V varga skrev:
Ja, mycket riktigt, vatten rann "baklänges" i spåren på plasten och ner i väggen.

Om jag förstår dig rätt slulle de aldrig ha öppnat upp i taket jäms med kupaväggen, utan låtit takfoten vara kvar ända in till kupväggen, och sedan byggt balkongen ovanpå taket? Men då hade balkonggolvet kommit ca 40 cm upp på skjutfönstret....
Jag menar låta taket gå ända ner. Då äter det upp en del av balkongen som den är. Det blir en mindre balkong.
 
  • Gilla
varga
  • Laddar…
Appendix Appendix skrev:
Sen är små balkonger som dessa extremt sällan använda. Så jag skulle hellre rekommendera er att bygga bort denna risk istället för att försöka lösa den på en massa sätt som riskerar att bli bra.
Håller inte med. Den kan bli en liten fin framsk bankong.
 
  • Gilla
Workingclasshero
  • Laddar…
Använd dig av flexitak som avrinningssystem för balkongen. Detta finns på REMM AB.


V varga skrev:
Hej
Vi har gjort en Attefallstibynnad genom att bygga ur en befintlig kupa. Den nya kupdelen skulle ha en liten balkong på södersidan. Byggarn föreslog att balkongen (som bara är 70 cm bred) skulle bäras upp av bärbalken för kupan i ytterändan och infästas i husets takbjälklag där den möter husväggen.

Det hela resulterade dock i en vattenskada där regnvatten från taket rann rakt ned i husväggen under balkongen och forsade in på trägolvet inuti huset. Som tur var är det inte en hel väggdel där under bakongen utan en pardörr, men ekofibern ovanför pardörren blev blöt samt att övre dörrsmygen inne blev vattenskadad,

Det visade sig då att de gjort en vansinning konstruktion (som bilderna avslöjar). Avrining från takpannorna vid balkonginfästningen skulle rinna rakt ner på balkongens trallbrädor, genom springorna och ner på en kanalplast de byggt in efter hela balkongens längd (med viss lutning), och rinna ut genom en springa i andra balkonggaveln.
Bara det att vattnet istället rann baklänges och forsade rakt in i den öpnna oskyddade väggen in i ekofibern (de hade lagt in balkngwen och trallbrädorna in i husets hjärtvägg ca 12 cm (vara 3 av dessa ända in i isoleingen).

Stora frågan är nu hur man åtgärdar det, om det ens går...byggarn verkar inte ha något godtagbart förslag.
Som jag ser det är det 2 problem:
1. Hur fixar man trygg avrinning från taket när man tagit bort hela takfoten och gått 12 cm in i hjärväggen?
2. De har som bilderna visar täppt igen under balkongen med fasadbrädor, så även regn o snö på balkongen måste rinna av tryggt på deras speiallösning (kanalplasten) som de skruvat i balkongbjälkarnas kanter och tätat med en massa silikon. Som synes är den även skarvad på ett ställe och där tätad enbart med silkon. Uppenbar risk att om 2 år har regn, fulkt och is knäckt silkonen och undertaksbrädorna ruttnar, finns ju ingen ventilation eller avrinning då de skruvat kanalplasten direkt på balkongreglarna.

Min lilla hjärna säger at hela lösningen är vansinnig - finns det någon fix för dessa 2 problem?

V varga skrev:
Hej
Vi har gjort en Attefallstibynnad genom att bygga ur en befintlig kupa. Den nya kupdelen skulle ha en liten balkong på södersidan. Byggarn föreslog att balkongen (som bara är 70 cm bred) skulle bäras upp av bärbalken för kupan i ytterändan och infästas i husets takbjälklag där den möter husväggen.

Det hela resulterade dock i en vattenskada där regnvatten från taket rann rakt ned i husväggen under balkongen och forsade in på trägolvet inuti huset. Som tur var är det inte en hel väggdel där under bakongen utan en pardörr, men ekofibern ovanför pardörren blev blöt samt att övre dörrsmygen inne blev vattenskadad,

Det visade sig då att de gjort en vansinning konstruktion (som bilderna avslöjar). Avrining från takpannorna vid balkonginfästningen skulle rinna rakt ner på balkongens trallbrädor, genom springorna och ner på en kanalplast de byggt in efter hela balkongens längd (med viss lutning), och rinna ut genom en springa i andra balkonggaveln.
Bara det att vattnet istället rann baklänges och forsade rakt in i den öpnna oskyddade väggen in i ekofibern (de hade lagt in balkngwen och trallbrädorna in i husets hjärtvägg ca 12 cm (vara 3 av dessa ända in i isoleingen).

