Jordkällare med grava fuktproblem
Hej
Till vårt "fritidshus", en gammal gård med tillhörande uthus, hör också en gedigen jordkällare. Nuförtiden används den bara för korttidsförvaring av livsmedel och långtidsförvaring av Falu rödfärg. Tyvärr så är det stora problem med fukt i den. Nu på vintern så dryper framförallt den inre dörrens insida och taket (stenvalv) närmast dörren av fukt. På sommaren är det också fuktigt, men då jämnare fördelat. Dörrarna är alltid utsatta och jag oroar mig för att de kommer att ruttna sönder. Jag antar att fukten är kondens snarare än läckage, men vet inte säkert.
Källaren har som brukligt små ventiler ovanför dörrarna och har haft en takventil i bakänden. Den senare togs bort för åtskilliga decennier sedan (40-50 år?) av min far, samtidigt som han lade plast över källarbacken.
Påsenare år grälade jag och min mor av och till om hanteringen av ventilerna (där liksom de till torpargrunderna). De har varit tilltäppta och jag har tyckt att finns det ventiler så måste de rimligtvis användas, medan hon hävdadeatt det gick bra att ha dem tilltäppta.
Nu är hon död och jag får gräla med mig själv i stället. Att ha ventilerna öppna jämt har jag insett kan inte vara någon bra idé. Att släppa in varm sommarluft skulle öka kondensfukten rejält. Att ha dem öppna på vintern däremot skulle kanske få källaren att frysa. Tyvärr är vi där ganska sporadiskt under höst, vinter och vår, annars kunde man kanske anpassa vädringen efter väderlek. Se till att vädra rejält när temperaturen är mellan noll och fem t ex.
Idag varierar källarens temperatur mellan +5 - +10 (golv - tak) när den är som varmast och +1 - +5 när den är som kallast.
Så finns det någon därute med rejäl källarerfarenhet som har en lösning på mitt dilemma?
Till vårt "fritidshus", en gammal gård med tillhörande uthus, hör också en gedigen jordkällare. Nuförtiden används den bara för korttidsförvaring av livsmedel och långtidsförvaring av Falu rödfärg. Tyvärr så är det stora problem med fukt i den. Nu på vintern så dryper framförallt den inre dörrens insida och taket (stenvalv) närmast dörren av fukt. På sommaren är det också fuktigt, men då jämnare fördelat. Dörrarna är alltid utsatta och jag oroar mig för att de kommer att ruttna sönder. Jag antar att fukten är kondens snarare än läckage, men vet inte säkert.
Källaren har som brukligt små ventiler ovanför dörrarna och har haft en takventil i bakänden. Den senare togs bort för åtskilliga decennier sedan (40-50 år?) av min far, samtidigt som han lade plast över källarbacken.
Påsenare år grälade jag och min mor av och till om hanteringen av ventilerna (där liksom de till torpargrunderna). De har varit tilltäppta och jag har tyckt att finns det ventiler så måste de rimligtvis användas, medan hon hävdadeatt det gick bra att ha dem tilltäppta.
Nu är hon död och jag får gräla med mig själv i stället. Att ha ventilerna öppna jämt har jag insett kan inte vara någon bra idé. Att släppa in varm sommarluft skulle öka kondensfukten rejält. Att ha dem öppna på vintern däremot skulle kanske få källaren att frysa. Tyvärr är vi där ganska sporadiskt under höst, vinter och vår, annars kunde man kanske anpassa vädringen efter väderlek. Se till att vädra rejält när temperaturen är mellan noll och fem t ex.
Idag varierar källarens temperatur mellan +5 - +10 (golv - tak) när den är som varmast och +1 - +5 när den är som kallast.
Så finns det någon därute med rejäl källarerfarenhet som har en lösning på mitt dilemma?
Byggnadsvårdare
· Enköping
· 137 inlägg
Jag själv gillar diffusionsöppna lösningar. Är dock ingen expert på jordkällare.R Robzon skrev:
Både plasten och den stängda ventilen bör ge sämre förutsättningar för att fukt ska kunna vandra ut ur källaren.
Jag skulle först ta bort plasten och sedan öppna upp den andra ventilen. Jordkällaren bör ha varit frostsäker när den byggdes, med undantag vid sträng kyla kanske.
