Tilläggsisolera eller inte?
Tilläggsisolera eller inte?
Nu till sommaren skall vi försöka fixa till utsidan av vårat gamla hus. Huset är byggt 1910 och hade hyvlad liggande och stående panel, som var målat i ljusgult. Huset hade glasveranda och extra höga fönster med spröjs.
På 60-talet gjorde man, som många andra. Satte eternit utanpå panelen, tog bort glasverandan och bytte ut fönstren till en mindre sort utan spröjs. Man gjorde även om takkuporna, de fick platt tak istället för spetsigt.
Att återställa huset till ursprungligt skick helt och hållet kommer vi tyvärr inte kunna...
Men vårt första frågetecken som vi stött på är om man bör/skall tilläggsisolera huset eller inte. Vi kommer att ta bort eterniten och sätta den nya fasaden på den gamla. Ytterväggarna består i dag av enbart timmer, en vidpapp och sedan eternit. Vi tycker att huset behåller värme ganska bra, men man skulle kanske tjäna ngt i uppvärmningskostnad om man la lite isolering i väggen. Ett annat frågetecken är vad det kommer att göra för utseendet på huset. Om man tilläggsisolera och så kommer fasaden att hamna en bra bit utanför stengrunden, även takutsprånget kommer ju att minska (även om det är ganska stort).
Hur har ni gjort med era gamla hus? Är det någon som haft ett lika "förstört" hus som vårat och som lyckats få till lite charm i utsidan?
Nu till sommaren skall vi försöka fixa till utsidan av vårat gamla hus. Huset är byggt 1910 och hade hyvlad liggande och stående panel, som var målat i ljusgult. Huset hade glasveranda och extra höga fönster med spröjs.
På 60-talet gjorde man, som många andra. Satte eternit utanpå panelen, tog bort glasverandan och bytte ut fönstren till en mindre sort utan spröjs. Man gjorde även om takkuporna, de fick platt tak istället för spetsigt.
Att återställa huset till ursprungligt skick helt och hållet kommer vi tyvärr inte kunna...
Men vårt första frågetecken som vi stött på är om man bör/skall tilläggsisolera huset eller inte. Vi kommer att ta bort eterniten och sätta den nya fasaden på den gamla. Ytterväggarna består i dag av enbart timmer, en vidpapp och sedan eternit. Vi tycker att huset behåller värme ganska bra, men man skulle kanske tjäna ngt i uppvärmningskostnad om man la lite isolering i väggen. Ett annat frågetecken är vad det kommer att göra för utseendet på huset. Om man tilläggsisolera och så kommer fasaden att hamna en bra bit utanför stengrunden, även takutsprånget kommer ju att minska (även om det är ganska stort).
Hur har ni gjort med era gamla hus? Är det någon som haft ett lika "förstört" hus som vårat och som lyckats få till lite charm i utsidan?
8) Ja du margareta, om det tvistar de lärde. :magaretha skrev:
Efter mycke tankemöda gjorde vi såhär:
Vi plockar bort allt ner till timmerstommen, vilket innebär att bort åker: putsen, vassmattor, kycklingnät, den gamla panelen, spikläkt samt tjärpapp.
På stommen reglar och isolerar vi med 70 mm. Därefter vindskydd(Windy), spikläkt och panel.
På insidan av stommen sitter det råspont och masonite. Där kommer vi att sätta en diffspärr på masoniten. Sedan ska det reglas och isoleras 45 mm. I denna nya s.k. installationsvägg kommer vi att dra: el, tele, data, tv och radio + extra VP-rör för ev. framtida kabeldragningar.
Om du går in på vår hemsida, kan du se hur det fortlöper.
Värme stiger uppåt. Isolera därför i första hand taket rejält. I andra hand ser man över fönster och dörrar, som också läcker värme i massor. Byt mot nytt eller renovera det gamla. Täta noga.
Väggarna i sig behöver inte så himla mycket extrapäls. Därmed förlorar man faktiskt inte särskilt mycket rumsvolym med isolering på insidan. Däremot vinner man massor på en snyggt bibehållen fasad.