Stora frågan är nu hur man åtgärdar det, om det ens går...byggarn verkar inte ha något godtagbart förslag.
Som jag ser det är det 2 problem:
1. Hur fixar man trygg avrinning från taket när man tagit bort hela takfoten och gått 12 cm in i hjärväggen?
2. De har som bilderna visar täppt igen under balkongen med fasadbrädor, så även regn o snö på balkongen måste rinna av tryggt på deras speiallösning (kanalplasten) som de skruvat i balkongbjälkarnas kanter och tätat med en massa silikon. Som synes är den även skarvad på ett ställe och där tätad enbart med silkon. Uppenbar risk att om 2 år har regn, fulkt och is knäckt silkonen och undertaksbrädorna ruttnar, finns ju ingen ventilation eller avrinning då de skruvat kanalplasten direkt på balkongreglarna.

Min lilla hjärna säger at hela lösningen är vansinnig - finns det någon fix för dessa 2 problem?

V varga skrev:
Hej
Vi har gjort en Attefallstibynnad genom att bygga ur en befintlig kupa. Den nya kupdelen skulle ha en liten balkong på södersidan. Byggarn föreslog att balkongen (som bara är 70 cm bred) skulle bäras upp av bärbalken för kupan i ytterändan och infästas i husets takbjälklag där den möter husväggen.

Det hela resulterade dock i en vattenskada där regnvatten från taket rann rakt ned i husväggen under balkongen och forsade in på trägolvet inuti huset. Som tur var är det inte en hel väggdel där under bakongen utan en pardörr, men ekofibern ovanför pardörren blev blöt samt att övre dörrsmygen inne blev vattenskadad,

Det visade sig då att de gjort en vansinning konstruktion (som bilderna avslöjar). Avrining från takpannorna vid balkonginfästningen skulle rinna rakt ner på balkongens trallbrädor, genom springorna och ner på en kanalplast de byggt in efter hela balkongens längd (med viss lutning), och rinna ut genom en springa i andra balkonggaveln.
Bara det att vattnet istället rann baklänges och forsade rakt in i den öpnna oskyddade väggen in i ekofibern (de hade lagt in balkngwen och trallbrädorna in i husets hjärtvägg ca 12 cm (vara 3 av dessa ända in i isoleingen).

Stora frågan är nu hur man åtgärdar det, om det ens går...byggarn verkar inte ha något godtagbart förslag.
Som jag ser det är det 2 problem:
1. Hur fixar man trygg avrinning från taket när man tagit bort hela takfoten och gått 12 cm in i hjärväggen?
2. De har som bilderna visar täppt igen under balkongen med fasadbrädor, så även regn o snö på balkongen måste rinna av tryggt på deras speiallösning (kanalplasten) som de skruvat i balkongbjälkarnas kanter och tätat med en massa silikon. Som synes är den även skarvad på ett ställe och där tätad enbart med silkon. Uppenbar risk att om 2 år har regn, fulkt och is knäckt silkonen och undertaksbrädorna ruttnar, finns ju ingen ventilation eller avrinning då de skruvat kanalplasten direkt på balkongreglarna.

Min lilla hjärna säger at hela lösningen är vansinnig - finns det någon fix för dessa 2 problem?

Hkhg
 
  • Gilla
varga
  • Laddar…
Appendix Appendix skrev:
Hemmapularen är dessutom inne på rätt spår. Detta är en "riskkonstruktion". Då skulle jag låta någon som kan detta med konstruktion titta på det.

Att du och "byggaren" gissar er fram kommer bara leda till en dålig lösning mest troligt.

Sen är små balkonger som dessa extremt sällan använda. Så jag skulle hellre rekommendera er att bygga bort denna risk istället för att försöka lösa den på en massa sätt som riskerar att bli bra.
Speciellt med din och byggarens bristande kompetens.