Jo, att öppna upp ventilationen låter som en rimlig sak. Jag är bara lite rädd att man arbetade aktivt med ventilationen på den tiden man bodde här året runt (jag hade aldrig vett att fråga farmor om jordkällarskötsel...). Man kanske stängde ventilationen under högsommaren och midvintern Det här är norra Hälsinglands inland och temperaturen kan ligga under -20 veckor i sträck.
Tyvärr är vi ju mest där under högsommaren så det är svårt att anpassa ventilationen - fjärrstyrd ventilation?
Är det bara en enkel dörr till jordkällaren eller en sluss med gång och två dörrar?
Vid sommarstugan har vi en liten jordkällare med en låg dörr, den håller inte över vintern. Glömde en drickaback en höst, det var en enda sörja av is och glasbitar när pappa kom på det.
Vid sommarstugan har vi en liten jordkällare med en låg dörr, den håller inte över vintern. Glömde en drickaback en höst, det var en enda sörja av is och glasbitar när pappa kom på det.
Huga!Anna_H skrev:
Nej, den är rejäl och byggd efter konstens alla regler såvitt jag kan bedöma. Luftsluss med två kraftiga dörrar. Den yttre har dock svällt en smula (av fukten) och går inte igen ordentligt så där är det ett visst drag - fast mindre än en ventilationsöppning skulle ge. Själva källaren är murad av stora stenar med fina fogar. Den är också ingrävd i sluttningen på en sandås, så grundförutsättningarna är ypperliga.
Våran jordkällare ventilerades året om i början när vi köpte vår gård. Resultatet blev att det dröp av kondens vid viss väderlek. (varm fuktig luft som kondenserar inne i källaren). Jag testade att sätta igen all ventilation och nu håller sig jordkällaren relativ torr året om. Ska man vara noga skall man som du säger reglera ventilationen efter årstid, väderlek och luftfuktighet.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Själv har jag en stenkällare av huggen granit. Fotavtrycket är 15 kvm, men väggarna är närmare metern tjocka. Stenkällaren är också grund för en gammal bod, så taket består av brädor med sågspånsisolering. Jag gissar att den är byggd kring 1880 eftersom det fanns en stenhuggarkasern här vid den tiden. Denna källare håller en lagom temperatur året runt. Svalt på sommaren, men aldrig nära noll på vintern. Vi använder den mycket aktivt för att förvara öl, läsk, inlagda gurkor, äpplen, potatis mm. Luftfuktigheten är relativt hög, vilket nog är ett plus när man förvarar potatis. Det finns bara en ventil, uthuggen i stenen. Det största problemet är att hålla utrymmet mustätt. Mat måste förvaras i gallerförsedda skåp.
Vill du lära dig hur just din källare fungerar måste du nog logga relativ luftfuktighet, absolut luftfuktighet och temperatur inne och ute under längre tid. Det finns ganska gott om litteratur om detta område. Det är bara att googla lite.
Vill du lära dig hur just din källare fungerar måste du nog logga relativ luftfuktighet, absolut luftfuktighet och temperatur inne och ute under längre tid. Det finns ganska gott om litteratur om detta område. Det är bara att googla lite.
Den verkar ganska lik min. Var i Sverige är den? Har du vädring året runt?
En sak jag skulle vilja ha är praktiska regler för anpassad ventilation - helst från norra Sverige. När täpper man till ventilationen? När öppnar man på? Har man en stor vädring av källaren någon gång varje år? Hur länge då?
En sak jag skulle vilja ha är praktiska regler för anpassad ventilation - helst från norra Sverige. När täpper man till ventilationen? När öppnar man på? Har man en stor vädring av källaren någon gång varje år? Hur länge då?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Min stenkällare ligger i Blekinge nära Östersjökusten. Zon 1 i trädgårdssammanhang. Det är förmodligen bland det varmaste man kan komma i Sverige.
Skillnaden mot krypgrunder är att en stenkällare (eller en jordkällare) alltid skall vara kallare än utomhus. Jag har ventilation året runt, men den är begränsad till en öppning om ca 15x15 cm. Det enda jag har gjort ur fuktsynpunkt är att jag har dränerat golvet.
Skillnaden mot krypgrunder är att en stenkällare (eller en jordkällare) alltid skall vara kallare än utomhus. Jag har ventilation året runt, men den är begränsad till en öppning om ca 15x15 cm. Det enda jag har gjort ur fuktsynpunkt är att jag har dränerat golvet.
