Det verkar funka. För att bekräfta den saken behövs inget annat än fortsatt mätande och samla statisitik.L Liteavvarje skrev:
Däremot tror jag inte det är bra med -grader i dräneringsrören. Det är förmodligen mycket mer effektivt att ta upp ett hål i plattan och suga där istället.
Om dina stuprör i mark inte ligger för djupt men frostfritt ,kan du stoppa draget genom röret genom att sätta dit en 110 backventil strax efter sista påsticket av stupen , då behövs 2 st , dom kan inte öppna sig på det lilla undertryck som blir av en fläkt , när stupvattnet kommer så öppnar dom och stänger sedan .
Klart vid mycket regn i rören så är dom öppna och suget avtar i dränen , men det slutar väl att regna .
Om du kan sätta en sådan så kan du mixtra och prova ut fläktvarianten , rekomenderar då till att fläkten sitter på undersidan av locket på brunnen , för is och snö skull .
Får du till det , så har du en perfekt markradonsug , suger bara från dränen samt inga minusgrader kommer in i dränrören .
Då behöver du inte hugga upp golv samt dra några rör upp och ut , som kan bli nog så besvärligt och dyrt
Klart vid mycket regn i rören så är dom öppna och suget avtar i dränen , men det slutar väl att regna .
Om du kan sätta en sådan så kan du mixtra och prova ut fläktvarianten , rekomenderar då till att fläkten sitter på undersidan av locket på brunnen , för is och snö skull .
Får du till det , så har du en perfekt markradonsug , suger bara från dränen samt inga minusgrader kommer in i dränrören .
Då behöver du inte hugga upp golv samt dra några rör upp och ut , som kan bli nog så besvärligt och dyrt
En sådan backventil vore ju en ide förståss. Men den skulle då sitta så nära brunnen som möjligt. Det betyder att jag då måste gräva typ 2 meter ner. Det låter bökigt.
Ja det var därför som jag frågade om du kan få reda på vilket djup rören från stupen är .
Brunnarna brukar vara rätt små ca 400mm diameter så där går det nog inte att peta på en sådan. ( men skulle ha varit perfekt )
Om rören ligger väldigt djupt från start , dessa finns även för vertikalmontage , men då måste dom ner under backen och isoleras över , klart utmed husets grundmur blir det inte så kallt men ändå , annars kan luckan frosta fast om kyla går ner , och stopp
Om du tänker på att ett stup går ner i backen , så går det till nästa stup och kopplas ihop där , sen fortsätter röret till brunnen , då är frågan , vilket djup är det vid sista stupet , det går att få in en sådan direkt efter det , backen kan sättas under jord , det är samma plast som i markrör.
Bara en tankenöt i det hela
Brunnarna brukar vara rätt små ca 400mm diameter så där går det nog inte att peta på en sådan. ( men skulle ha varit perfekt )
Om rören ligger väldigt djupt från start , dessa finns även för vertikalmontage , men då måste dom ner under backen och isoleras över , klart utmed husets grundmur blir det inte så kallt men ändå , annars kan luckan frosta fast om kyla går ner , och stopp
Om du tänker på att ett stup går ner i backen , så går det till nästa stup och kopplas ihop där , sen fortsätter röret till brunnen , då är frågan , vilket djup är det vid sista stupet , det går att få in en sådan direkt efter det , backen kan sättas under jord , det är samma plast som i markrör.
Bara en tankenöt i det hela
En liten uppdatering. Jag har nu under några veckors tid sugit mycket svagt med en fläkt i dräneringsrören runt huset. I princip är allt radon borta i hela källaren (150 kvadrat källare). Det kostade 0kr att bli av med allt radon. Jag hittade en fläkt i garaget som jag använde.
Men min fundering rörande hur mycket man törs höja trycket i huset innan det blir risk för skador på grund av fuktkonvektion återstår. Huset är från 1972. Det har varit självdrag i 45år tills jag nu i år bytte till FTX. Hur mycket törs man brassa på med tilluften innan man får ett tryck som är högre än det var med självdragsventilationen?
