KungAnka nämner en viktig faktor. Många (inklusive undertecknad) klagar på att luftpumpar väsnas...det är ingenting mot en bergvärmepump. Skillnaden som jag upplever är dock att en BVP låter endast i det utrymme den står, och är det då ett rum som KungAnka nämner som ett förråd/garage/pannrum el dyl. så är det väl OK. En LVP tycker jag skickar ljud i stora delar av huset, ett ljud som jag personligen störs otroligt mycket av. En BLP går också att bygga in i ett ljudisolerande skal, vilket man per definition inte kan göra med en LVP. LVPn stör också utanför huset, vilket kan störa både husägaren och dess grannar. Vår granne har två utedelar riktade rakt mot vårt sovrum. Dessa låter som avlägsna flygplan som står stilla i luften. Denna granne har dock skaffat BVP nu, så vi hoppas att de kommer skrota LVP:arna snart.
 
P Paxman skrev:
Det här hamnar lite OT, men jag vill ändå reflektera lite över detta med "jakten" på "strömtjuvar". Vi har en enkel elmätare som via ett öga framför elmätarens blinkande diod mäter elförbrukningen momentant, samtidigt som den rätt simpelt loggar värdena. Bl a visar den lägsta momentana förbrukning under senaste dygnet. Vi har aldrig brytt oss om standby; vi har två trådlösa telefoner med laddarna inkopplade hela tiden, en stor skrivare, en bergvärmepump, en PVR (inspelningsbar digitalbox) och en del andra grejer som alltid drar ström.

Lägsta momentana värde jag sett (senaste dygnet) är under 80 watt! Detta betyder att alla de grejer vi har inkopplade som jag räknade upp ovan, och alla de jag glömde, drar minde el när de är i standby än två normala glödlampor! Dessa watt bidrar också till uppvärmingen på vintern, även om de givetvis inte är lika effektiva som om de hade stoppats i bergvärmepumpen. Slutsatsen för mig är dock: det finns ingen större anledning att jaga standby-prylar.
Moderna TV och vitvaror ligger under 1W. Moderna laddare någon tiondels watt. Standby är inte ett problem längre. Sen är det cirkulationspump och fläkt kvar förstås. En modern cirkpump drar nästan inget (10W) och en gammal kan ta 80W.
 
  • Gilla
Paxman
  • Laddar…
Vi har i höstas gjort den investeringen, konverterat från luft-luftvärmepump och vedkaminer (1 stor Tullikivi och en kassett inbyggd i öppna spisen) till bergvärme. Det fanns inte några vattenburna element innan så även det är nytt i huset med 1-plan med källare med totalt uppvärmd yta av 300 kvm. Investeringen av alla element och rördragningen för dessa gjorde jag själv, det blev en kostnad på ca 200 000 kr inkl rot och vi lånade till allt detta. Med bankens hjälp så räknade vi med att husets värde vid en ev försäljning ökar med minst denna kostnad. Månadskostnaden för det lånet täcks gott och väl av den energibesparing vi gör med dagens energipriser och de torde inte bli lägre med tiden. Dessutom är det en bekvämlighetsfaktor med i det, vi slipper hålla på att hantera ved för mer än myseldning i de eldstäderna vilket är nog så viktigt när man börjar att bli lite äldre, över pensionsåldern.
 
  • Gilla
Paxman
  • Laddar…
Angående ljudet;
En LVVP borde inte låta nånting alls i huset? Bara utomhus. Och där finns pumpar med ljudisolerad kompressor. Men det är klart, utanför sovrummet är väl ingen höjdare.
 
Min bergvämeVP står i källaren och hörs inte alls. En LLVP skulle stå utomhusoch väsnas. Jag bor extremt tyst och skull inte vilja bidra till mer oljud för mig och grannar.
 
