Så eftersom cellulosan tål en sämre fuktspärr så ska man ha det? Enbart för att man ska utnyttja marginalerna till max.
Det låter som en väldigt dålig anledning.
Det låter som en väldigt dålig anledning.
Men det finns väl andra fördelar med ångspärr? Det verkar dock vara omdiskuterat..D Daniel 109 skrev:
Vad anser ni?
Visst finns det flrdrlsr med en ångspärr. Tex att den håller fukten borta från isoleringen. Men hör argumenteras ju för att inte använda fuktspärr.
Jag måste missa att någon (i denna tråden) argumenterar för att inte använda ångspärr, det som argumenteras för är väl att inte använda plast och mineral/glasull?D Daniel 109 skrev:
Eftersom ett gammalt hus är svårt att få 100% tätt (och vad jag läst mig till så är det i praktiken svårt även med ett nytt hus, om man inte har "installationsskiktet" innanför plasten, då alla genomföringar för rör, el etc punkterar och kräver täntningar mot plasten annars) så tycker jag det verkar mycket rimligt att inte sätta plast, utan gå på ångspärr av papp / duk samt isolering som kan buffra viss fukt. Då har man detta som säkerhet, kommer fukt in så kan den torka ut. Jag tycker inte det sättet att resonera är att nyttja marginalerna till max, snarare att skapa marginaler då man inte i praktiken kommer få en modell som följer en teoretisk konstruktion...
Vad menar du på att du vinner på att inte använda plast? Efter som det är varmare inne än ute så kommer fuktvandringen att gå utåt nästan jämt. En ångbroms i stället för en fuktspärr kommer att göra isoleringen fuktigare, inte torrare.
För att förtydliga, givetvis ska det användas någon sorts fuktspärr men frågan nu som är aktuell är ångbroms eller plast.
Jag välkomnar argument från båda läger!
Värt att nämna är att jag river hela ovanvåningen 100% och börjar om från början.
Jag har alltså goda förutsättningar att få det väldigt tätt då jag kommer år överallt men å andra sidan kommer det finnas genomföringar för el, vatten och ventilation (tilluft) etc..
Bilden visar början av rivningen..
Jag välkomnar argument från båda läger!
Värt att nämna är att jag river hela ovanvåningen 100% och börjar om från början.
Jag har alltså goda förutsättningar att få det väldigt tätt då jag kommer år överallt men å andra sidan kommer det finnas genomföringar för el, vatten och ventilation (tilluft) etc..
Bilden visar början av rivningen..
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Lägg plast och mineralull tycker jag. Enda orsaken att lämna bort plasten är ifall du inte tänkt ha det uppvärmt året om. Du skriver själva att river till hundra procent och börjar om från början. Det du bygger är i princip en nykonstruktion.
Cellulosa och annan hygroskopisk isolering tror jag inte på. Organiskt material + att det absorberar fukt betyder mögel. Mineralull torkar i alla fall upp ganska omgående om det kommer fukt i det, det gör inte hygroskopiska isoleringar.
Cellulosa och annan hygroskopisk isolering tror jag inte på. Organiskt material + att det absorberar fukt betyder mögel. Mineralull torkar i alla fall upp ganska omgående om det kommer fukt i det, det gör inte hygroskopiska isoleringar.
Jag håller med dig när det gäller fuktspärren. Men det är väldigt tydligt att cellulosaisolering är bättre när det gäller fukt. Den klarar tillfälliga fuktbelastningar mycket bättre, och torkar utan broblem. Glasfiber möglar, även om den inte borde göra det. Och den blir så fuktig att mögel trivs av väldigt lite vatten. Så cellulosaisolering är bättre. Om det är värt priset beror nog på situation. Men priset är nog den enda nackdelen.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Glasull är mig veterligen oorganiskt så det möglar inte. Nu och då kan man stöta på glasull med mögel på, men då är det frågan om damm och spånpartiklar som fastnat i isoleringen och börjat mögla. Jag kan inte tro att cellulosa skulle vara bättre på den fronten.
Problemet med Cellulosa är väl just att den inte torkar upp lika snabbt som mineralull gör. Tillverkaren motiverar cellulosaisolering med att den förhindrar vatten från bli stående på ovälkomna ställen inne i konstruktionen men jag förstår inte varför det skulle vara så mycket bättre med en isolering som istället är konstant fuktig och aldrig riktigt torkar upp.
Problemet med Cellulosa är väl just att den inte torkar upp lika snabbt som mineralull gör. Tillverkaren motiverar cellulosaisolering med att den förhindrar vatten från bli stående på ovälkomna ställen inne i konstruktionen men jag förstår inte varför det skulle vara så mycket bättre med en isolering som istället är konstant fuktig och aldrig riktigt torkar upp.