Men min fundering rörande hur mycket man törs höja trycket i huset innan det blir risk för skador på grund av fuktkonvektion återstår. Huset är från 1972. Det har varit självdrag i 45år tills jag nu i år bytte till FTX. Hur mycket törs man brassa på med tilluften innan man får ett tryck som är högre än det var med självdragsventilationen?
En FTX ska ballanseras för ut och in , så något specielt övertryck ska det inte vara
Vad jag förstår så är din fråga om det med radonsugen kommer att skapa undertryck och du vill ha något som kompensation för det du suger.
Då är det så att det du suger ur dränbrunnen kommer inte från huset utan är enbart jordluft och kanske liiite utmed grunden från friska luften , det räcker med ett undertryck i brunnen på
1 - 1,5 mm för att få rätt drag ut , ingen turbo för då du drar du ned kyla från marken , har du då platon , så kommer den att dra hiskligt ( med en turbo ) med kyla utmed grunden , inget bra
Jag har 1,5 mm undertryck hos mig , men inte i dränen utan under plattan och fungerar utmärkt enligt alla mätningar
Vad jag förstår så är din fråga om det med radonsugen kommer att skapa undertryck och du vill ha något som kompensation för det du suger.
Då är det så att det du suger ur dränbrunnen kommer inte från huset utan är enbart jordluft och kanske liiite utmed grunden från friska luften , det räcker med ett undertryck i brunnen på
1 - 1,5 mm för att få rätt drag ut , ingen turbo för då du drar du ned kyla från marken , har du då platon , så kommer den att dra hiskligt ( med en turbo ) med kyla utmed grunden , inget bra
Jag har 1,5 mm undertryck hos mig , men inte i dränen utan under plattan och fungerar utmärkt enligt alla mätningar
Nej, suget i dräneringsledningarna inser jag att det inte har med trycket i huset. Jag inser också att det bör vara undertryck i huset. Men även ett undertryck kan vara olika högt.
När jag läser på om självdragsventilation så verkar det som att självdragsventilerade småhus nästan alltid (kalla årstiden) har undertryck längst ner i huset. Men att det nästan alltid är övertryck längst upp under vindsbjälklaget. Eftersom kåken stått utan problem med självdrag i 45 år så tänker jag att om jag åstadkommer samma tryckförhållande med FTX-systemet så borde det vara lugnt. Det är vanligt att luftflödena uttrycks i %. Detta är lite förvirrande. Det enda rimliga är väl att man ska ha visst antal liter luft ut från huset och visst antal liter in i huset? Vilken % av max som fläktarna går på är väl inte relevant. Flödet kan ju variera på grund av friktion i kanalsystemet och don.
När jag läser på om självdragsventilation så verkar det som att självdragsventilerade småhus nästan alltid (kalla årstiden) har undertryck längst ner i huset. Men att det nästan alltid är övertryck längst upp under vindsbjälklaget. Eftersom kåken stått utan problem med självdrag i 45 år så tänker jag att om jag åstadkommer samma tryckförhållande med FTX-systemet så borde det vara lugnt. Det är vanligt att luftflödena uttrycks i %. Detta är lite förvirrande. Det enda rimliga är väl att man ska ha visst antal liter luft ut från huset och visst antal liter in i huset? Vilken % av max som fläktarna går på är väl inte relevant. Flödet kan ju variera på grund av friktion i kanalsystemet och don.
Du har helt rätt i det du säger om radonet , men det som inte jag gillar är att fläktarna i TFX inte är varvtalsreglerade ( kanske på din FTX den är modernare ) så det går att ställa in farten .
Annars så som du säger , på vintern ökar sjävdrag , ( termiska krafter ) , finns ett litet aber
med fläktar men det får man leva med , starta köksfläkten så blir det ett häftigt undertryck ,
då behövs det någon form av tilluft , fönster eller annan väg
Men något större undertryck ska du inte ha , har man ett överryck så piper det varmluft genom otätheter och då kan det bli kondens där
Annars så som du säger , på vintern ökar sjävdrag , ( termiska krafter ) , finns ett litet aber
med fläktar men det får man leva med , starta köksfläkten så blir det ett häftigt undertryck ,
då behövs det någon form av tilluft , fönster eller annan väg
Men något större undertryck ska du inte ha , har man ett överryck så piper det varmluft genom otätheter och då kan det bli kondens där
Den enda nackdelen med för lågt tryck i kåken är väl energiförluster samt eventuell risk för insug av radon.
