Utan att veta hur mycket utrymme det finns under , är det inte högt , fyll hela med leca , en plast och gjut en tunnare platta 5 cm , behövs ingen armering , med avstånd till bjälklag ca 5 cm , då har du något som liknar varmgrund
Klart det kan bli dyrare
Klart det kan bli dyrare
Tackar för svar!
Sant, det verkar verkligen vara många olika åsikter kring ämnet! Och således finnas ett antal olika lösningar med dessa.
Sen kan man en dock inte låta bli att undra om dem verkligen byggde huskonstruktionerna förr för att vara beroende av värmespill ifrån golvet med tanke på att de till trots själv även då med bästa mån försökte isolera så gott de kunde i golven och vindtäta trossbotten genom att leklina den, Jag filosoferar lite och tänker då på alla sommarstugor som står kall ställda under längre perioder och således borde lida av fuktproblem som standard? Likaså alla nyare hus som har det tjockt isolerat? Att vissa av dom får fuktproblem kanske inte har med just isoleringen att göra utan får jag filosofera vidare i ämnet så kan man ju nästan tycka att själva isoleringen i själva trossbotten egentligen inte borde ha någon betydelse för hur fuktigt det är, utan det borde kanske ha med bla den befintliga markfukten - hur väl dränerat det är runt huset, vad det är för jordarter i marken, hur långt det är ner till grundvattnet, hur väl ventilerad grunden är, om vatten från stuprör leds bort ordentligt eller blöter ner marken intill eller under huset osv. För läker golvet lite värme lär det ju knappast rätta till något av ovanstående men? Inte särskilt mycket i vart fall? Nu kanske man tänker helt fel, men det leder ju till en del funderingar
Jag har god krypmån under grunden och är inte intresserad av att gjuta någon platta som det känns nu i vart fall
Sant, det verkar verkligen vara många olika åsikter kring ämnet! Och således finnas ett antal olika lösningar med dessa.Sen kan man en dock inte låta bli att undra om dem verkligen byggde huskonstruktionerna förr för att vara beroende av värmespill ifrån golvet med tanke på att de till trots själv även då med bästa mån försökte isolera så gott de kunde i golven och vindtäta trossbotten genom att leklina den, Jag filosoferar lite och tänker då på alla sommarstugor som står kall ställda under längre perioder och således borde lida av fuktproblem som standard? Likaså alla nyare hus som har det tjockt isolerat? Att vissa av dom får fuktproblem kanske inte har med just isoleringen att göra utan får jag filosofera vidare i ämnet så kan man ju nästan tycka att själva isoleringen i själva trossbotten egentligen inte borde ha någon betydelse för hur fuktigt det är, utan det borde kanske ha med bla den befintliga markfukten - hur väl dränerat det är runt huset, vad det är för jordarter i marken, hur långt det är ner till grundvattnet, hur väl ventilerad grunden är, om vatten från stuprör leds bort ordentligt eller blöter ner marken intill eller under huset osv. För läker golvet lite värme lär det ju knappast rätta till något av ovanstående men? Inte särskilt mycket i vart fall? Nu kanske man tänker helt fel, men det leder ju till en del funderingar
Jag har god krypmån under grunden och är inte intresserad av att gjuta någon platta som det känns nu i vart fall
Jag har varit med och byggt ett par villor och har själv en villa där jag har lagt ut plast, tätat alla hål och satt in en avfuktare i grunden. Före man plastar ska man försöka rensa så mycket organiskt material som det går. Därför hade jag valt att bygga med 45x220 med trossbottenskivor och gullfiber.
Angående cc avståndet på reglarna hade jag valt att lägga in cc 30 där man vet att de blir tex ett badrum eller hall med klinker.
Angående cc avståndet på reglarna hade jag valt att lägga in cc 30 där man vet att de blir tex ett badrum eller hall med klinker.
Kanske ????
