoritetsbeslut på ett sammanträde som är utlyst på korrekt sätt.
- Andelarna i en samfällighet är knutna till fastigheten och kan inte bytas bort.
Om det finns osämja är det naturligtvis bäst att inrätta en GA. Då får man hjälp av lantmätaren att lösa tvisterna och ett myndighetsbeslut som alla måste följa. Dock till en avsevärd kostnad som redan har påpekats i tråden. Tänk också på att en GA bara kommer att omfatta de vägar som anses ha en väsentlig betydelse, så en del av samfälligheten kommer säkert att bestå. Att utplåna hela eller delar av den kräver en fastighetsreglering vilket är en annan förrättning.
Först några kommentarer:
- Om någon som har en andel i den samfällda vägen vill iordningsställa den så har jag svårt att se hur det ska kunna stoppas. Syftet är ju att det ska vara en väg och då måste man också få underhålla den.
- Om vägens användning ska ändras så kräver det ett beslut av väghållaren. D.v.s. i ert fall av alla delägare gemensamt eller, om ni inte kan enas, ett majoritetsbeslut på ett sammanträde som är utlyst på korrekt sätt.
- Andelarna i en samfällighet är knutna till fastigheten och kan inte bytas bort.
Om det finns osämja är det naturligtvis bäst att inrätta en GA. Då får man hjälp av lantmätaren att lösa tvisterna och ett myndighetsbeslut som alla måste följa. Dock till en avsevärd kostnad som redan har påpekats i tråden. Tänk också på att en GA bara kommer att omfatta de vägar som anses ha en väsentlig betydelse, så en del av samfälligheten kommer säkert att bestå. Att utplåna hela eller delar av den kräver en fastighetsreglering vilket är en annan förrättning.
Bra, Det stoppas med att alla måste vara överens och möjligheterna när naturen har tagit tillbaka vägen så får man vara rädd om biotopen nära stenmurar osv...ja alltså det finns redan en annan väg också som är iordning, men dock alla är inte överens och då behäver men en GA som kollar över allt. Ang andelar så finns det möjligheter men då tittar man på nödvändigheten enligt ett servituts former och nyttan. Sen kan man lösa in dom sinsemellan dom som redan har andel. Men det villl ju till nån slags reglering för det också.D darey skrev:
Dom flesta vill ha en GA men sånt kan överklagas i absurdum men det kan lugna ner sig om LM delar kostnaden på alla som är med isåfall kan ju vem som helst ansöka om det.
Kan en GA tvinga in "privata vägar" alltså såna vägar som har nyttjas för post och sopbil och kan lm då tvinga ägare att flytta på en väg för att göra den fastigheten bättre och då fördela den kostnaden på alla? hur långt kan anläggningslagen gå?
Jag har blivit stärkt i min tro. Jag har för mig att jag läste nåt förslag hos regeringen att det skulle bli lättare med att tabort sån här gammal skit och lm vill det också då det kräver massa onödig tid.
Tack.
Du vill ha väldig specifika svar men beskriver problemet väldigt ospecifikt. Det är även svårt att lista ut om du vill använda de gamla vägar som väg eller om du vill annektera marken.
I båda fall kan du nog få bra tips, men då kan det vara bra med specifik info
- är den samfällda marken en egen fastighet eller är det en del av de övriga fastigheter
- finns det detaljplan
- finns det servitut
- mm
I båda fall kan du nog få bra tips, men då kan det vara bra med specifik info
- är den samfällda marken en egen fastighet eller är det en del av de övriga fastigheter
- finns det detaljplan
- finns det servitut
- mm
harry73 skrev:
Jag kan beskriva så gott det går. Jag vill använda befintliga vägar som dels är samfällda och några är privata, man kan utgå från dom vägarna att posten och sopbilen kör på dom. Men sen finns det samfällda delar som ingen använder på vissa av dessa delar så har det kommit nya ägare gneom åren och det glöms bort att detär samfälld mark, så nån har to.m bygg hus på det och det upptäcktes i efterhand att den ligger på samfälld mark, men den var nog delvis olokaliserad Så genom att det kommer fler hus så blir detmer trafik på dom befintliga vägarna och delvis går igenom gårdar. Så då hänvisas den trafiken till vägar som inte finns(igenvuxna), alltså samfälld mark som också går genom gårdar. För att lösa det så kan alla gå ihop och flytta vägarna utanför sina gårdar men då ska det chakras, nån vill lite till och nån vill ha nåt annat extra det blir dött läge.
Det finns ingen detaljplan
Några har servitut på befintliga "privata" vägar. Några har official servitut på korta delar men inte på hela vägen. Vilket är konstigt. Det var två olika marker och på den går det en väg. På ena delen finns det officialservitut men inte på resten.
Den samfällda marken är uppdelad mellan några gamla gårdar från laga skifte.
Grannen vill annektera marken då den är igenvuxen, en annan hänvisar trafiken till den.
Nån vill inte bli av med sin del för det kan vara bra att ha men vill inte betala underhåll.
Jag vill bara få det löst så som det beter sig i praktiken idag och om alla kan dela på det pch även ta in dessa privata vägar och ev flytta på dom genom en GA så vore det kanon.
Men detär nog så att vissa delar kommer ligga kvar efter en GA.
Tack för era svar fortsätt så, jag läser allt.
Det verkar vara läge att inrätta en gemensamhetsanläggning!
Jag tror inte att det kan vara något problem att få med helt "privata" vägar i GA:n. Speciellt inte om de redan används av post och sopbil. Beslutet kan även stipulera att vägar ska upprustas och att nya vägar ska anläggas.
Vem som helst kan ansöka om anläggningsförrättningen och kostnaden fördelas normalt mellan alla berörda fastigheter efter nyttan. Det är dock lämpligt att rådgöra med lantmäteriet först eftersom den som söker får betala hela kostnaden om förrättning blir inställd. Det kan ju finnas hinder som inte är uppenbara för en lekman.
Lycka till!
Jag tror inte att det kan vara något problem att få med helt "privata" vägar i GA:n. Speciellt inte om de redan används av post och sopbil. Beslutet kan även stipulera att vägar ska upprustas och att nya vägar ska anläggas.
Vem som helst kan ansöka om anläggningsförrättningen och kostnaden fördelas normalt mellan alla berörda fastigheter efter nyttan. Det är dock lämpligt att rådgöra med lantmäteriet först eftersom den som söker får betala hela kostnaden om förrättning blir inställd. Det kan ju finnas hinder som inte är uppenbara för en lekman.
Lycka till!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 259 inlägg
Jag vet inte riktigt varför man skulle kunna tvinga in privata vägar i gemensamhetsanläggningen bara för att exempelvis sopbilen kör där för hämtning hos den som äger vägen. Det krävs ju att de andra fastighetsägarna har betydande behov av att ha tillgång till de privata vägarna för att den frågan alls ska vara aktuell. Har de andra vägar de kan nyttja istället kommer nog inte Lantmäteriet försöka tvinga in dessa.