TF83
Hej!

Har en kåk ifrån sekelskiftet med timmerstomme. Nu är det så oturligt att hela golven och trossbotten måste bort och ny skall byggas med 45x220 reglar på cc 60 med trossbottenskivor av oorganisk fibercement, och snickaren jag pratade med menade att vi kunde köra med vanlig gullfiberisolering i den nya blindbotten, men att vi kunde köra någon form av cellulosaisolering utvändigt på själva stommen samt i taket... Är detta dumt? Riskerar man att få problem med den nya trossbotten då tro? Lät ju bra iof med tanke på att det är 4 gånger så dyrt med cellulosaisolering jämte vanlig isolerng per kvm, och det är dryg 80kvm det rör sig om. Men självklart är ju hållbarheten det viktigaste!! Jag antar att det är vettigast att lägga cellulosaisolering!?

Tänkte lägga frågan här också då det verkar finnas många olika tycken ang isolering av gamla timmerhus... Mellanbjälklaget tänkte vi nog ha spån i igen då det känns som att det är mest för ljuddämpande effekt.

Mvh
 
L
Vad finns under huset
 
TF83
Huset står på gammal torpargrund, så jag antar att det kan ligga både sten och annat, och under ena delen är en gammal "matkällare" eller vad man kan kalla det. Vi har inte kommit längre en att innergolven åkt ut, själva trossbotten är kvar en så kan inte svara till 100% Men det lutar nog mot cellulosaisolering, men är en dock kul att höra andra åsikter med tanke på att han en dock tyckte vi kunde ha "vanlig" isolering.
 
  • Gilla
MrLiden
  • Laddar…
L
Om det är ett vanligt bjälklag , så används normalt vanlig isolering , och som underlag och bärande av isoleringen , asvabord mellan bjälkarna , sedan det med isoleringen för väggarna ,
tvistar dom lärda om , i vissa fall ekologiskt och andra fall vanlig isolering , tror det har med husets konstruktion att göra , den delen är inte riktigt mitt bord , men bjälklaget är det
 
TF83
Tackar för svar, då kanske det ligger något i det han sa då, han var lite inne på samma spår som du, dvs att eftersom det blir nytt bjälklag så kan man lägga "vanlig" isolering där då han menade att det är ju vanlig isolering i alla andra hus med sådan grund, oavsett byggår. Men han menade att vi skulle tilläggsisolera huset utvändigt med 45mm cellulosaisolering innan vi klär om kåken för att timmerstommen skulle kunna andas, likaså använda sådant när taket skall isoleras.

Fråga nr 2 då, är asfaboard bäst att ha? hänger inte den ned sig med tiden? Eller är den bättre/sämre en typ:
https://www.beijerbygg.se/webapp/wcs/stores/servlet/ProductDisplay?catalogId=10551&categoryId=31164&langId=46&productId=651007&storeId=10201&krypto=VnUk0mxl3LxdzjQu3H5/J09xG/dXTzVMJI6b6wZDwV1Wi2qarUVcgY3rqo7aKwN4spkHRbQ8ujwK UhiimupNZ88Q3DzXEpZNO9QYij3f+U3aW2jDR7DHLsoQAFeZefSARzD/kJwxMXY=&ddkey=http:privat/byggmaterial/byggskivor/board/trossbottenskiva-6-0x550x1220-551106005501220

Alternativt:
https://www.byggmax.se/skivmaterial/byggskivor/plywood-och-osb/trossbottenskiva-p07040

Och behöver man klä facken med någon typ av vindavisande duk innan man lägger isoleringen? Eller löser det sig automatiskt tack vare trossbotten skivans egenskaper?

Man ser varken duk eller plast i konstruktionsexemplen
https://www.traguiden.se/konstrukti...ing/uteluftsventilerad-krypgrund/blindbotten/
 
Asfaboard är för mjukt. Satsa på riktiga trossbottenskivor.
 
L
Som useless säger kan den vara lite mjuk och hänga ned med tiden ,beroende av vinter/sommar temperaturer , det får man se på från fall till fall , det går även att använda
hårda masonitskivor som är lite styvare , och används i dag
 
Nackdelen med färdiga trossbottenskivor är att dom är gjorda för 45mm breda reglar med 600mm centrumavstånd från varandra. Men ska du ändå riva bjälklaget och regla upp nytt så är inte det något problem. Bara att vara någorlunda noggrann...
I stugan körde jag med skivor av oljehärdad board (aka Masonite). Jag vet inte vad för- och nackdelarna innebär i praktiken jämfört med minerit-/fibercementskivorna.
 
