Vems är den då? Det finns ingen förening, den är byggd av de som byggde området från början. Vem äger den? Vem har ansvar för att den underhålls?
Som sagt var, förrättning är nog den enda vägen framåt...
Som sagt var, förrättning är nog den enda vägen framåt...
Det här med vägföreningar kan öppna avgrundsdjupa konflikter.
Där mina föräldrar hade sommarstuga sköttes vägen så, att någon av de ca 40 ägarna tyckte det var dags, och startade en insamling. Ofta var det något tiotal som sammarbetade, men en fick hålla i det praktiska.
De som gjort det en gång gjorde aldrig om det. Vid ett tillfälle blev det min mamma som fick ta hand om det. Det var nästan heltidsarbete under ett år för henne som pensionär att försöka skapa enighet. Det var en som sade att han gärna betalade för underhållet på villkor att det var anonymt, hans granne skulle skjuta honom om det kom fram att han hade betalat. Och det verkade vara ett seriöst hot. Den hotande grannen blev rabiat så fort något överhuvudtaget antyddes om vägunderhåll.
Och det var den nivån på ett tiotal ställen utefter vägen. Mamma (som var författare) började faktiskt skriva en deckare baserad på upplevelsen.
har man väl fått en riktig samfällighet på plats. Så minskar ofta konfliktnivån, det går att skylla på tvingande regler från lantmäteriet. Och är det ngn som inte betalar, så ordnar kronofogden det nästan med automatik. Ingen enskild medlem i styrelsen behöver konfrontera en som vägrar betala.
Där mina föräldrar hade sommarstuga sköttes vägen så, att någon av de ca 40 ägarna tyckte det var dags, och startade en insamling. Ofta var det något tiotal som sammarbetade, men en fick hålla i det praktiska.
De som gjort det en gång gjorde aldrig om det. Vid ett tillfälle blev det min mamma som fick ta hand om det. Det var nästan heltidsarbete under ett år för henne som pensionär att försöka skapa enighet. Det var en som sade att han gärna betalade för underhållet på villkor att det var anonymt, hans granne skulle skjuta honom om det kom fram att han hade betalat. Och det verkade vara ett seriöst hot. Den hotande grannen blev rabiat så fort något överhuvudtaget antyddes om vägunderhåll.
Och det var den nivån på ett tiotal ställen utefter vägen. Mamma (som var författare) började faktiskt skriva en deckare baserad på upplevelsen.
har man väl fått en riktig samfällighet på plats. Så minskar ofta konfliktnivån, det går att skylla på tvingande regler från lantmäteriet. Och är det ngn som inte betalar, så ordnar kronofogden det nästan med automatik. Ingen enskild medlem i styrelsen behöver konfrontera en som vägrar betala.
Som det är nu så är det nästan som du skriver hempularen, men inte riktigt. Vi har en avloppsförening som täcker en del av vägens användare som egenmäktigt tar på sig att dels laga vägen när den går sönder, beställa plogning mm. De samlar in pengar till detta när de pengar de samlade in senast inte längre räcker till. Ett par boende vägrar att betala till vägen och kommer då undan detta. Det finns en väldigt tydlig konflikt mellan de som är med i avloppsföreningen och de övriga längs vägen, dels pga att avloppsföreningen dessutom hanterar vägen i dess förlängning (efter det sista huset som inte är med i avloppsföreningen, dvs två hus efter mitt) och dels för att de som bor i den delen av området kör alldeles för snabbt och ofta hamnar i diket eller fastnar halvvägs upp. För den delen av föreningen som avloppsföreningen själva hanterar så har man gjort en andelsuppdelning av hur mycket olika fastigheter skall betala baserat på vart längs den delen av vägen fastigheten ligger.
Avloppsföreningen fungerar dock inte heller längre efter att styrelsen i den för några år sedan egenmäktigt fattade beslut om dikning i bostadsområdet och det blev dyrt - jättedyrt. Så flera av de som bodde i området stämde sin egen avloppsförening. Dessutom så blev det en anmälan till miljöförvaltningen i kommunen också, då man grävt utan tillstånd och ändrat på områdets karaktär när man lagt upp dikningsmassorna vid sidan av dikena.Markägaren hade gett sitt tillstånd, men det räckte inte. Hur den affären slutade vet jag inte, men jag tror de kom undan den saken.
Jag har försökt få till en vägförening ett par gånger, men när man blir verbalt attackerad och idiotförklarad så tappar man snabbt intresset. Jag har tillsammans med några andra grannar gjort en skrivelse till den andra föreningen om att vi behöver göra en förening (för att slippa träffa dem), men fick inte ens ett svar från den.
Jag har förresten glömt att berätta att jag fått min soptunna krossad av en bil en gång också för några år sedan, den fick jag ersatt med en ny levererad med kranbil på plats.
Avloppsföreningen fungerar dock inte heller längre efter att styrelsen i den för några år sedan egenmäktigt fattade beslut om dikning i bostadsområdet och det blev dyrt - jättedyrt. Så flera av de som bodde i området stämde sin egen avloppsförening. Dessutom så blev det en anmälan till miljöförvaltningen i kommunen också, då man grävt utan tillstånd och ändrat på områdets karaktär när man lagt upp dikningsmassorna vid sidan av dikena.Markägaren hade gett sitt tillstånd, men det räckte inte. Hur den affären slutade vet jag inte, men jag tror de kom undan den saken.
Jag har försökt få till en vägförening ett par gånger, men när man blir verbalt attackerad och idiotförklarad så tappar man snabbt intresset. Jag har tillsammans med några andra grannar gjort en skrivelse till den andra föreningen om att vi behöver göra en förening (för att slippa träffa dem), men fick inte ens ett svar från den.
