Gör man hållfasthetsberäkning av platta på mark?
Hej!
Jag har en kanske lite konstig fråga...
Är det normalt att man hållfasthetsberäknar en "platta på mark", eller använder man sig av standardmått på tjocklek mm?
"Min" byggnadsinspektör ansåg att det skulle utföras en hållf-beräkning på plattan som skall gjutas för en utbyggnad av mitt hus. Byggfirman tycker det är nonsens...
Vad tycker ni? [smiley=huh.gif]
/Jonas
Redigerade lite... Verkar ha drabbats av tillfällig ordblindhet. Får väl skylla på att jag tappade tre timmars sömn igår... [smiley=undecided.gif]
Jag har en kanske lite konstig fråga...
Är det normalt att man hållfasthetsberäknar en "platta på mark", eller använder man sig av standardmått på tjocklek mm?
"Min" byggnadsinspektör ansåg att det skulle utföras en hållf-beräkning på plattan som skall gjutas för en utbyggnad av mitt hus. Byggfirman tycker det är nonsens...
Vad tycker ni? [smiley=huh.gif]
/Jonas
Redigerade lite... Verkar ha drabbats av tillfällig ordblindhet. Får väl skylla på att jag tappade tre timmars sömn igår... [smiley=undecided.gif]
Jag är också intresserad av hållfasthet för platta. Har en vanlig 100 mm platta med nätarmering - vilken belastning tål den egentligen? Måste få in en acktank på 750 (borde ju bli ett drygt ton...). Håller det (med marginal)? Om inte - går plattan att förstärka lokalt genom pågjutning på något sätt? Hur?
(Hoppas inte du tycker jag inkräktar på din tråd Jonas - får väl flytta den i så fall till en egen.)
(Hoppas inte du tycker jag inkräktar på din tråd Jonas - får väl flytta den i så fall till en egen.)
LÅter bra
Jag "bumpar" upp tråden lit e eftersom experterna lyser med sin frånvaro... 1. Är det normalt att man hållfasthetsberäknar en "platta på mark", eller använder man sig av standardmått på tjocklek mm?
2. Vilken belastning klarar en 100 mm betongplatta med 300 mm isolering (bär isoleringen något eller är plattan självbarande)?
1) klart man måste dimensionera. Men ofta finns standard lösningar för standard typen. OKasch skrev:LÅter bra
1. Är det normalt att man hållfasthetsberäknar en "platta på mark", eller använder man sig av standardmått på tjocklek mm?
2. Vilken belastning klarar en 100 mm betongplatta med 300 mm isolering (bär isoleringen något eller är plattan självbarande)?
2) Isoleringen klarar av en viss trycklast men samtidigt är plattan fribärande men ligger på "upplag" på cellplasten... 100 mm betg med armering säg NPS10 150 klarar det som du kan trycka in på utan. Förutsatt att du inte idkar använda din platta på mark som stridsvagnsparkering....
Tack för svaren! Men visst måste det väl finnas någon ingenjör eller räknekunnig här som tämligen enkelt kan räkna ut vad en vanlig 100 mm-platta klarar? Det borde väl finnas färdiga tabeller får sådant om inte annat? Frågan om hur mycket last per kvadrat[x] en [y]-golv tål måste väl vara ganska vanligt förekommande.
Det finns en anledning till varför jag hoppade av tekniskt gymnasium efter första året. Hållfasthetsläran var en mardröm. Men idag hade det varit kul - nu börjar man ju hajja nyttan med kunskaperna. :
Det finns en anledning till varför jag hoppade av tekniskt gymnasium efter första året. Hållfasthetsläran var en mardröm. Men idag hade det varit kul - nu börjar man ju hajja nyttan med kunskaperna. :
poiu skrev:
Man kan tänka sig att voterna/kantbalken är upplaget. Och plattan mellan är en fribärande balk. Nu är detta inte hela sanningen då det ligger på cellplasten. Försvinner cellplasten ökar givetvis draglasten i plattans underkant och förmodligen lär plattan packa ihop förr eller senare. Detta brott är segt och kommer upptäckas så du behöver inte vara rädd för att allt bara rasar en dag...Armeringen i plattan gör att den är "självbärande" förutsatt att du har voter/kantbalkar. Har du även pålar så funkar kronorna på pålarna som upplag dem med.
Men dela in plattan i balkar så får du ett antal balkar som ligger tätt mot varandra och det i båda riktningarna. Räkna kantbalkar som upplag..osv...osv... Skall jag gå vidare måste jag bläddra i lite böcker som jag har lust att minnas att jag engång bläddrat i....Men det måste finnas nån konstruktör här på forumet som kan förklara läget bra mycket bättre än vad jag kan.....
Jag är ingen jätteexpert på plattor på mark, men borde man inte kunna räkna så här?