Behöver dessutom fråga igen. Varför fortsätter du att jobba med denna okunniga byggare? Kan det vara så att du bor i Sthlm och det är svårt att hitta byggare och ännu svårare att hitta någon som vill bygga detta riskfyllda?
Inte i Stockholm men Skokloster, 6 mil väster om Sthlm, och ja, det är extremt svårt att få tag på en byggfirma som vill göra ett så litet jobb härute i ödemarken... vi är 45 km från Uppsala och 60 från storstan som sagt. Det var t.o.m. svårt att få någon för hela Attefallsbygnnaden, men nu att få en som tar över ett sånt här bygge och fixar en balkong, det kan man fetglömma.
Har idag meddelat byggfirman att om de inte har tillgång till en erfaren Byggingenjör och/eller Plåtskagare som kan lösa det här så måste vi själva söka få hit en sådan och dra av den kostnaden på fakturan sen. Inte ens det är särskild lätt, bara at få en Byggingenjör att komma och titta på det... verkar som alla kategorier i den branschen kan välja o vraka jobb så varför ta ett pyttejobb.
Nää, man skulle ha utbildat sig still Byggingenjör, elektriker och VVS:are, och gjort allt själv.
 
  • Gilla
Kallebo
  • Laddar…
N nelle06 skrev:
Använd dig av flexitak som avrinningssystem för balkongen. Detta finns på REMM AB. Hkhg
OK, tack, ska kolla på det!
 
De flesta balkonger i landet används sällan eller aldrig, ffa den typen som byggs ovanpå entreer eller tillbyggnader.
Så det klokaste är att ersätta den med ett litet snedtak.
Alternativt anlita en riktig byggare och göra om och rätt.
Och även då kommer den att medföra problem och kräva underhåll.
Jag har tre balkonger.

En av alla hantverkare vi förbrukat var en plåtslagare som plötsligt försvann. Efter tre dagar ringde jag, och han skulle komma genast. Efter en vecka kom ett skyfall och det rann rätt i en garderob - han hade avbrutit mitt i en ränndal! :D
Jag orkade inte bråka med honom, Heller. Hittade en plåtis som faktiskt funkade istället.
 
  • Gilla
Appendix
  • Laddar…
Plåttak kräver väl en minsta lutning kring 6grader om jag inte har fel? Men det kanske får plats därunder?
Annars brukar man ju använda sig av papptak när det bara är några graders lutning.... och då som tidigare nämnts, ett papptak av bättre kvalitet. En gummiduk som helsvetsas och går upp ordentligt bakom panel osv runtom!

Sedan normal takavrinning från pannorna som hängrännor, stuprör osv för att leda bort vattenmassorna som kommer därifrån!
 
  • Gilla
varga
  • Laddar…
Kolla med någon som lägger industritak. Vi har en balkong/terrass med 1 grads lutning och där har vi dubbla lager helsvetsad takpapp av rejälare sort för att det ska hålla lääänge så vi inte behöver bryta upp trallen ovanpå för att inspektera pappen. Konstruktören hade rekommenderat EPDM-duk som första lager och sen papp ovanpå det. Takläggaren dömde ut det pga. att papp och gummi rör sig olika men framför allt för att pappsvetsandet riskerade att skada gummiduken.
 
  • Gilla
varga
  • Laddar…
V varga skrev:
Inte i Stockholm men Skokloster, 6 mil väster om Sthlm, och ja, det är extremt svårt att få tag på en byggfirma som vill göra ett så litet jobb härute i ödemarken... vi är 45 km från Uppsala och 60 från storstan som sagt. Det var t.o.m. svårt att få någon för hela Attefallsbygnnaden, men nu att få en som tar över ett sånt här bygge och fixar en balkong, det kan man fetglömma.
Har idag meddelat byggfirman att om de inte har tillgång till en erfaren Byggingenjör och/eller Plåtskagare som kan lösa det här så måste vi själva söka få hit en sådan och dra av den kostnaden på fakturan sen. Inte ens det är särskild lätt, bara at få en Byggingenjör att komma och titta på det... verkar som alla kategorier i den branschen kan välja o vraka jobb så varför ta ett pyttejobb.
Nää, man skulle ha utbildat sig still Byggingenjör, elektriker och VVS:are, och gjort allt själv.
Jag tror att du skulle ha fortsatt att leta efter en entreprenör som hade koll.
Speciellt efter det du såg i din förra tråd.