  • Gilla
Liteavvarje
  • Laddar…
I samband med att man bygger helt ny trossbotten över en gammal torpargrund måste man beakta de nya fuktförhållandena som kommer uppstå. Den gamla trossbotten isolerade dåligt, vilket gjorda att värme läkte ned till krypgrunden och delvis balanserade krypgrundens temperatur. Med ny trossbotten kommer det att bli kallare i torpargrunden. Vilket i sin tur leder till att fuktig luft kondenseras mer. Vilket i sin tur kan leda till fuktproblem, dvs mögeltillväxt, som inte tidigare fanns. Detta löses inte självklart med mer eller mindre ventilation. Du behöver alltså tänka igenom hela torpargrundens konstruktion när du byter till en välisolerad trossbotten. Finns många sätt att lösa det på. Men det är ju synd att komma på det efter att den nya trossbotten är byggd, och det kanske är svårt att komma åt utrymmet för framtida åtgärder om du skulle få problem. Bättre att göra rätt från början alltså. Nyfiken på hur du tänkt kring detta. Jag har själv gjort denna resa.
 
  • Gilla
magnetens och 1 till
  • Laddar…
Jag vill understryka det Per i Hamrånge skriver. Det går inte att bara öka isoleringsmängden. Den enklaste lösningen är att begränsa isoleringsmängden till ca 15 cm. Då räcker troligen värmeläckaget genom trossbotten till för att undvika kondens. Annars krävs andra åtgärder.

När det gäller materialvalen har jag följande synpunkter: Oorganiska fibercementskivor tycker jag är en utmärkt lösning för blindbotten över en krypgrund. Cellulosafiberns hygroskopiska förmåga har man inte så stor nytta av i detta fall. Det snickaren sade låter vettigt. Däremot tycker jag man skall undvika glasull (Gullfiber o liknande) i bjälklag eftersom det har en väldig förmåga att suga åt sig vatten, t.ex. i samband med en vattenläcka. Använd vanlig stenull, gärna med extra hög volymvikt.
 
Min personliga uppfattning efter att ha studerat minfältet krypgrunder är att man ska isolera golv/trossbotten så lite som möjligt - Bara för ljud-/resonansdämpning. Istället ska man värmeisolera själva grundmuren och stänga till alla ventiler. Har man ytskikt på golvet som inte andas så bör man ordna någon form av luftcirkulation mellan krypgrunden och bostadsutrymmet.
 
  • Gilla
SiggiGBG
  • Laddar…
Åtgärder för att få kontroll på torpargrundens fukthantering kan vara flera. Några har nämnts av justusandersson och usless: begränsa trossbottens isolering till tex 15cm och/eller varmisolera hela grunden (varvid man kan strunta i att isolera trossbotten). I äldre hus bygger en del bort torpargrunden helt genom att gjuta en isolerad betongplatta, eller att fylla utrymmet med skumglas. En annan lösning är att installera en avfuktningsanläggning (sorption). Eller en kombination av ovanstående. Det är ganska komplext att hitta "rätt" lösning. Det beror på grundens förhållanden: är den dränerad (dvs kan det krypa in vatten utifrån? Markförhållandet i grunden (jord, grus, sand?). Om man bedömer att förutsättningarna trots allt är ganska goda, så kan man chansa på att bygga sin nya trossbotten med god isolering. Men då skulle jag säkerställa att man har byggt in inspektionsluckor, att access finns till hela utrymmet så man kan krypa runt och ha koll på läget. Installera några bra fuktmätare och kontinuerligt mäta den relativa fuktigheten. Är den över 70% bör man göra någon åtgärd. Problemet med denna "chansning" är att det ofta är trångt i grunden och därmed svårt att i efterhand tex varmisolera den, eller installera en avfuktningsanläggning.
 
TF83
Tackar för svar, jo jag har koll på att fukt förhållandena ändras i grunden när man isolerar mer. Och jag har även läst om folk som satt in sorptionsavfuktare i grunden efter att de isolerat för mycket, vad det nu i exakta siffror innebär? men jag har dock aldrig hört om det i verkliga livet, dvs i "min byggd" någon som råkat ut för detta trots att jag bor i ett litet jordbruks samhälle med många gamla hus och gårdar. Detta säger dock ingenting såklart, utan det är bara den information jag har att referera till.

