Och i Norge har man uppenbarligen haft reella problem för de har sänkt den tillåtna avsäkringen från 1.45*strömtåligheten till 1.00*strömtåligheten. 1.45 är den "över"-säkring man får med normsäkringar. Tumregeln i väggar är numera 2.5kvmm för 10A.Mikael_L skrev:
Antagligen är hårt belastade ledningar ett större problem i Norge där direktverkande el och kanske bra isolering är mycket vanligt.
Redigerat:
Man skall kanske sluta att tänka och använda fördragen 5 x 2,5 över allt.
Alltid jord/ nolla/ fas/+ 2 tändtrådar den kostar 30kr/ m men vad kostar det att planera och rita.
Alltid jord/ nolla/ fas/+ 2 tändtrådar den kostar 30kr/ m men vad kostar det att planera och rita.
Kanske man skulle lära dom att planera sina anläggningar med lite större antal grupper så uppstår inte problemet med varma trådar. För att dra 2,5 mm2 i "vanliga" grupper är inte så kul. Det blir betydligt knöligare på alla sätt och vis, både för apparater och "montörer".
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 787 inlägg
Ja, det kan jag bekräfta. Det är 2.5mm2 till "allt" där man kan tänkas plugga in ett värmeelement eller en fläkt oavsett hur långsökt det än är. (Samtidigt som man gärna drar/drog 0.75mm2 till fast installerade lampor osv.)Pen skrev:
Om Norrmannen tycker att det är för kallt så pluggar vederbörande in något elektriskt element/fläkt ("vifte") i närmsta uttag, utan att tänka närmare på det.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 787 inlägg
Nej, om sanningen skall fram så är det nog en bra tumregel. Ja, det är sant att regelverket föreskriver att man skall dimensionera pss att man kan maxbelasta sina ledningar varhelst de än ligger, och vi ligger nog ändå ganska bra till i Sverige (tror jag, men kan inte visa), men trots det så belastas de flesta grupper inte i närheten av max, och eftersom det aldrig händer något med dem (hur skulle det kunna det) så döljer det nog sig många, många synder i Svenska hem lite till mans.Bo.Siltberg skrev:
Man kan väl dra slutsatsen att man aldrig ska ligga och belasta sina ledningar till max under långa perioder
Om inget händer så börjar man lätt att tumma på "tumreglerna". För det händer ju aldrig något...
Det är ju inte för inte som det brukar bli problem så fort en barnfamilj flyttar in i ett äldre hus och ändrar användningsmönstret. Hände mig också, en eller två säkringar började gå pga överlast pga dålig sektionering, direkt vi flyttade in. De hade uppenbarligen aldrig varit hårt driftade förut. Då hade huset fungerat utan mankemang i iaf 30 år.
I USA så såg man en markand uppgång av elbränder pga överlast av ledningar osv. när elbilarna började göra sitt intåg, vi lär få se samma sak här. Och det hade aldrig kunnat hända om alla regler alltid hade följts. Något som uppenbarligen inte händer.
Tyvärr kan man inte sända energien trådlöst även om Mr TESLA gjorde försök i början av 1900- talet.useless skrev:
Det behövs en tråd mellan dimmer och förbrukarna och kanske 2 st från dubbekkron till dimmer.
Men med 5-ledningar över allt, behöver man inte tänka i förväg.
Nja, trådlös energi finns. Laddare till telefoner, eltandborstar och julgransbelysning http://www.poweredbyering.com/L Leif i Skåne skrev:Tyvärr kan man inte sända energien trådlöst även om Mr TESLA gjorde försök i början av 1900- talet.
Det behövs en tråd mellan dimmer och förbrukarna och kanske 2 st från dubbekkron till dimmer.
Men med 5-ledningar över allt, behöver man inte tänka i förväg.
Såg även att en tv tillverkare gjort en prototyp med en sändare och mottagare 2 meter ifrån varandra.
Nu var det ju inte dock den typen som efterfrågades här men konceptet finns och utvecklas
L Leif i Skåne skrev:Tyvärr kan man inte sända energien trådlöst även om Mr TESLA gjorde försök i början av 1900- talet.
Det behövs en tråd mellan dimmer och förbrukarna och kanske 2 st från dubbekkron till dimmer.
Men med 5-ledningar över allt, behöver man inte tänka i förväg.
Dimmern sätter man väl vid förbrukaren?
Jag har aldrig sett en dimmer i en takdosa då fästkroken är ivägen men vanligen i väggdosan halvvägs.
I de flesta nya takdosor som man köper nu skulle jag vilja påstå att en dosdimmer får plats. Du kanske tänker på de "gamla" dosorna där skruven gängades in i en mutterliknande konstruktion i dosans mitt. I dagens dosor (i allafall de jag har sett) sitter kroken i en metallbygel tvärs över dosan och fästes i doskanten med skruv eller i taket vid sidan om.
Nu blev det en hel del snack om annat.
Dock så har jag fått en del bra info att ta med mig.
Slutsatsen jag drar är att om man följer skolboken helt och hållet så skall man inte ha för mycket isolering runt rören, men det leder till väldigt mycket andra problem istället och risken att man träffar på ett rör om man drar i skruv i väggen är överhängande, troligen större än att det skulle börja brinna i kablarna.
Dock så har jag fått en del bra info att ta med mig.
Slutsatsen jag drar är att om man följer skolboken helt och hållet så skall man inte ha för mycket isolering runt rören, men det leder till väldigt mycket andra problem istället och risken att man träffar på ett rör om man drar i skruv i väggen är överhängande, troligen större än att det skulle börja brinna i kablarna.