I praktiken är glasull mer eller mindre dammig, och möglar. Jag gissar att alla som renoverar hus någon gång sett möglig glasull. Men visst har du rätt i att glasullen i sig inte kan mögla.
Men att cellulosa skulle ha större fuktproblem i samma miljö stämmer inte. Visst kan vattenhalten vara högre, men det blir inte något problem fören vid väldigt mycket högre halter än vad glasull klarar. Risken att cellulosa samlar på sig skadliga mängder fukt är definitivt inte högre än för glasull.
Cellulosans egenskaper medför att den till viss del klarar att buffra mellan fuktigare och torrare perioder. Så cellulosan har helt klart fördelar. Det jag ifrågasätter är om det verkligen är en vettig anledning att frångå en tät fuktspärr.
Men att cellulosa skulle ha större fuktproblem i samma miljö stämmer inte. Visst kan vattenhalten vara högre, men det blir inte något problem fören vid väldigt mycket högre halter än vad glasull klarar. Risken att cellulosa samlar på sig skadliga mängder fukt är definitivt inte högre än för glasull.
Cellulosans egenskaper medför att den till viss del klarar att buffra mellan fuktigare och torrare perioder. Så cellulosan har helt klart fördelar. Det jag ifrågasätter är om det verkligen är en vettig anledning att frångå en tät fuktspärr.
Min erfarenhet och den fuktteori jag fick lära mig då jag studerade till byggnadsingenjör i Vasa (motsvarar nästan en civilingenjör i Sverige) säger båda att cellullosa i en praktisk tillämpning i en verklig konstruktion torkar mycket snabbare än glasull och mineralull.
Glasull och mineralull möglar eftersom den i praktiken alltid är dammig och dammet ofta är delvis organiskt. Jag blev förvånad när jag såg det första gången i ett isolerat snedtak men så är det.
Dessutom möglar träkonstruktionen som är inpackad i glasullen/mineralullen.
Glasullen och mineralullen har nämligen ingen naturlig fuktvandring så när den är inbyggd i en konstruktion torkar den knappt överhuvudtaget eftersom det inte finns någon luftström rätt igenom den som kan förånga och föra ut fukten.
Om man river upp konstruktionen helt (tar bort alla skivor och fuktspärren) och sätter en kraftig varmluftsfläkt att blåsa rakt igenom isoleringen då stämmer Finndjävels påstående till punkt och pricka....... men hur ofta gör man det i praktiken?
Orsaken till att jag inte tycker om plast och glasull och mineralull i gamla hus är att det är mycket svårt att få till en hyfsat tät fuktspärr i praktiken ute på bygget. Så pass svårt att man kan räkna kallt med att det misslyckas.
Eftersom det i praktiken är hål i fuktspärren blir det extra stor fuktbelastning just där. All fukt vill gå ut just där.
Glasulls och fuktspärrsfantasterna säger att det inte är något problem eftersom det skall vara undertryck inne i ett hus. Så är det i teorin i nya hus när den maskinella ventialationen är korrekt inställd och i gott skick.
Problemet är att i äldre hus och i synnerhet på övre våningen är det i praktiken övertryck inomhus. Skall man ändra på den saken och få undertryck inomhus utan att få ett olidligt kalldrag måste man bygga om totalt med modernt ventiationssystem och plast på alla ytterväggar i hela huset och nya fönster och nya dörrar och nya bjälklag och mellanväggar som inte förorsakar hål i plasten. Med andra ord riva och bygga ett nytt hus.
Därför förespråkar jag att man anpassar sig till det gamla husets funktion med ett litet övertryck inomhus i synnerhet på övervåningen.
Därför förespråkar jag att man också i teorin accepterar den praktiska verkligheten att en fukspärr insatt i ett gammalt hus aldrig blir tät.
Då blir det en följden helt naturligt att man använder cellullosabaserad isilering som för ut fukten och låter den avdunsta tillsammans med en fuktbroms som låter en del fukt passera igenom överallt så att fuktbelastningen vid hålen blir mindre.
Glasull och mineralull möglar eftersom den i praktiken alltid är dammig och dammet ofta är delvis organiskt. Jag blev förvånad när jag såg det första gången i ett isolerat snedtak men så är det.
Dessutom möglar träkonstruktionen som är inpackad i glasullen/mineralullen.
Glasullen och mineralullen har nämligen ingen naturlig fuktvandring så när den är inbyggd i en konstruktion torkar den knappt överhuvudtaget eftersom det inte finns någon luftström rätt igenom den som kan förånga och föra ut fukten.
Om man river upp konstruktionen helt (tar bort alla skivor och fuktspärren) och sätter en kraftig varmluftsfläkt att blåsa rakt igenom isoleringen då stämmer Finndjävels påstående till punkt och pricka....... men hur ofta gör man det i praktiken?