Vi har nyligen rustat ett ålderdomligt lanthus. Vi valde att isolera enbart på insidan av väggtimret, 45 mm stenull. Utvändigt inget alls. Det kändes lite vågat. Men idag visar det sig att huset drar mycket lite energi. Och fasaden är en fröjd för ögat. Det går överhuvudtaget inte alls att skilja de nya brädorna från de som suttit här sedan 1790.
Väggarna i sig behöver inte så himla mycket extrapäls. Därmed förlorar man faktiskt inte särskilt mycket rumsvolym med isolering på insidan. Däremot vinner man massor på en snyggt bibehållen fasad.
Vi har nyligen rustat ett ålderdomligt lanthus. Vi valde att isolera enbart på insidan av väggtimret, 45 mm stenull. Utvändigt inget alls. Det kändes lite vågat. Men idag visar det sig att huset drar mycket lite energi. Och fasaden är en fröjd för ögat. Det går överhuvudtaget inte alls att skilja de nya brädorna från de som suttit här sedan 1790.
Skippa tilläggsisoleringen i allafall på utsidan, vill ni ha gammal känsla kan ni köpa klädselbrädor i några olika bredder och blanda när ni sätter upp dom. Tittar ni på gammla hus ser ni att det ofta är så att bredden varierar på klädselbrädorna, detta var för att få ut mesta möjliga material ur stocken. På vårat hus är panelen tom kilsågad. Att sätta diffspärr mellan isoleringen och befintlig vägg om ni tillläggsisolerar på insidan avråder jag från, skall den sitta någonstans så skall det vara utanför isoleringen in mot rummet.
Classe
Classe
"Huset är byggt 1910 och hade hyvlad liggande och stående panel, som var målat i ljusgult."
Det slog mig plötsligt; Hur vet ni förresten DETTA om panelen? Från foton? Eller genom fynd under eterniten? I bästa fall ligger den ursprungliga panelen kvar intakt under eternitplattorna! Då behöver ni "bara" montera bort eterniten och hitta matchande panelbrädor till de ställen som måste bytas.
Classes hus är uppenbart äldre än ert. De oregelbundna och kilsågade panelerna hör till tiden före järnvägar och "modärna" sågverk.
Det slog mig plötsligt; Hur vet ni förresten DETTA om panelen? Från foton? Eller genom fynd under eterniten? I bästa fall ligger den ursprungliga panelen kvar intakt under eternitplattorna! Då behöver ni "bara" montera bort eterniten och hitta matchande panelbrädor till de ställen som måste bytas.
Classes hus är uppenbart äldre än ert. De oregelbundna och kilsågade panelerna hör till tiden före järnvägar och "modärna" sågverk.
Sorry!
missade första raden som beskrev tidigare panel. Givetvis skall ni i förstahand försöka få till samma paneltyp somtidigare. Blandade bredder på stående panel förekom vid 1910 talet, dock tror jag att kilsågad panel knapast förekom vid den tiden. Det är riktigt att vårt hus är betydligt äldre. För att renovera "tidstroget" måste man ängna mycket tid åt efterforsning men vill man mata ge huset en lite äldre prägel fungerar det utmärkt att blanda bredder på panelen.
classe
missade första raden som beskrev tidigare panel. Givetvis skall ni i förstahand försöka få till samma paneltyp somtidigare. Blandade bredder på stående panel förekom vid 1910 talet, dock tror jag att kilsågad panel knapast förekom vid den tiden. Det är riktigt att vårt hus är betydligt äldre. För att renovera "tidstroget" måste man ängna mycket tid åt efterforsning men vill man mata ge huset en lite äldre prägel fungerar det utmärkt att blanda bredder på panelen.
classe
Vi har byggt nytt hus i gammal stil.
Kanske kan kalla det tidigt 1900-tal.
Jag tyckte lite att det gick i linje med bygget att isolera med träfiber i väggar och tak.... men så får man ju lite fixideer ibland oxå. Man slipper allt job med diffspärren!