Men det som vart lite intressant nu här är att det typ är första gången jag ser att någon råder att max isolera 15 cm i just golvet, läser man på nätet och även lyssnar på snickaren så är 15 cm alldeles för lite trotts att man skall ta i beaktande att förhållande i grunden ändras? Överlag tycker de flesta att ett minimum verkar vara 17cm i golvet. Så där verkar det verkligen råda delade meningar! Hur som så har jag nu även tagit kontakt med en duktig timmerman också och han menar att man kan utan problem isolera den nya 220 mm trossbotten, men med något som kan andas, dvs någon typ av cellulosaisolering.. Alla verkar tycka och tänka olika om både typ av isolerng, tjocklek och utformning.. lite vad gällande det mesta som rör timmer kåkar med andra ord :)

Hur som så har någon en gång i tiden gjort ett inspektionshål i grunden som möjliggör att kunna krypa runt under huset och inspektera hela golvet, så att kunna inspektera är inga problem, 220mm isolering är ju såklart mycket bättre en det som låg där tidigare, men om man nu skall ta ert råd om max 15cm isolerng, så menar ni att de extra 7 cm man får mer med en trossbotten gjord av 2x9 kommer öka risken för att man får fuktproblem riktigt markant? Hur markant? 70% större chans?

Nog för att det är ifrån fall till fall, och som tidigare nämnts med massa faktorer inblandad så kan jag ändå lägga in ett exempel; vi har ett till hus ca 3km ifrån detta hus, och där har de på 70 talet knökat golv, väggar och tak med gullfiber, där har inte funnits någon inspektionslucka alls förrns vi gjorde hål i grunden då vi skulle göra avlopp, och trots all isolering så är där inte en tillstymmelse till fukt.

Det skulle vara mycket intressant och veta om någon kanske har ren fakta, dvs statistik på hur "ofta" folk som tilläggsisolerat golvet på en äldre kåk verkligen får problem? 1 av 10? 1 av 1000? 1 av 100 000? Det känns ändå som att det finns fruktansvärt många villor i landet falukorv som blivit tilläggsisolerade de senaste 50 åren?

Jag menar absolut inte att trampa någon på tårna utan jag är bara rent och skär nyfiken för det står som sades så fruktansvärt mycket olika "råd" och tips om detta så det är riktigt svårt att bilda sig en uppfattning om vad som verkligen stämmer.

Jag kommer tillsammans med timmermannen och snickaren råda ihop en lösning som förhoppningsvis funkar för oss :)
 
  • Gilla
Ymer
  • Laddar…
TF83 Tommy_F skrev:
Tackar för svar, jo jag har koll på att fukt förhållandena ändras i grunden när man isolerar mer. Och jag har även läst om folk som satt in sorptionsavfuktare i grunden efter att de isolerat för mycket, vad det nu i exakta siffror innebär? men jag har dock aldrig hört om det i verkliga livet, dvs i "min byggd" någon som råkat ut för detta trots att jag bor i ett litet jordbruks samhälle med många gamla hus och gårdar. Detta säger dock ingenting såklart, utan det är bara den information jag har att referera till.

:)
Precis så är det. Finns ingen patentlösning som är "bäst". Alla hus har också olika förutsättningar. Klart är dock att det blir mycket fuktigare i din grund efter att du isolerat med 220mm. Det tror jag inte någon motsäger. Hur mycket fuktigare går inte att säga. Men det kan räcka med några få procentenheter tex från 70% till 75% och man kommer att få problem. Dessutom kan problemen variera år från år. 3 fina sommrar i rad, inga problem. 3 sommrar som i år, problem. Det kan visa sig om 1 år eller 10 år. Sånt här kan ta tid. Händer inte över natt. Om det sedan leder till problem för dig vet vi ju inte. Personligen skulle jag sätta in 220mm isolering och en avfuktare. Den kostar 20-25 tusen. Och du har då både livrem och hängslen. Men andra hade gjort en varmgrund. Ytterliggare några hade lagt in skumglas. Bara du kan välja. Men det är nu som du kan göra valet. Inte efteråt. Frågar man expertisen säger de att det inte finns en enda kryp/torpargrund som inte har mer eller mindre problem. Därav attdsessa klassas som riskkonstruktioner. Men igen, finns många som inte (ännu) har några problem. //P
 
Vill tillägga att inga av mina grannar på min byggd tyckte jag var klok som lade plast på marken och satte in en sorptionsavvfuktare. :)
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.