  • Gilla
Paxman
  • Laddar…
D Danii KD skrev:
Vill tillägga att vi idag har vattenburet system via el. Och en luftvärmepump. Vi betalar väl ca 2200 kr i månaden de kalla månaderna men har det rätt kallt hemma.
I och med att du har Luft/luft pumpen så räknar du inte hem den krona för krona. Din energi förbrukning är för låg.
Men frågans relevans hänger på om det endast handlar om det ekonomiska eller om du ser andra värden i investeringen. Exempelvis en högre komfort, en viss trygghet med ett nytt system ( om ditt nuvarande är gammalt). Borrhålet ska särkiljas investeringsmässigt då det håller husets livslängd (om inte föutsättningarna ändras nämvärt) medans pumpen håller ca 20 år.
Hur gammal är luft värmepumpen?
Om den är 10-12 år då kan du nog börja planera för en luft/vatten eller bergvärme. Om du har långt ner till berg kostar det ca 1000:- metern till berget med foderrör.
 
  • Gilla
MLA72
  • Laddar…
Wide Glide Wide Glide skrev:
Mina svärföräldrar investerade i bergvärme för 20 år sedan och kostnaden då låg på ca: 120.000:- för hela installationen. En hel del egenarbete tillkom med grävande och återställning av marken/trädgård m.m. De fick problem efter ett par år med att värmen inte räckte till på vintern när de behövde energin som mest. Ett gammalt vattenburet system som sannolikt var igensatt bidrog nog också. Huset var från 50-talet. De fick borra djupare (minns inte hur mycket) och problemet var löst. Efter ytterligare några år var problemet tillbaka och de borrade ytterligare ner för att få tillbaka värmen. Återigen var allt frid och fröjd. De sålde huset för 10 år sedan och flyttade till en mindre villa. Bergvärmen var då i behov av att borras ännu djupare för att fungera. Installatören av bergvärmen antog att berggrunden var så tät att värmen (grundvattnet) inte strömmade förbi hålet. Gnejs tror jag att det var som inte hade sprickor. Vattnet passerade inte förbi och därmed sögs värmen runt hålet bort, Förr kunde man spränga i hålets botten för att få en sprickbildning i berget men det är inte tillåtet idag vad jag vet. Det var ett dyrt och komplicerat försök för att få ner värmekostnaderna. De har nu investerat i luft-vattenvärmepump och det fungerar bra. Tyst är den också men den är ju ny än så länge. Det beror säkert mycket på markförhållandena om det skall fungera bra och har man otur med det kan det vara en dyr investering.
Det är inte all berggrund som lämpar sig för bergvärme.
Att borra djupare behöver inte hjälpa, det är grundvattnet som värmer slangarna.
Om man ska komma åt någon värme från jordens kärna, då får man ha ett långt
borr 1000-2000m behöver man komma ner då.
 
  • Gilla
Wide Glide
  • Laddar…
Har 155 m2 hus byggt 1931 med vattenradiatorer och bergvärme. Förre ägaren landade på ca totalt 17000 kWh/år.
Vi ligger på totalt runt 9200-9500 kWh/år efter nya radiatortermostater och lite justeringar i styrsystemet till bergvärmen. Själva värmepumpen drar lite drygt 6000 kWh/år.
Vi är visserligen bara två personer, föregående ägare var fyra personer så det gör väl något på förbrukningen.
 
Peter2400 Peter2400 skrev:
Det är inte all berggrund som lämpar sig för bergvärme.
Att borra djupare behöver inte hjälpa, det är grundvattnet som värmer slangarna.
Om man ska komma åt någon värme från jordens kärna, då får man ha ett långt
borr 1000-2000m behöver man komma ner då.
Hej Peter2400, ledsen men du har fått det hela om bakfoten, ett bra grund vattenflöde är en positiv bonus som gör att du kan få ut en högre effekt ur hålet. Men det är solen som värmer upp marken/berget och vattnet i borrhålet är värme ledare. Och när man dimensionerar ett borrhål så räknar man inte med något grundvatten så om hålet är ”torrt” så tar man en vattenslang och fyller upp det.
 