Det jag frågar mig själv ibland är om inte den här risken med fuktkonvektion (fuktig luft som kondenserar någon stans i klimatskalet) är starkt överdriven. Ett hus med självdrag kan väl knappast ha så lågt tryck. Och om man tex öppnar tilluftsventiler mm så stiger ju trycket ännu mer. Om det vore så känsligt att lite förhöjt tryck i huset skulle ledan till fuktkonvektion så skulle väl varenda 70-talshus med självdrag ha möglat upp för länge sedan. Eller?
Det jag frågar mig själv ibland är om inte den här risken med fuktkonvektion (fuktig luft som kondenserar någon stans i klimatskalet) är starkt överdriven. Ett hus med självdrag kan väl knappast ha så lågt tryck. Och om man tex öppnar tilluftsventiler mm så stiger ju trycket ännu mer. Om det vore så känsligt att lite förhöjt tryck i huset skulle ledan till fuktkonvektion så skulle väl varenda 70-talshus med självdrag ha möglat upp för länge sedan. Eller?
Det är inte ventilationen i gamla hus som är problemet , det är det nya med energibesparing som ställer till det .och tätning av hus in absurdum i nya hus ( klart att det inte dra in i väggar och tak ) för alla ska ha FTX eller annan mekanisk ventilation , det beror på en massa regler om byte av luft i m3 som ska följas enligt något regelverk , för att var bra
Det ska sättas in allt möjligt som är så bra enligt tillverkarna och säljarna +
en massa andra som säger lite hit och dit , ibland bra , ibland dåligt .
Problemet uppstår när ett för stort övertryck blir , då pyser det ut varm luft genom otätheter och möter kallt i väggarna , då uppstår kondens i väggen .
Vid undertryck så kommer kall torr luft in och det kan bli och kännas som golvdrag , men det blir inte kondens på samma sätt , lite kan det bli på ett sånt ställe ,men ingen större fara , det är på den varma sidan och torkar
Det finns uträkningar på detta , det är ett förhållande mellan isoleringens Lamda
( isolationsförmåga ) och ångtrycket ut P , dessa kurvor aldrig mötas i väggen , då kan du krypa in i väggen och bada , massor med kondens , därav en ångspärr närmast den varma sidan , gärna bakom tapeten , men är nästan praktiskt omöjligt att ha det så .
Det ska sättas in allt möjligt som är så bra enligt tillverkarna och säljarna +
en massa andra som säger lite hit och dit , ibland bra , ibland dåligt .
Problemet uppstår när ett för stort övertryck blir , då pyser det ut varm luft genom otätheter och möter kallt i väggarna , då uppstår kondens i väggen .
Vid undertryck så kommer kall torr luft in och det kan bli och kännas som golvdrag , men det blir inte kondens på samma sätt , lite kan det bli på ett sånt ställe ,men ingen större fara , det är på den varma sidan och torkar
Det finns uträkningar på detta , det är ett förhållande mellan isoleringens Lamda
( isolationsförmåga ) och ångtrycket ut P , dessa kurvor aldrig mötas i väggen , då kan du krypa in i väggen och bada , massor med kondens , därav en ångspärr närmast den varma sidan , gärna bakom tapeten , men är nästan praktiskt omöjligt att ha det så .
Jag tar och bumpar den här tråden. Kanske har det kommit nya rön sedan sist 
Trots 6 sidor så kvarstår min frågeställning.
Frågan rör alltså inhjustering av FTX. Och hur högt tryck törs man ha i huset innan det riskerar att bli långsiktiga skador på grund av fuktkonvektion i tex vindsbjälklag?
jag bor i ett hus från 72. Det är inredd källare och våningsplan. Det är också en inredningsbar, men oinredd, vind.
Innan jag satte in FTX så var det självdrag i huset. Nu har jag alltså FTX. Eftesom huset mått prima med självdrag i 45 år så räcker det ju om jag med FTXen åstadkommer samma eller lägre tryck i huset än innan. Men hur vet man det?
Hur lågt tryck blir det med självdrag? Lägre tryck ju kallare det är såklart. Men om man tex har öppna inloppsventiler så höjer ju detta trycket.
