Diffusionsspärr eller inte?

[Finndjävel]

I en ouppvärmd sommarstuga som står tom kommer det att vara kallare inomhus än utomhus i princip varenda klar vintermorgon/förmiddag. Jag skulle aldrig lägga plast i en sån.

Mineralull tror jag inte blir några problem. De två kallställda byggnader som jag har byggt om har inte haft några fuktproblem i väggarna trots mineralull. Blir det stora mängder isolering så kanske det kan bli problem men inte så många lägger väl några stora mängder isolering i en stuga som de mest använder sommartid?

 

[Daniel 109]

Och var tar fukten vägen i en stuga utan fuktspärr?

 

[Bernieberg]

Och var tar fukten vägen i en stuga utan fuktspärr?

Var tar fukten vägen med en tät spärr?

 

[Daniel 109]

I materialet i väggen. Så ett buffrande material är bra i så fall.
Din tur.

 

[Finndjävel]

Ledsen men plast buffrar inte nån fukt. Däremot lär en del lämna på fel sida av plasten när man får omvänd fuktvandring.

 

[Bernieberg]

Utan tät spärr kan fukten gå ut (ja, det kan din också) eller in. Kommer den in behöver den ventileras ut. Den slipper i alla fall träffa plasten med ett ångtryck som trycker på bakifrån. Givetvis hygroskopiskt material så att den kan stanna och fundera på om den vill in eller ut beroende på klimatet närmsta timmarna.

 

[Finndjävel]

Tror inte så mycket på det hygroskopisk isolering innan man kan presentera några långtida studier inom området.
Ett organiskt material som suger i sig fukt och dessutom ligger emot träkonstruktionen kan inte vara bra. Mineralull kan inte absorbera fukt men en konstruktion med mineralull torkar upp ungefär tre gånger så snabbt som en med hygroskopisk isolering (Har läst det i nått test i en tidning för några år sen).

Att betala tre-fyra gånger mera för hygroskopisk isolering baserat på mycket vag teori som inte är tillräckligt testad i praktiken skulle jag inte göra. Men det får ju var och en bestämma själv.

De konstruktioner som jag har sett med mineralull och ingen fuktspärr har bevisligen fungerat i 30+ år. Båda stugorna saknade året runt uppvärmning och hade 100mm respektive 125mm isolering i väggarna. Jag tror inte fukt har några problem att passera genom så tunna lager av mineralull.

 

[Bernieberg]

Tror inte så mycket på det hygroskopisk isolering innan man kan presentera några långtida studier inom området.
Ett organiskt material som suger i sig fukt och dessutom ligger emot träkonstruktionen kan inte vara bra. Mineralull kan inte absorbera fukt men en konstruktion med mineralull torkar upp ungefär tre gånger så snabbt som en med hygroskopisk isolering (Har läst det i nått test i en tidning för några år sen).

Att betala tre-fyra gånger mera för hygroskopisk isolering baserat på mycket vag teori som inte är tillräckligt testad i praktiken skulle jag inte göra. Men det får ju var och en bestämma själv.

De konstruktioner som jag har sett med mineralull och ingen fuktspärr har bevisligen fungerat i 30+ år. Båda stugorna saknade året runt uppvärmning och hade 100mm respektive 125mm isolering i väggarna. Jag tror inte fukt har några problem att passera genom så tunna lager av mineralull.

Det finns ju ganska många hundråriga studier med såg- och kutterspån som är ett alldeles utmärkt hygroskopiskt material, om än lite dålig isoleringsförmåga jämfört med andra alternativ. Det har varit ganska lyckade resultat i dessa experiment.

Det är inte så att hygroskopiska material drar till sig en massa fukt som inte skulle varit där annars, skillnaden är vad som händer med den fukt som finns. Om den sprids i materialet och sedan går ut eller in, eller om den träffar rakt på träet. Träkonstruktionen i ditt exempel blir ju bara blötare om inte isoleringen kan lagra någon fukt. Tur att även träreglar är hygroskopiska så de kan torka när det blir bättre tider

 

[useless]

Problemet med de flesta jämförelser är just att de äldre beprövade materialen har dålig isoleringsförmåga. Det är inga problem att sätta 70mm mineralull utan diffspärr istället för den dubbla tjockleken sågspån.