Jag höll på med detta för 8 år sedan hade 20000kWh i totalförbrukning. Beställde en Nibe 2025 på nätet och dockade själv mot befintlig panna på radiator returen. Funkar klockrent och betalade av sig på 20 månader!
 
D Danii KD skrev:
Har en liten fundering. Vi har en villa från 60 talet. Om vi skulle belåna huset för att installera bergvärme skulle vi då sänka månadskostnaden men lika mycket som lånet kostar i månaden? Jag vet att det är svårt att ge ett exakt svar men ungefär? Vi är 7 personer i hushållet. Boytan är ca 140 kvm.
7 Pers i hushållet och 20 000kWh/år. Jag skulle tro att ni har kanske 12-15 000 av dem i uppvärmning.

Första jag skulle kontrollera är hur isolerad vind/taket är. Sedan skulle jag titta på uppvärmning. Som flera redan räknat så är det inte säkert att en bvp skulle spara mer än typ 4-5000/år så bara i faktorn kronor är det inte säkert att det går att räkna hem. Är det dåligt isolerat går en tilläggsisolering med största säkerhet att räkna hem på typ 5-7år.
 
BergVP kan vara hur tysta som helst om de står välbalancerade och har tysta pumpar.
 
T toyboy skrev:
Men det är solen som värmer upp marken/berget
Detta är fel. Solens värme märks inte mer under ett djupt på 3-4 m. Under detta är tempen i det orörda berget helt konstant över året och påverkas inte alls av solen.
Vatten har en dålig värmeledningsförmåga (om det inte finns konvektion med i spelet). Det kan leda värmen från omgivande berg till slangen (ett avstånd på några centimeter) men för att leda värmen från ytan ned till borrhålets djup är vatten totalt värdelöst.
 
T Thomas_Blekinge skrev:
Detta är fel. Solens värme märks inte mer under ett djupt på 3-4 m. Under detta är tempen i det orörda berget helt konstant över året och påverkas inte alls av solen.
Vatten har en dålig värmeledningsförmåga (om det inte finns konvektion med i spelet). Det kan leda värmen från omgivande berg till slangen (ett avstånd på några centimeter) men för att leda värmen från ytan ned till borrhålets djup är vatten totalt värdelöst.
Ledsen men jag har inte fel i detta solen värmer berget. Om vi tittar logiskt på det hela så vad är troligast att värmen kommer från jorden mittpunkt genom kilometervis med marklager eller utifrån via solen ett par hundra meter...tempen är inte konstant det kan skilja ca 2-10 beroende på vart i landet man bor men den håller sig ofta i närheten av vissa temperaturer. Men den största delen av uppvärmningen kommer från grundvattnet (som värms av solen) som kommer från regn, sjöar o.s.v så att så värdelöst är det inte
 
T Thomas_Blekinge skrev:
Detta är fel. Solens värme märks inte mer under ett djupt på 3-4 m. Under detta är tempen i det orörda berget helt konstant över året och påverkas inte alls av solen.
Vatten har en dålig värmeledningsförmåga (om det inte finns konvektion med i spelet). Det kan leda värmen från omgivande berg till slangen (ett avstånd på några centimeter) men för att leda värmen från ytan ned till borrhålets djup är vatten totalt värdelöst.
"Geoenergi utgörs i huvudsak av solenergi, som passivt lagras i mark, berg och grundvatten. Solenergin når – tack vare direktinstrålning, nederbörd och vind – några hundra meter i marken. Ner till ett djup av ca 10-15 m, ses årstidsvariationer i marktemperaturen, därefter är temperaturen jämn under året, och ungefär lika hög som luftens årsmedeltemperatur"
källa: http://geoenergicentrum.se/geoenergi-2/sa-funkar-geoenergi/
 
  • Gilla
brumbjorn
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.