Lägg vad vill i isolering , öppna upp ordentligt under så det blåser rakt igenom så kan det inte bli fukt upp , de hus det prats om har små gluggar där ev. fukt stannar kvar under och inte kommer ut , samma fenomen blir med s.k. balkgrunder och små hål till ventilation , sommartid varm luft in med mycket fukt som kondenserar , varför fanns ingen fukt i torpen ,
Dom stod lite här och där med sten som inte var täta , utan blåste rakt under , på modernare tid så har nya ägare täppt till , OJ lite svala golv vi måste täta under , det vart döden för bjälklaget
Lägg vad vill i isolering , öppna upp ordentligt under så det blåser rakt igenom så kan det inte bli fukt upp , de hus det prats om har små gluggar där ev. fukt stannar kvar under och inte kommer ut , samma fenomen blir med s.k. balkgrunder och små hål till ventilation , sommartid varm luft in med mycket fukt som kondenserar , varför fanns ingen fukt i torpen ,
Dom stod lite här och där med sten som inte var täta , utan blåste rakt under , på modernare tid så har nya ägare täppt till , OJ lite svala golv vi måste täta under , det vart döden för bjälklaget
Här tror jag du har fel. Att öppna upp mer ventilation i en torpar/krypgrund kan bli värre. Det enda som fungerar är "lagom" ventilation (hur man nu vet det). Det kommer in mer fuktig luft som kondenserar. Den #blåser" inte igenom. Inte ens plintgrunder (som ju kan sägas ha ordentilig ventilation) undslipper dessa problem.L Liteavvarje skrev:
De gamla torpen med dåligt isolerade golv och dåligt ventilerade grunder fungerade främst pga att det eldades dagligen och året runt (även på sommaren). Dessutom fick de ändå problem. Man fick byta golven pga att de ruttnade med jämna mellanrum. Det var inte så dyrt på den tiden. Inte heller hade man alls samma krav på att det inte skulle vara dragiga och kalla golv. Man hade skorna på inomhus. Så vill vi ju inte ha det idag. Helt andra förutsättningar alltså.
Normalt sett är det ju inte så jättekallt i krypgrunden, så ur energisynpunkt behöver man inte lika mycket isolering där som t ex i väggarna.Tommy_F skrev:
Sen beror tjockleken på vad man väljer för material, så ett gammalt bjälklag med sågspån som har funkat bra i alla år kan bli för välisolerat om man byter till gullfiber. Jag vet inte exakt hur bra cellulosaisoleringen han förordar är, men den kanske motsvarar 150mm gullfiber?
Ämnet vi diskuterar har mängder med trådar i detta och andra forum. Jag tycker principerna är klarlagda. Hur man sedan väljer att lösa just sin situation är upp till var och en. Finns inte en given lösning.Tackar för svar!
Sen kan man en dock inte låta bli att undra om dem verkligen byggde huskonstruktionerna förr för att vara beroende av värmespill ifrån golvet med tanke på att de till trots själv även då med bästa mån försökte isolera så gott de kunde i golven och vindtäta trossbotten genom att leklina den, Jag filosoferar lite och tänker då på alla sommarstugor som står kall ställda under längre perioder och således borde lida av fuktproblem som standard? Likaså alla nyare hus som har det tjockt isolerat? Att vissa av dom får fuktproblem kanske inte har med just isoleringen att göra utan får jag filosofera vidare i ämnet så kan man ju nästan tycka att själva isoleringen i själva trossbotten egentligen inte borde ha någon betydelse för hur fuktigt det är, utan det borde kanske ha med bla den befintliga markfukten - hur väl dränerat det är runt huset, vad det är för jordarter i marken, hur långt det är ner till grundvattnet, hur väl ventilerad grunden är, om vatten från stuprör leds bort ordentligt eller blöter ner marken intill eller under huset osv. För läker golvet lite värme lär det ju knappast rätta till något av ovanstående men? Inte särskilt mycket i vart fall? Nu kanske man tänker helt fel, men det leder ju till en del funderingar
Jag har god krypmån under grunden och är inte intresserad av att gjuta någon platta som det känns nu i vart fall
Att man byggde som man byggde berode nog främst på att man inte hade så mycket att välja på. Dessutom fanns det nog betydligt fler "sjuka hus" förr i tiden. Bara det att man inte förstod eller brydde sig om det ruttnade och möglade. Man bodde också väldigt kallt (inga 22 grader inomhus där inte). Varmt i köket enbart. osv.
Själv tycker jag att just kallställda sommarstugor har mycket av denna problematik. Det blir "stugdoft". Ska man kallställa ett hus finns det ännu fler saker att tänka på (tex att inte isolera väggar och tak med plats).