Nu verkar ändå de här du har försöka jobba med dig för en lösning. Vill du då börja bråka om fakturor och dra av kostnader för de konstruktörer du skulle tagit in själv från första början? Du känner inte att de kanske helt enkelt då säger "ok, skit i det då. hejdå". Och sen kommer hantverkarna i byggden veta om att ni är jobbiga?

Attefallshus ger ett förenklat förfarande men en tillbyggnad ska man inte bara skjuta från höften utan jag hade anlitat en vettig arkitektfirma för att få tillgång till dess ritnings och konstruktörskompetens. Och sen en entreprenör som kan bygga utefter det

Som en sidonotering. Gått och tittat i medelhavet på balkongkonstruktioner i veckan och det är en väldigt markant lutning från huskroppen på alla nybyggen 6 graders lutning alltså) Var tvungen att fråga och fick svaret "ahh, it is the winter rains. They destroy walls otherwise". Så kanske kan vara något att säkerställa? Ni kan ju lägga trall i våg ovanpå om ni vill ha det så.


Du får gärna skriva om ett per år när detta är klart hur mycket balkongen användes...
 
J Jehu skrev:
De flesta balkonger i landet används sällan eller aldrig, ffa den typen som byggs ovanpå entreer eller tillbyggnader.
Så det klokaste är att ersätta den med ett litet snedtak.
Alternativt anlita en riktig byggare och göra om och rätt.
Och även då kommer den att medföra problem och kräva underhåll.
Jag har tre balkonger.

En av alla hantverkare vi förbrukat var en plåtslagare som plötsligt försvann. Efter tre dagar ringde jag, och han skulle komma genast. Efter en vecka kom ett skyfall och det rann rätt i en garderob - han hade avbrutit mitt i en ränndal! :D
Jag orkade inte bråka med honom, Heller. Hittade en plåtis som faktiskt funkade istället.

Jag tror helt enkelt att de riktiga byggarna inte ville komma till TS. Antingen ville TS inte betala eller så tyckte de att det var för virrigt.

De flesta byggare som jobbar med utbyggnader vill ju att en konstruktör redan gjort alla beslut om hur det ska se ut.
 
Appendix Appendix skrev:
Jag tror helt enkelt att de riktiga byggarna inte ville komma till TS. Antingen ville TS inte betala eller så tyckte de att det var för virrigt.

De flesta byggare som jobbar med utbyggnader vill ju att en konstruktör redan gjort alla beslut om hur det ska se ut.
TS??? Vad står det för?
 
TS = trådskaparen dvs du
 
buspojken buspojken skrev:
TS = trådskaparen dvs du
OK, Det är nog sant att "de riktiga" byggarna inte ville komma... det var ett för litet men ändå bökigt projekt för att hålla på och åka till Skokloster. Säger det igen, man skulle ha utbildat sig till byggingejör, snickare, elektriker, rörmokare och plåtslagare och ta hand om hela molevitten själv, slippa jaga hantverkare...med ständigt ångest och mardrömmar.
 
Dropplåten under skjutdörren är felmonterad.
Skruvad utvändigt, skarven ej falsad samt saknas uppvik i ändarna.
Har de gjort likadant under alla fönster?
 
  • Gilla
Lars48 och 1 till
  • Laddar…
K
P Patrik Friberg skrev:
Dropplåten under skjutdörren är felmonterad.
Skruvad utvändigt, skarven ej falsad samt saknas uppvik i ändarna.
Har de gjort likadant under alla fönster?
Hur skruvar du plåten från insidan? Det är ett godkänt sätt att skruva, alla plåtar för ändamålet som säljs på brädgården har dessutom förborrade hål... likaså brukar man väl inte falsa skarvarna under fönster?

Däremot är det kasst att de inte vikt upp kanten ordentligt, mycket vatten kommer rinna in där.....
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.