Jag har förresten glömt att berätta att jag fått min soptunna krossad av en bil en gång också för några år sedan, den fick jag ersatt med en ny levererad med kranbil på plats.
I andra trådar brukar drt ju pekas på att man har ett ansvar om man har servitut på vägen. Jag är rätt säker att TS får underhålla vägen. Vem skulle annars få göra det?Nyfniken skrev:
Fast jag har ju inget servitut på vägen. Den finns, den används, men det finns inga papper på vägen. Den finns för att de som byggde sommarstugor bröt den en gång i tiden. Helt utan avtal, bara med markägaren goda minne.
Jag misstänker att detta är ett av alla de fall där olika myndigheter tror att avtal mm finns och därför aldrig krävt något.
Jag kanske ska lyfta ytterligare en komplikation också. Enligt ritningar på kommunen så skall man lägga VA-ledningar I vägen. Vem skall kommunen då ha som motpart? Markägaren?
Detta är dock några år bort skulle jag tro.
Jag misstänker att detta är ett av alla de fall där olika myndigheter tror att avtal mm finns och därför aldrig krävt något.
Jag kanske ska lyfta ytterligare en komplikation också. Enligt ritningar på kommunen så skall man lägga VA-ledningar I vägen. Vem skall kommunen då ha som motpart? Markägaren?
Detta är dock några år bort skulle jag tro.
Det finns väl inte så många alternativ. Vägen kan fungera genom att några berörda sköter den. Om dessa inte längre har lust med detta så kan det gå att komma överens om att dela på kostnader eller bilda en vägförening. Om inte det går vilket tycks vara fallet här så kan man bli tvungen att lösa det med hjälp av lantmäteriet. I slutänden kan resultatet bli mycket likt hur det blivit om man kommit överens med den skillnaden att det blir mycket dyrare för alla inblandade.
Efter att läst vad TS sagt i tråden tycker jag att den bästa lösningen är att ansöka om lantmäteriförrättning för att inrätta en gemensamhetsanläggning för vägen. Och i samband med det en samfällighetsförening som kan förvalta gemensamhetsanläggningen. Att det kan bli reaktioner bland fastighetsägare under den processen må så vara men det brukar kunna ge med sig och efter ett tag när föreningen väl är på plats. Ofta har folk en tendens att inte gilla förändring, speciellt om man ser att det kan innebära kostnader, men när förändringen är ett faktum anpassar man sig snabbt.
Sen tycker jag inte att man ska förringa lantmäterimyndighetens kompetens. Situationer som den här är något de är vana att hantera - upprörda känslor och allt. Att säga att det blir dyrt och att man endast kommer fram till det som de inblandade hade kommit fram till själva blir lite snävt. Saker och tjänster kostar alltid men kan generera ett stort värde. Dyrt i pengar men ändå prisvärt. Att få en ordnad förvaltning och skötsel av vägen där energin som läggs på osämja idag kan läggas på annat är ju något som får vägas mot kostnaden.
Innan en ansökan lämnas in till lantmäterimyndigheten så rekommenderar jag att ta kontakt för att snabbt undersöka förutsättningarna.
Sen tycker jag inte att man ska förringa lantmäterimyndighetens kompetens. Situationer som den här är något de är vana att hantera - upprörda känslor och allt. Att säga att det blir dyrt och att man endast kommer fram till det som de inblandade hade kommit fram till själva blir lite snävt. Saker och tjänster kostar alltid men kan generera ett stort värde. Dyrt i pengar men ändå prisvärt. Att få en ordnad förvaltning och skötsel av vägen där energin som läggs på osämja idag kan läggas på annat är ju något som får vägas mot kostnaden.
Innan en ansökan lämnas in till lantmäterimyndigheten så rekommenderar jag att ta kontakt för att snabbt undersöka förutsättningarna.
Om detta var en kommentar på mitt inlägg så vill jag förtydliga att det inte riktigt var vad jag menade. Jag menade att om man kan komma överens utan hjälp kan det bli en bra lösning utan att betala lantmäteriet. Men lantmäteriet behövs och gör ett bra jobb i det fall där inblandade inte kan komma överens.H Huruvida skrev:
Vägföreningen som nyligen bildades där jag bor har jag för mig har 160 medlemmar varav många var arga för att behöva betala pengar för något de tidigare fått gratis. Andelstal skulle beräknas för fritidsboende, permanentboende, jordbruk, skogsbruk och golfbana. Det hade definitivt inte gått smidigt utan lantmäteriet.
Min kortfattadde åsikter är att en samfällighet bör bildas då väljer ni en styrelse för samfälligheten som själva och utifrån de motioner som kommit in beslutar hur vägen ska underhållas. Samfälligheten förordar jag, även om det kostar en slant i uppstartskostnad.
TS skall vara glad för diket, annars hade han haft bilarna inne på sin tomt istället. Jag hade satt upp staket/häck så jag slapp se diket. Frågan är iofs hur fult ett dike kan bli av en avåkning i låg fart, det är ju trots allt ett dike...
Och hur löser ni andra det för att få folk att ställa upp i styrelser?
Jag sitter redan i tre stycken sedan tidigare (bredband, avlopp, idrottsförening), det finns ingen annan som ställer upp. För min del hinner jag dock inte göra ett bra arbete i de styrelser där jag sitter då min tid inte räcker till (har två barn vars idrottsaktiviteter tar i princip all fritid)
Jag sitter redan i tre stycken sedan tidigare (bredband, avlopp, idrottsförening), det finns ingen annan som ställer upp. För min del hinner jag dock inte göra ett bra arbete i de styrelser där jag sitter då min tid inte räcker till (har två barn vars idrottsaktiviteter tar i princip all fritid)