Betongen i sig ger ett tryck på 24kN/m^3*0,1m=2,4kPa
1100 kg ger en kraft på F=1100*10=11kN. Den lasten verkar ovanpå plattan på en yta säg 0,9m*0,9m. Räkna med en lastspridning på 1:1 genom betongplattan, vilket innebär att ytan under betongplattan blir 100mm större runt om, dvs 1,1m*1,1m. Trycket blir då sigma=11kN/(1,1m*1,1m)+2,4kPa=11,5kPa
Om lasten istället delas upp på 4 punktlaster där varje punktlaster verkar på en yta säg 0,1m*0,1m. Lastspridning 1:1. sigma=11kN/4/(0,3m*0,3m)+2,4kPa=33kPa.
Såg att en isover markskiva i mineralull tål 15kPa. EPS cellplast tål 30kPa.
Marken tål högre tryck än cellplasten, om den inte är väldigt taskig. Betongen tål iaf 300 ggr högre tryck än cellplasten.
Gör man plattan tjockare sprids lasten på en större yta och trycket mot isoleringen minskar. Fast vikten av betongen ökar ju oxå. Vid stora laster (tex vid pelare) får man ha en förstyvning eller separat platta under plattan och då kan man armera upp så att lasten tas upp av en större yta än den som fås från en spridning på 1:1. Det finns cellplast som tål högre tryck än 30kPa. Under grundplattor under pelare eller grundmurar behöver man inte ha isolering heller, utan då blir det marktrycket som avgör.
Om man tex vill fixa en grundplatta under en pelare. Lasten är given. Tillåtet marktryck avgör hur stor platta som behövs. Plattan armeras sedan för moment, tvärkraft och genomstansning.
I BBK 4.5.6 finns ett avsnitt som handlar om minimiarmering för sprickfördelning som man kan tillämpa på plattor på mark. Men då handlar det inte om bärförmåga utan att man vill förhindra att det blir för stora sprickor tex då det finns radon i backen.
Betongen i sig ger ett tryck på 24kN/m^3*0,1m=2,4kPa
1100 kg ger en kraft på F=1100*10=11kN. Den lasten verkar ovanpå plattan på en yta säg 0,9m*0,9m. Räkna med en lastspridning på 1:1 genom betongplattan, vilket innebär att ytan under betongplattan blir 100mm större runt om, dvs 1,1m*1,1m. Trycket blir då sigma=11kN/(1,1m*1,1m)+2,4kPa=11,5kPa
Om lasten istället delas upp på 4 punktlaster där varje punktlaster verkar på en yta säg 0,1m*0,1m. Lastspridning 1:1. sigma=11kN/4/(0,3m*0,3m)+2,4kPa=33kPa.
Såg att en isover markskiva i mineralull tål 15kPa. EPS cellplast tål 30kPa.
Marken tål högre tryck än cellplasten, om den inte är väldigt taskig. Betongen tål iaf 300 ggr högre tryck än cellplasten.
Gör man plattan tjockare sprids lasten på en större yta och trycket mot isoleringen minskar. Fast vikten av betongen ökar ju oxå. Vid stora laster (tex vid pelare) får man ha en förstyvning eller separat platta under plattan och då kan man armera upp så att lasten tas upp av en större yta än den som fås från en spridning på 1:1. Det finns cellplast som tål högre tryck än 30kPa. Under grundplattor under pelare eller grundmurar behöver man inte ha isolering heller, utan då blir det marktrycket som avgör.
Om man tex vill fixa en grundplatta under en pelare. Lasten är given. Tillåtet marktryck avgör hur stor platta som behövs. Plattan armeras sedan för moment, tvärkraft och genomstansning.
I BBK 4.5.6 finns ett avsnitt som handlar om minimiarmering för sprickfördelning som man kan tillämpa på plattor på mark. Men då handlar det inte om bärförmåga utan att man vill förhindra att det blir för stora sprickor tex då det finns radon i backen.
Tack Stefan!
Om jag förstår ditt resultat rätt borde 1100 kg belastning över en yta om 1 kvm inte vara något problem för en cellplastiosolerad betongplatta på 100 mm, medan däremot samma belastning på fya mindre punktlaster kräver förstärkning, ex. pågjutning. Räcker det i det senare fallet med en 20-30 mm hög klack med någon slags nätarmering? Eller hur göra?
Eller tolkar jag siffrorna helt fel...?
Om jag förstår ditt resultat rätt borde 1100 kg belastning över en yta om 1 kvm inte vara något problem för en cellplastiosolerad betongplatta på 100 mm, medan däremot samma belastning på fya mindre punktlaster kräver förstärkning, ex. pågjutning. Räcker det i det senare fallet med en 20-30 mm hög klack med någon slags nätarmering? Eller hur göra?
Eller tolkar jag siffrorna helt fel...?
