Fräsa horisontella spår i plankvägg

[HenkeNord]

Jag tänkte fräsa in flexslang i plankväggarna i vårt hus, ett trähus från 1942. Behöver man oroa sig för hållfastheten om man fräser ett 16 mm djupt spår horisontellt på insidan av en yttervägg. Jag skulle uppskatta att plankorna är ca 60 mm tjocka.

 

[sinuslinus]

Måste vara lättare att köra utanpåliggande el eller regla på väggen lite. Du ska säkert ha någon annan beklädnad än plankväggen.

 

[HenkeNord]

Jo, det är kanske lättare med utanpåliggande, men inte snyggare. Jag kommer skruva på 13mm gips som beklädnad, vilket såklart kommer bidra till att öka hållfastheten igen.

 

[sinuslinus]

Det brukar vara en spalt för isolering och sen brädvägg innanför plankväggen. Är väggen isolerad på utsidan?
Annars skulle jag överväga att regla på och isolera insidan. Då är det lätt att dra el.

Jag vet inte om det försvagar väggen att spåra men det går säkert bra. Fast gipsskivan gör varken till eller från.
Mycket jobb dock. Du får såga två spår och sen stämma bort mitten med stämjärn. Att fräsa med överhandsfräs tar ännu längre tid skulle jag gissa.

 

[HenkeNord]

Nej det är ingen extra isolering på utsidan. Det är ju såklart ett alternativ, men då ska man fixa nya smygar och annat som dras med... Jo det tog lite tid, jag gjorde som du föreslog, körde med cirkelsågen och sedan stämjärn i kanske 1,5 m innan jag började oroa mig för väggen. Det tog kanske 20 minuter.

 

[justusandersson]

Det är nog 21/2 tums plank i väggen. Spårningen har ingen betydelse för hållfastheten. En plankvägg fungerar närmast som en skivkonstruktion där varje planka är fäst i intilliggande med ett antal skråspikade 6" spikar.

 

[MagHam]

Om det inte hade påverkat hållfastheten så hade dom väl byggt med 2" istället för 2½
Frågan är hur mycket betydelse det har...
Jag skulle inte göra långa horisontella spår, men det är jag de'

 

[smurfen72]

Jag fräste spåren med en elkedje såg gjorde en distans som jag skruvade fast på svärdet så djupet blev det rätt. Går fort att köra 2 spår och vingla lite lagom mellan så slangen får plats.

 

[justusandersson]

En enskild planka klarar en väldigt stor last i fiberriktningen. När man sammanfogar flera plankor med spont och spik så knäckningsrisken begränsas tål varje planka ännu mer. Vill man få en uppfattning om vilka laster (i fiberriktningen) även klent virke tål, kan man studera Träguiden/Konstruktion/Dimensionering/Dimensioneringsvärden och bärfförmåga/Stolpar-strävor av konstruktionsvirke. Plankornas dimensioner styrdes nog mest av dessas värmeisolerande förmåga. 3 tum var vanligt, men också 2 tum på lite enklare byggnader.

 

[KjellTimell]

Kan du inte sätta 22mm gles och dra slangen i och på med gipset?
Du skall ju ändå göra om smygar etc. så merarbetet torde vara begränsat.

 

[HenkeNord]

Det är ju en tanke. Men jag hade faktiskt tänkt slippa byta smygar och köra med klack foder där det behövs.

 

[MagHam]

En plankvägg lastas inte bara i fiberriktningen (plankans höjd). Den utsätts för sidoböjkrafter p g a infästningar av golvbjälklag etc.

 

[smurfen72]

Nog lär väggen hålla och det går troligtvis fortare att fräsa in slangen än att glesa och det spar lite utrymme. Glesar man vill man gärna ha osb skiva även om det inte är nödvändigt med plankvägg 22 mm bakom.

 

[justusandersson]

Plankstomme (stående och spontade plank) var den dominerande metoden när man byggde småhus mellan ca 1920 och 1950. Fram till början på 1940-talet användes mest 21/2 eller 3 tums plank, därefter nästan undantagslöst 2 tums som ansågs ha tillräckliga statiska egenskaper för ett tvåplanshus. Istället utökade man värmeisoleringen på annat sätt.