Det jag har börjat fundera på är hur kinkigt det här med rätt tryck i huset egentligen är? Kanske är det ett teoretiskt problem som saknar praktisk betydelse?
Trots 6 sidor så kvarstår min frågeställning. Frågan rör alltså inhjustering av FTX. Och hur högt tryck törs man ha i huset innan det riskerar att bli långsiktiga skador på grund av fuktkonvektion i tex vindsbjälklag?
jag bor i ett hus från 72. Det är inredd källare och våningsplan. Det är också en inredningsbar, men oinredd, vind.
Innan jag satte in FTX så var det självdrag i huset. Nu har jag alltså FTX. Eftesom huset mått prima med självdrag i 45 år så räcker det ju om jag med FTXen åstadkommer samma eller lägre tryck i huset än innan. Men hur vet man det?
Hur lågt tryck blir det med självdrag? Lägre tryck ju kallare det är såklart. Men om man tex har öppna inloppsventiler så höjer ju detta trycket.
Det jag har börjat fundera på är hur kinkigt det här med rätt tryck i huset egentligen är? Kanske är det ett teoretiskt problem som saknar praktisk betydelse?
Med självdrag så reglerar det sig själv , mer på vintern mindre på sommaren .
Det med FTX måste mätas in , en balans på in och utluft ska trimmas in , där kommer jag till korta med instrument , men vet hur man gör .
Kanske någon som vet en tumregel för det här på forumet
Det med FTX måste mätas in , en balans på in och utluft ska trimmas in , där kommer jag till korta med instrument , men vet hur man gör .
Kanske någon som vet en tumregel för det här på forumet
Men alla konventionella metoder verkar gå ut på att man justerar systemet så man tar ut lite mer luft än vad man stoppar in i kåken. Sedan gör man ett antagande om att trycket blir tillräckligt lågt. Men hur vet man att det antagandet är korrekt?
Att bara säga "5%". Det säger ju ingen ting. Det skulle i princip innebära att man tar in 100 liter per sekund, och ut 105 liter per sekund. Detta ger ett netto på 5 liter per sekund ut från huset. Detta är i sammanhanget nästan ingen ting i ett relativt stort otätt hus.
Och låt oss säga att huset står tomt långa perioder och jag drar ner ventilationen till ett minimum. Säg att jag tar in 40 liter per sekund. Då ger 5% 42 liter per sekund. Nettot blir 2 liter per sekund. Detta låga utflöde märks inte, vågar jag nog påstå.
Min slutsats blir att dessa låga nettofrånflöden på 5 respektive 2 liter per sekund är långt ifrån tillräckligt för att motverka det övertryck som konvektionen åstadkommer i huset. Dvs värmebubblan som trycker på upp mot vindsbjälklaget.
En intressant fråga i sammanhaget är ju hur stor luftomsättningen skulle bli om jag stängde av ventilationen helt. Dvs hur många liter per sekund läcker ut i husets övre regioner och in i nedre regioner. Det skulle inte förvåna mig om det en kall vinterdag minst är 50 liter per sekund. Kanske mer. I så fall gör ju de där frånflödena på 5 eller 2 liter per sekund obetydliga i sammanhanget.
Och låt oss säga att huset står tomt långa perioder och jag drar ner ventilationen till ett minimum. Säg att jag tar in 40 liter per sekund. Då ger 5% 42 liter per sekund. Nettot blir 2 liter per sekund. Detta låga utflöde märks inte, vågar jag nog påstå.
Min slutsats blir att dessa låga nettofrånflöden på 5 respektive 2 liter per sekund är långt ifrån tillräckligt för att motverka det övertryck som konvektionen åstadkommer i huset. Dvs värmebubblan som trycker på upp mot vindsbjälklaget.
En intressant fråga i sammanhaget är ju hur stor luftomsättningen skulle bli om jag stängde av ventilationen helt. Dvs hur många liter per sekund läcker ut i husets övre regioner och in i nedre regioner. Det skulle inte förvåna mig om det en kall vinterdag minst är 50 liter per sekund. Kanske mer. I så fall gör ju de där frånflödena på 5 eller 2 liter per sekund obetydliga i sammanhanget.