Man måste hålla isär problemen med fritt vatten som kan komma i under huset, med grundens hantering av den fuktiga luften. Finns det pölar under huset blir fukten förstås ännu högre. Men även i en kruttorr krypgrund blir det mycket fuktigt på sommaren (om den är uteventilerad). Det är fysik och inget man kan göra något åt, annat än de åtgärder vi har diskuterat i denna tråd.
Om du ändå väljer att bortse från allt detta och kör på en standardlösning, skulle jag ändå rekommendera att du förbereder för ett eluttag i grunden (för att kunna ansluta en avfuktare i framtiden). Planera vart en avfuktare kan stå, och ev orda med en lucka i golvet för att lätt kunna komma åt den. Sedan sätter du in ett antal bra fuktmätare i grunden (smart med trådlös display inne i huset), och sedan kör du ett par, tre år. Kommer du över 70% under längre perioder (ett par dygn på en sommar är nog ingen fara), så får du göra åtgärder senare. Jag utgår ifrån att du lägger plats på marken.
Det är sant, håller mig normalt kring -2 -0 grader under vinterhalvåret så man skulle säkert klara sig bra med 145 mm. Men varför inte göra de rejält när man väl gör om.useless skrev:
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Lägg ordentligt med isolering när du bygger om. Det kommer inte att påverka klimatet i krypgrunden nämnvärt. Den yta av krypgrunden som påverkas av uteluftens temperatur är ungefär 10% medan du har en stor yta ca. 45% (marken) där temperaturen är ganska konstant fyra-fem grader. Det blir inte mycket kallare där fast du skulle bräka på med en meter isolering i bjälklaget.
Vanlig mineralull skulle jag förespråka eftersom cellulosaisolering är dyrt och mest handlar om att förtjäna pengar. Med mineralull får du en konstruktion som torkar upp ifall den blir utsatt för fukt. Cellulosaisolering och andra "ekologiska" alternativ absorberar fukten och torkar aldrig upp. Jag läste ett test en gång där man jämfört olika isoleringsmetoder. I testet så torkade konstruktionen med mineralull upp på 20-25timmar (minns inte exakta siffor) medan cellulosakonstruktionen tog över 70 timmar på sig när den utsattes för samma mängd fukt.
Jag ser inga fördelar med att bygga in en svamp som suger åt sig vatten i ett hus, för det är just vad ekologisk isolering gör.
Vanlig mineralull skulle jag förespråka eftersom cellulosaisolering är dyrt och mest handlar om att förtjäna pengar. Med mineralull får du en konstruktion som torkar upp ifall den blir utsatt för fukt. Cellulosaisolering och andra "ekologiska" alternativ absorberar fukten och torkar aldrig upp. Jag läste ett test en gång där man jämfört olika isoleringsmetoder. I testet så torkade konstruktionen med mineralull upp på 20-25timmar (minns inte exakta siffor) medan cellulosakonstruktionen tog över 70 timmar på sig när den utsattes för samma mängd fukt.
Jag ser inga fördelar med att bygga in en svamp som suger åt sig vatten i ett hus, för det är just vad ekologisk isolering gör.
Tackar så mycket för svar, det lutar mot att vi sätter in en sorptionsavfuktare på en gång när allt ändå är upprivet.
Vi ska nog även ta hit någon som arbetar med sådant här som får ge råd samt hjälpa till med grunden och hur vi skall gå tillväga med allt, känns bäst då man som sades inte vill stå där sen.. bättre att ta kostnaden nu så det förhoppningsvis blir bra sen.
Angående vilken typ av isolering så verkar som sades alla ha olika uppfattning. Och vi har fått ett svar ifrån snickarn, och ett annat ifrån timmermannen..
Vi ska som sades även höra vad någon som är insatt i just grunder tycker om dom olika alternativen, båda funkar ju men kräver rätt förhållande till sin sak vad jag förstår..(vad det exakt nu innebär)
Kan förklara vad som timmermannen menade med att gullfiber inte passade sig så bra i just timmerhus, och det är just för att den som sades ovan här är att den saknar hygroskopiska egenskaper som då innebär att den inte kan kan ta upp och avge fukt i ångfas (vilket i sig är bra att den inte suger fukt som en svamp), men för att det ska funka bra så krävs att en ångspärr av plast placeras på isoleringens varma sida för att hindra fukt från att vandra ut i konstruktionen.