Kan kanske vara svårt att tilläggsisolera med dessa "gammalmoderna" material, som oftast är lösa.
/Thrax
Kanske kan kalla det tidigt 1900-tal.
Jag tyckte lite att det gick i linje med bygget att isolera med träfiber i väggar och tak.... men så får man ju lite fixideer ibland oxå. Man slipper allt job med diffspärren!
Kan kanske vara svårt att tilläggsisolera med dessa "gammalmoderna" material, som oftast är lösa.
/Thrax
billy_baver: Information om panel har vi dels genom ett gammalt fotografi plus genom egna fynd. Vi tog bort eterniten från kuporna när taket lades om, i somras.
De gjorde omfattande renovering på 60-talet så jag tror att en hel del av panelen är skadad. Bland annat så bytte de ut alla fönster mot mindre.
De gjorde omfattande renovering på 60-talet så jag tror att en hel del av panelen är skadad. Bland annat så bytte de ut alla fönster mot mindre.
"Intakt" är ett starkt ord. Men att fasaden är skadad är inte detsamma som utdömd. Läst mellan raderna verkar det billigaste, trevligaste och bästa alternativet vara att reparera originalfasaden. River ni bort eterniten ser ni direkt hur fönster och dörrar ursprungligen satt. Deras inramning får ni improvisera fram.
Börja med att ta fram PROVBITAR på bottenbrädor och lock, dörr- och fönsterkarmar, vattbrädor och knutar. Visa (eller rita) för folket på er brädgård vilka profiler bitarna har. Visa fotot också! Fråga vad som finns i sortiment, och om det går att specialbeställa det som saknas. På samma sätt gör ni inför målningen. Låt färghandlarn analysera vilken sorts färg som fanns på originalpanelen. Fråga hur ni gör bäst i fortsättningen.
Dörr- och fönstersnickerier är ett kapitel för sig. Dörrtak, brandstege, ytterbelysning, stuprör och rännor, trappräcken, vindskivor ... Medge att eternit är VACKERT! ;-)
Börja med att ta fram PROVBITAR på bottenbrädor och lock, dörr- och fönsterkarmar, vattbrädor och knutar. Visa (eller rita) för folket på er brädgård vilka profiler bitarna har. Visa fotot också! Fråga vad som finns i sortiment, och om det går att specialbeställa det som saknas. På samma sätt gör ni inför målningen. Låt färghandlarn analysera vilken sorts färg som fanns på originalpanelen. Fråga hur ni gör bäst i fortsättningen.
Dörr- och fönstersnickerier är ett kapitel för sig. Dörrtak, brandstege, ytterbelysning, stuprör och rännor, trappräcken, vindskivor ... Medge att eternit är VACKERT! ;-)
Oj, det var ett modigt uttalande från tillverkaren. Det beror ju helt på hur väggen ser ut i övrigt.Immobil skrev:Enl. isoleringstillverkaren är det OK att sätta diffspärren upp till 1/3 in i väggen från den varma sidan.
Om man t.ex. har ett timmerhus med runda stockar på 20cm och tycker att man vill isolera på insidan så blir det rätt obra om man lägger diffspärren mot stockarna och sedan 10cm gullfiber innanför det. Jag är rätt säker på att daggpunkten kommer hamna innanför diffspärren då och vips har man byggt ett mögelhus.
Daggpunkten får man räkna fram utifrån beräknat temperaturfall i de olika lagren i väggen. Blir till att sätta sig med värden, tjocklekar och miniräknare. Finns säkert program som kan räkna åt en nuförtiden.
/O
"Den stora skillnaden mellan isolering av cellulosafiber och isolering av mineral- eller glasull är att cellulosafiber har hygroskopiska egenskaper, (kan ta upp och avge fukt i ångfas)vilket mineral- och glasull inte har.
Allt snack om daggpunkt har startat som ett resultat av att vi började använda icke hygroskopisk isolering i slutet av 1950-talet.
I en klimatskärm med material som har hygroskopiska egenskaper behövs ingen diffusionsspärr. Istället kommer ev fukt att röra sig fritt genom konstruktionen (torka mot ut- eller insidan beroende på var det är torrast.