Precis så, man ska inte ha för mycket isolering runt rören.
Vid mitt försök hade jag 120mm på bägge sidorna, har man bara 45 eller 70mm så ökar värmetransporten markant, det ska vi inte glömma. Dvs det går inte att ta de där 87°C rakt av till just din vägg, det blir mycket mindre varmt där.
Jag borde helt enkelt också testat med 45mm+195mm också, typ.
I gamla blå boken, och numera i elinstallationsreglerna finns det tabellerat strömvärden:
Och för förläggningssätt A1 står det så här:
52B.6 Installationsmetoder
52B.6.1 Förläggningssätt
Förläggningssätten är de installationsmetoder för vilka belastningsförmågan har bestämts genom provning eller beräkning.
Förläggningssätt A1, typ nr 1 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör i en värmeisolerad vägg) och A2 typ nr 2 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör i en värmeisolerad vägg).
Väggen består av ett yttre väderbeständigt skikt, värmeisolering samt ett inre skikt av trä eller träliknande material med en värmeledningsförmåga av minst 10 W/m2 · K. Röret är fast monterat intill, men inte nödvändigtvis i kontakt med, det inre skiktet. Värmen från kabeln antas endast ledas bort genom det inre skiktet. Röret får vara av metall eller plast.
Förläggningssätt B1, typ nr 4 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör på en värmeisolerad vägg) och B2, typ nr 5 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör på en värmeisolerad vägg).
Det är jag som strukit under del av texten.
Vid mitt försök hade jag 120mm på bägge sidorna, har man bara 45 eller 70mm så ökar värmetransporten markant, det ska vi inte glömma. Dvs det går inte att ta de där 87°C rakt av till just din vägg, det blir mycket mindre varmt där.
Jag borde helt enkelt också testat med 45mm+195mm också, typ.
I gamla blå boken, och numera i elinstallationsreglerna finns det tabellerat strömvärden:
Och för förläggningssätt A1 står det så här:
52B.6 Installationsmetoder
52B.6.1 Förläggningssätt
Förläggningssätten är de installationsmetoder för vilka belastningsförmågan har bestämts genom provning eller beräkning.
Förläggningssätt A1, typ nr 1 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör i en värmeisolerad vägg) och A2 typ nr 2 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör i en värmeisolerad vägg).
Väggen består av ett yttre väderbeständigt skikt, värmeisolering samt ett inre skikt av trä eller träliknande material med en värmeledningsförmåga av minst 10 W/m2 · K. Röret är fast monterat intill, men inte nödvändigtvis i kontakt med, det inre skiktet. Värmen från kabeln antas endast ledas bort genom det inre skiktet. Röret får vara av metall eller plast.
Förläggningssätt B1, typ nr 4 i tabell 52A.3 (isolerad ledare i rör på en värmeisolerad vägg) och B2, typ nr 5 i tabell 52A.3 (flerledarkabel i rör på en värmeisolerad vägg).
Det är jag som strukit under del av texten.
Redigerat:
I denna tabell ser man att det är ett strömvärde på 14,5A för FK i rör i isolerad vägg, vid två belastade ledare, dvs enfasgrupp.
Men detta förutsätter att röret ligger i princip emot beklädnadsskivan eller virket i väggen. Ligger det en bit in i isoleringen så sjunker strömvärdet. Men hur mycket?
Jag kan i alla fall säga att jag själv tvekar inte att lägga 1,5mm FK i rör eller slang i 45mm isolering gentemot väggens insida. Däremot får man alltså inte alls säkra denna installation med 13A, som många tyvärr anser att man får, helt utan att kolla eller räkna.
Så för att återkomma till trådens fråga.
Ja, jag skulle inte borrat så nära ytan som du gjort, även om det nu råkar vara idealt för kylningen.
Det är nämligen inte idealt vare sig för risken att få skruv i elledningarna eller reglarnas hållfasthet. Så skulle jag borrat, skulle jag gått i mitten, utan tvekan.
Men där det går skulle jag gjort som elmont skrev tidigt i tråden, bara trätt bakom reglarna, 45mm in i väggen.
Men detta förutsätter att röret ligger i princip emot beklädnadsskivan eller virket i väggen. Ligger det en bit in i isoleringen så sjunker strömvärdet. Men hur mycket?
Jag kan i alla fall säga att jag själv tvekar inte att lägga 1,5mm FK i rör eller slang i 45mm isolering gentemot väggens insida. Däremot får man alltså inte alls säkra denna installation med 13A, som många tyvärr anser att man får, helt utan att kolla eller räkna.
Så för att återkomma till trådens fråga.
Ja, jag skulle inte borrat så nära ytan som du gjort, även om det nu råkar vara idealt för kylningen.
Det är nämligen inte idealt vare sig för risken att få skruv i elledningarna eller reglarnas hållfasthet. Så skulle jag borrat, skulle jag gått i mitten, utan tvekan.
Men där det går skulle jag gjort som elmont skrev tidigt i tråden, bara trätt bakom reglarna, 45mm in i väggen.
Man vet ju att snickarna kör med 30-32mm långa gipsskruv, så 32 - 13mm (gipsens tjocklek) = 19mm.
Så 2cm in på regeln gör att elröret och ledningarna är ganska bra skyddade mot genomskruvning.
Det blir ungefär samma om det är OSB + gips, kanske ett par mm till.
Så 2cm in på regeln gör att elröret och ledningarna är ganska bra skyddade mot genomskruvning.
Det blir ungefär samma om det är OSB + gips, kanske ett par mm till.