Dvs så ska plasten (ångspärren) hindra vattenångan i inne luften att komma in i isoleringen och avkylas så att den i värsta fall kondenseras till vatten.
Och det var här största kruxet låg sa han, dvs att få en ångspärr av plast tät i ett timmerhus som knappt har en rak yta...
Och han menade då att eftersom det är svårt att få till ångspärren helt 100% bra i gamla krokiga hus så är risken stor att fukt kommer ner i isoleringen, och eftersom då inte glasullen kan "suga upp" någon fukt absorberas fukten istället mer koncentrerat av träkonstruktionen och risken kommer då markant för mögel och röta.. Därav menade han att just mineralull passar sig mycket bättre i nyare hus som har plana ytor = lättare att få en tät ångspärr mot isoleringen. Cellulosaisolering skall istället kunna "suga upp" fukten som kan bli och hålla den under den fuktiga perioden för att sedan "naturligt" likt alla organiska material torka ut igen när fuktigheten inte är lika hög.. Fuktigheten blir då inte heller lika "koncentrerad" då den inte stöts bort utan fördelas.. om jag förstod det rätt dvs..
Som sades, inte mina ord.. Men alla talar som sades för sin sak
Tackar iaf så mycket för alla svar! Kanon att få lite mer kött på benen!
Vi ska nog även ta hit någon som arbetar med sådant här som får ge råd samt hjälpa till med grunden och hur vi skall gå tillväga med allt, känns bäst då man som sades inte vill stå där sen.. bättre att ta kostnaden nu så det förhoppningsvis blir bra sen.
Angående vilken typ av isolering så verkar som sades alla ha olika uppfattning. Och vi har fått ett svar ifrån snickarn, och ett annat ifrån timmermannen..
Vi ska som sades även höra vad någon som är insatt i just grunder tycker om dom olika alternativen, båda funkar ju men kräver rätt förhållande till sin sak vad jag förstår..(vad det exakt nu innebär)
Kan förklara vad som timmermannen menade med att gullfiber inte passade sig så bra i just timmerhus, och det är just för att den som sades ovan här är att den saknar hygroskopiska egenskaper som då innebär att den inte kan kan ta upp och avge fukt i ångfas (vilket i sig är bra att den inte suger fukt som en svamp), men för att det ska funka bra så krävs att en ångspärr av plast placeras på isoleringens varma sida för att hindra fukt från att vandra ut i konstruktionen.
Dvs så ska plasten (ångspärren) hindra vattenångan i inne luften att komma in i isoleringen och avkylas så att den i värsta fall kondenseras till vatten.
Och det var här största kruxet låg sa han, dvs att få en ångspärr av plast tät i ett timmerhus som knappt har en rak yta...
Och han menade då att eftersom det är svårt att få till ångspärren helt 100% bra i gamla krokiga hus så är risken stor att fukt kommer ner i isoleringen, och eftersom då inte glasullen kan "suga upp" någon fukt absorberas fukten istället mer koncentrerat av träkonstruktionen och risken kommer då markant för mögel och röta.. Därav menade han att just mineralull passar sig mycket bättre i nyare hus som har plana ytor = lättare att få en tät ångspärr mot isoleringen. Cellulosaisolering skall istället kunna "suga upp" fukten som kan bli och hålla den under den fuktiga perioden för att sedan "naturligt" likt alla organiska material torka ut igen när fuktigheten inte är lika hög.. Fuktigheten blir då inte heller lika "koncentrerad" då den inte stöts bort utan fördelas.. om jag förstod det rätt dvs..
Som sades, inte mina ord.. Men alla talar som sades för sin sak
Tackar iaf så mycket för alla svar! Kanon att få lite mer kött på benen!
Jag fick frispel när jag bytte golv och la om trossbotten i sommras. Jag packade kutterspån (plus lite kalk för mössen i botten) . Varmt o fint golv. Nästan gratis. Den främsta anledningen var att jag kör med skurgolv, då åker vatten ner och då vill man ha ngt som tål det.