Väljer man icke hygroskopisk isolering måste denna skyddas mot fukt, t ex med en plastfolie, för att inte kondensrisker skall uppkomma vid kall väderlek."
Källa: svenska byggnadsvårdsföreningens forum
Allt snack om daggpunkt har startat som ett resultat av att vi började använda icke hygroskopisk isolering i slutet av 1950-talet.
I en klimatskärm med material som har hygroskopiska egenskaper behövs ingen diffusionsspärr. Istället kommer ev fukt att röra sig fritt genom konstruktionen (torka mot ut- eller insidan beroende på var det är torrast.
Väljer man icke hygroskopisk isolering måste denna skyddas mot fukt, t ex med en plastfolie, för att inte kondensrisker skall uppkomma vid kall väderlek."
Källa: svenska byggnadsvårdsföreningens forum
Denna tråd kanske spårar ur lite nu?
Jag har som jag skrev "träfiberisolering".
Man blir så jaäkla ifrågasatt angående denna isolering.
Kan någon förklara varför tex stenull inde kan avge fukt på samma sätt som min isolering.
Ingen tror ju en när man inte har "bevis" eller kan förklara på ett rätt och trovärdigt sätt...
/Thrax
Jag har som jag skrev "träfiberisolering".
Man blir så jaäkla ifrågasatt angående denna isolering.
Kan någon förklara varför tex stenull inde kan avge fukt på samma sätt som min isolering.
Ingen tror ju en när man inte har "bevis" eller kan förklara på ett rätt och trovärdigt sätt...
/Thrax
"Kan någon förklara varför tex stenull inde kan avge fukt på samma sätt som min isolering."
Njaa varken sten(ull) eller Glas(ull) kan i sig uppta vatten det är ganska självklart. Dock kan de hålla vatten inom materialet mellan fibrerna. Eftersom varken glaset eller stenen kan leda vattnet vidare så stannar det på plats. Sten- och glasull är dock i princip bra isoleringsmaterial under förutsättning att man kan garantera att de inte kommer i kontakt med vatten (vilket självklart inte kan garanteras under ett hus livstid)
En intessant sajt är friskbostad.nu
"Frisk Bostad är ett samarbetsprojekt mellan Hyresgästföreningen, HSB och Villaägarnas Riksförbund. Landets tre största boendeorganisationer. Sammanlagt har vi 1,3 miljoner medlemmar.
Frisk Bostad sätter brukaren i centrum. Vi tycker det är självklart. Det är ju vi som bor i husen"
I deras förteckning över tänkbara material i friska hus finns överhuvud taget inte Sten- och glasull med just eftersom de inte är hygroskopiska material.
En intressant sak som de rekommenderar är att utjämna fukttoppar i våtrum genom att använda hygroskopiska material dvs träullsskivor e.d. något jag själv kommer att tillämpa.
Njaa varken sten(ull) eller Glas(ull) kan i sig uppta vatten det är ganska självklart. Dock kan de hålla vatten inom materialet mellan fibrerna. Eftersom varken glaset eller stenen kan leda vattnet vidare så stannar det på plats. Sten- och glasull är dock i princip bra isoleringsmaterial under förutsättning att man kan garantera att de inte kommer i kontakt med vatten (vilket självklart inte kan garanteras under ett hus livstid)
En intessant sajt är friskbostad.nu
"Frisk Bostad är ett samarbetsprojekt mellan Hyresgästföreningen, HSB och Villaägarnas Riksförbund. Landets tre största boendeorganisationer. Sammanlagt har vi 1,3 miljoner medlemmar.
Frisk Bostad sätter brukaren i centrum. Vi tycker det är självklart. Det är ju vi som bor i husen"
I deras förteckning över tänkbara material i friska hus finns överhuvud taget inte Sten- och glasull med just eftersom de inte är hygroskopiska material.
En intressant sak som de rekommenderar är att utjämna fukttoppar i våtrum genom att använda hygroskopiska material dvs träullsskivor e.d. något jag själv kommer att tillämpa.