 

[justusandersson]

Kapitel 612 i handboken Bygg handlar om fuktproblem. Kapitlet är för övrigt skrivet av Lars-Erik Nevander som sedan blev professor i Husbyggnadsteknik vid LTH.

Avsnitt 612:22 handlar om hygroskopisk fukt i material. Där finns några diagram som tydligt visar hur den hygroskopiska förmågan, uttryckt som fuktkvot, hos olika träbaserade material ökar närmast exponentiellt med stigande relativ luftfuktighet. Motsvarande värden för mineralull ligger på en mycket lägre nivå och ökningen är linjär. Sedan är frågan vad det betyder i lagringskapacitet. Det bör finnas aktuella studier på det.

 

[Finndjävel]

Mineralull och t.ex. cellulosa hanterar fukt på ett helt annat sätt, det är sant. Men varför är det viktigt med en hygroskopisk förmåga? Fukten som passerar ett hygroskopiskt material kommer att sugas in i materialet. Som att lägga på ett hushållspapper där man spillt vatten. Med mineralull så kommer vattnet inte att absorberas in i materialet när det övergår till flytande form. Istället kommer det att samlas i dom luftfickor som finns i ullen. Framförallt glasull är väldigt luftigt och kan rymma mycket vatten mellan skikten. Eftersom det är så luftigt kommer det att torka snabbare än hygroskopisk isolering.

Mineralull är inget tätskikt, fukt kan vandra genom det utan problem, varför skulle vattnet lämna upp efter trät i någon större utsträckning i mineralull än i hygroskopisk isolering?

 

[Finndjävel]

Det finns ju ganska många hundråriga studier med såg- och kutterspån som är ett alldeles utmärkt hygroskopiskt material, om än lite dålig isoleringsförmåga jämfört med andra alternativ.

Det blåste rätt genom gamla hus samt att de inte isolerade nämnvärt så de torkade säkert upp lättare än dagens hus.
Studier där man undersökt den fem procent av gamla hus som finns kvar idag är kanske inte heller värda så mycket. Det är väl de övriga 95 procenten som inte finns kvar hade varit intressant att undersöka. Varför måste dessa rivas? Att undersöka den fem procent där metoden bevisligen fungerat säger inte så mycket om hur det fungerar generellt.

 

[Daniel 109]

När det blir så fuktigt att det blir kondens har man problem. Varken mineralull eller cellulosa stoppat någon fuktvandring, de är genomsläppliga. Skillnaden är att mineralull blir så fuktig att det blir kondens mycket tidigare. Jämförelsen av vad som händer om man doppar den i vatten är inte rellevanta i ett hus. Man doppar inte hus i vatten. Men jag håller med om att det finns viss fördel med mineralull om man ändå gör det.

 

[Bernieberg]

Du har rätt i att de gamla otäta husen har bättre förutsättnigar genom mindre isolering och mindre täta (visserligen betyder det ju också att fukten bromsas mindre och har en mer fri väg in i konstruktionen). Angående de hus som inte längre finns hör man ju inte så ofta om fuktproblem i den ursprungliga konstruktionen, snarare att man har stoppat in plast hej vilt och då har man fått problem om man inte tänkt hela vägen.

Att prata om vilket isoleringsmaterial som är bäst när man doppar det i vatten är inte så intressant, det är ju hela systemet med samverkan mellan de olika konstruktionselenenten man måste betrakta. Med hygroskopiskt isoleringsmaterial kan fukten buffras i ångfas, det är det som är den viktiga skillnaden mot exempelvis mineralull som bara bär vatten i vätskefas.

 

[justusandersson]

Med hygroskopiskt isoleringsmaterial kan fukten buffras i ångfas, det är det som är den viktiga skillnaden mot exempelvis mineralull som bara bär vatten i vätskefas.

Detta är en mycket viktig synpunkt! De höga nivåerna på RH inträffar vid låga temperaturer, då den absoluta fuktmängden i sig inte är så hög och man kan ha nytta av buffringsförmågan.