Orsaken till att jag inte tycker om plast och glasull och mineralull i gamla hus är att det är mycket svårt att få till en hyfsat tät fuktspärr i praktiken ute på bygget. Så pass svårt att man kan räkna kallt med att det misslyckas.
Eftersom det i praktiken är hål i fuktspärren blir det extra stor fuktbelastning just där. All fukt vill gå ut just där.
Glasulls och fuktspärrsfantasterna säger att det inte är något problem eftersom det skall vara undertryck inne i ett hus. Så är det i teorin i nya hus när den maskinella ventialationen är korrekt inställd och i gott skick.
Problemet är att i äldre hus och i synnerhet på övre våningen är det i praktiken övertryck inomhus. Skall man ändra på den saken och få undertryck inomhus utan att få ett olidligt kalldrag måste man bygga om totalt med modernt ventiationssystem och plast på alla ytterväggar i hela huset och nya fönster och nya dörrar och nya bjälklag och mellanväggar som inte förorsakar hål i plasten. Med andra ord riva och bygga ett nytt hus.
Därför förespråkar jag att man anpassar sig till det gamla husets funktion med ett litet övertryck inomhus i synnerhet på övervåningen.
Därför förespråkar jag att man också i teorin accepterar den praktiska verkligheten att en fukspärr insatt i ett gammalt hus aldrig blir tät.
Då blir det en följden helt naturligt att man använder cellullosabaserad isilering som för ut fukten och låter den avdunsta tillsammans med en fuktbroms som låter en del fukt passera igenom överallt så att fuktbelastningen vid hålen blir mindre.
Nej. Fuktbeladtningen blir inte mindre i hålen med fuktbroms. Ävenben fuktbroms är konvektionstät, så trycket blir samma. Fuktvandringen ut genom väggarna är då begränsad att den inte medför ett märkbart torrare inneklimat. Så en ångbroms har inte den påstådda fördelen.
Jag trodde att "pappen" / ångbromsen, till skillnad mot pappen, kan låta fukten torka ut genom pappen, men bara hindrar luften från att via konvektion ta med sig fukt ut i isoleringen. Om det är hål på pappen kommer ju förstås isåfall fukten ut där (liksom den skulle kommit ut genom plasten) - men, trodde jag, med skillnaden att cellulosan / linisoleringen tar upp och buffrar viss fukt för att sen kunna torka ut.
Jag isolerade med isolina lin och valde då den papp som de sålde, då jag tycker det är rimligt att använda en kombination som utvecklats tillsammans, av den anledningen skulle jag antingen valt plast och gullfiber eller papp och linisolering... Inte tex plast och lin eller gullfiber och papp... Även om kanske nån av dessa skulle funka...
Jag antar det hela bygger på att man inte isolerar till "modern" standard, dvs så tjockt att det aldrig kan värma upp och torka ut isoleringen.
Ett argument (till) till att skippa tex gullfiber är att det är vidrigt att jobba med, medan tex lin inte alls är obehagligt. Ska man göra jobbet själv och dessutom rota runt i det senare i livet vid ev framtida ombyggnationer så är det mycket värt, speciellt om man bara isolerar en liten del av sitt hus. Ska man bygga ett nytt 300kvm hus kan jag förstå att man väljer den billigaste isoleringen. Men är det som i detta fall ett snedtak så kan inte kostnadsskillnaden vara enorm.
Jag isolerade med isolina lin och valde då den papp som de sålde, då jag tycker det är rimligt att använda en kombination som utvecklats tillsammans, av den anledningen skulle jag antingen valt plast och gullfiber eller papp och linisolering... Inte tex plast och lin eller gullfiber och papp... Även om kanske nån av dessa skulle funka...
Jag antar det hela bygger på att man inte isolerar till "modern" standard, dvs så tjockt att det aldrig kan värma upp och torka ut isoleringen.
Ett argument (till) till att skippa tex gullfiber är att det är vidrigt att jobba med, medan tex lin inte alls är obehagligt. Ska man göra jobbet själv och dessutom rota runt i det senare i livet vid ev framtida ombyggnationer så är det mycket värt, speciellt om man bara isolerar en liten del av sitt hus. Ska man bygga ett nytt 300kvm hus kan jag förstå att man väljer den billigaste isoleringen. Men är det som i detta fall ett snedtak så kan inte kostnadsskillnaden vara enorm.
Kostnadsskillnaden är 10 000kr i mitt fall mellan cellulosa och glasfiber och det kan jag leva med...
Nu är bara frågan kvar, plast eller ångbroms?
Nu är bara frågan kvar, plast eller ångbroms?
Redigerat:
Plast är ångspärr. Japp det kommer att funka.