Det finns en bok som du kanske kan låna på biblioteket som heter "Bygga jordkällare" av Urpo Nurmisto. I den rekommenderar han självdragsventilation och det står så här bl a.;
"Jordkällaren är varm på hösten. Sommaren har värmt upp marken som omger den. Källaren bör därför kylas ned genom vädring innan den tas i bruk på hösten. Bäst görs detta genom att hålla dörrarna öppna vid kall väderlek på nätterna. När produkterna lagrats i källaren, fortsätter man vädringen genom ventilationsöppningarna och evakueringsskorstenarna. Det är bra med termometer i källaren. Utan en sådan är det svårt att avgöra om det behöver vidtas några åtgärder. Då kölden kommit bör luftväxlingen minskas avsevärt och slutligen stängas helt. - På vintern bör man se upp så att temperaturen inte under några omständigheter sjunker under noll. Om det finns risk för detta måste man höja temperaturen, t ex med hjälp av en liten värmefläkt. Samtidigt bör man undersöka hur temperatursänkningen kunnat ske. På våren då luften börjar värmas upp kan man åter försiktigt öppna ventilationen i jordkällaren. Vårluften är varm och en riklig luftväxling höjer temperaturen i källaren för tidigt. En annan olägenhet med en kraftig ventilation är att den varma luften innehåller mycket fukt, som då den kommer in i källaren kondenseras på kalla ytor och gör dom våta. Om man tänker förvara produkter för sommaren och fram till den nya skörden har man mycket liten luftväxling eller stänger ventilationsluckorna helt."
Det här kanske kan svara på plastens vara eller icke vara?
"En mera funktionell och även billigare lösning är att utelämna fuktisoleringen direkt på betongvalvet och i praktiken låta plastfolien skydda både isoleringen och taket. - Konstruktionen kan förbättras ytterligare genom att man på den bärande konstruktionen lägger ett ca 100 mm skikt dräneringssand, där den fukt som vintertid strävar uppåt från källaren, kan avdunsta. Värmeisoleringen placeras omsorgsfullt ovanpå det utjämnade sandskiktet och täcks med en plastfolie som bör utföras utan skarvar och vara 0,2 mm tjock. Dubbel plastfolie gör konstruktionen ännu säkrare. Sandskiktet och värmeisoleringen med plasten lutas svagt åt lämpligt håll så att vatten inte bli stående på plasten."
"Jordkällaren är varm på hösten. Sommaren har värmt upp marken som omger den. Källaren bör därför kylas ned genom vädring innan den tas i bruk på hösten. Bäst görs detta genom att hålla dörrarna öppna vid kall väderlek på nätterna. När produkterna lagrats i källaren, fortsätter man vädringen genom ventilationsöppningarna och evakueringsskorstenarna. Det är bra med termometer i källaren. Utan en sådan är det svårt att avgöra om det behöver vidtas några åtgärder. Då kölden kommit bör luftväxlingen minskas avsevärt och slutligen stängas helt. - På vintern bör man se upp så att temperaturen inte under några omständigheter sjunker under noll. Om det finns risk för detta måste man höja temperaturen, t ex med hjälp av en liten värmefläkt. Samtidigt bör man undersöka hur temperatursänkningen kunnat ske. På våren då luften börjar värmas upp kan man åter försiktigt öppna ventilationen i jordkällaren. Vårluften är varm och en riklig luftväxling höjer temperaturen i källaren för tidigt. En annan olägenhet med en kraftig ventilation är att den varma luften innehåller mycket fukt, som då den kommer in i källaren kondenseras på kalla ytor och gör dom våta. Om man tänker förvara produkter för sommaren och fram till den nya skörden har man mycket liten luftväxling eller stänger ventilationsluckorna helt."
Det här kanske kan svara på plastens vara eller icke vara?
"En mera funktionell och även billigare lösning är att utelämna fuktisoleringen direkt på betongvalvet och i praktiken låta plastfolien skydda både isoleringen och taket. - Konstruktionen kan förbättras ytterligare genom att man på den bärande konstruktionen lägger ett ca 100 mm skikt dräneringssand, där den fukt som vintertid strävar uppåt från källaren, kan avdunsta. Värmeisoleringen placeras omsorgsfullt ovanpå det utjämnade sandskiktet och täcks med en plastfolie som bör utföras utan skarvar och vara 0,2 mm tjock. Dubbel plastfolie gör konstruktionen ännu säkrare. Sandskiktet och värmeisoleringen med plasten lutas svagt åt lämpligt håll så att vatten inte bli stående på plasten."
