Ramverkhus, Timberframe, korsvirke - det kallas lite olika och börjar bli mer och mer poppis.

Jag undrar om någon kan länka till information om hur man dimensionerar en ramkonstruktionen. Vilken tjocklek behöver timret ha beroende på om det är tall eller gran, utifrån hur täta årsringar virket har. Någon som vet om det finns utländska sidor med tabeller om inte annat, som man kan visa för att övertyga dem som beviljar bygglov om att det kommer att hålla - och så att jag själv kan känna mig trygg.

Är det realistiskt med 6" blocksågad gran eller tall som utgångspunkt för konstruktionen, mellan tummen och pekfingret? Går det även med 5"? Bostadshus i ett plan och snözon 3. (Linjelaster upp 3 - 4 kN/m - grundläggning och bärlinor är en baggis, men ramverket som sådant hittar jag ingen info om.)

Tacksam för all input.
 
Hej Niklas!

Det jag har läst om korsvirkeshus är bara historiskt material. Jag har aldrig sett någon modern handledning. Det är dock inget större problem om man vet hur man ritar och konstruktionsberäknar hus. Det är samma principer som gäller för alla väggtyper. Ramverket skall dimensioneras för de laster som blir aktuella, samt förses med diagonaler för stabilitetens skull och kortlingar för att begränsa utfyllnadsfacken. I träguiden (traguiden.se) finns egentligen alla uppgifter du behöver. I tabellen (traguiden.se/konstruktion/dimensionering/dimensioneringsvarden-och-barformaga/barformaga/stolpar) finns värden för olika stolpdimensioner med hänsyn till knäcklängd. Om du tittar i kolumnerna som gäller knäckning i y-led (den tjockare leden) hittar du alla relevanta data. Du kommer då att upptäcka att kvadratiska stolpar tål ganska mycket. Skall du bygga det i Jukkasjärvi måste du ju tänka på isoleringsbehovet. Här i Blekinge är nog alla korsvirkeshus byggda i ek, men i Lappland finns ju kärnfur i en kvalitet som vi bara kan drömma om.
 
För det första skall du glömma tabellerna.
Tabelldimensionering är en amerikansk metod som bygger på att stommarna är strikt standardiserade och byggda av amerikansk snåljåpshyvlat tvåtums virke som i praktiken är 38mm.

I Sverige och Finland behöver hemsågat virke inte heller hållfasthetssorteras och stämplas så som storbolagen har lobbat igenom i vissa delstater i USA. I USA har ju storbolagen makten så de har lobbat tills de fick sitt marknadsmonopol fastställt i lag. Det här vet inte alla byggnadsinspektörer men de brukar lugna ned sig då man läser bestämmelserna för dem. Det finns vissa undantag där virket måste vara hållfasthetssorterat men det är väl i stort sett fackverkstakstolar och inte så mycket mer.

Hemsågat virke antas höra till hållfasthetsklass T24 i Eurokoden oberoende av om det är gran eller furu under förutsättningen att man har sorterat bort uppenbara växtfel och extremt grova kvistar.
Då du har såhär pass grova dimensioner med kärnan mitt i skulle jag hålla utnyttjandegraden kring 60% eller högst 75% eftersom grovt virke oftare har ouptäckta fel och stora torksprickor. Fenomenet kallas för hållfasthetens volymberoende och beaktas i Eurokoden bara för klena dimensioner så det är säkrast att beakta det själv med egna säkerhetsmarginaler.

Man räknar helt enkelt ned belastningarna på väggbandet och så vidare ned på stolparna och kontrollerar väggbandets böjhållfasthet och stolparnas knäckhållfasthet och stämpeltrycket i anliggningspunkterna.
I en korsvirkesstomme försvagas både stolpar och väggband av diverse tapphål så jag skulle gissa att det blir anslutningarnas dimensioner som ger de slutliga virkesdimensionerna men det är bara min gissning. Till exempel är ju stolparna intappade i syll och väggband och eftersom man inte kan få tät passning på tappändan kommer hela stämpeltrycket att verka på virket vid sidorna av tapphålen och träets tvärtryckhållfasthet sätter gränserna.

Jag skulle tro att den hårdast belastade punkten som kommer att dimensionera hela konstruktionen blir anslutningarna mellan takstolsben och väggband och mellantaksbjälkar. I en korsvirkesstomme brukar man ju ha A-takstolar eller bara enkla rafter som är hopfällda i topparna som ett upp och nedvänt V. Det innebär att egenvikt och snölast får en vågrät komponent som strävar till att trycka isär väggbanden tillsdammans med vindlasten. Det blir mellantaksbjälkarna som skall hålla ihop dem och ta upp dragkraften.

Förresten...... om du är långt ute på landet kan du sannolikt klara dig med att räkna på några kritiska punkter och ta till resten så det säkert håller.
 
Justus: Tack för tipset, kollade tabellen du länkade till, men jag förstod inte riktigt vad knäcklängd innebär riktigt - så jag förstod inte hur jag ska utnyttja tabellen riktigt.

Det är just isoleringen jag tänker på med timmerstomme - man klär ju på stommen inifrån och ut. Jag tänkte timra först, har tagit ner en flottartimring ifrån 1830 talet staplat upp på gården, men det är ca: 6" tjockt och långdragen vet jag inte om jag får täta mer. Lite väl många knutar har knäppt av också. Man ska nog upp i 8" tum innan det blir godkänt med energiredovisningen.

heimlaga: Ja, jag tror du har helt rätt. Jag hittade två uppgifter om fura, tryck- och draghållf. 46-/100 MPa respektive.

Jag vet inte om jag räknat rätt, men så här fick jag till det:

Tryckhållfasthet: 46 MPa parallellt med fiberriktningen. 6”x6” = 150mmx150mm=22500 kvmm. 46 MPa=46N/kvmm. 22500x46=1035000 => 1, 035 MN/6”, eller 1000 kN/sextums stolpe. Så restimret lär ju palla knäckhållfen.

Snabbt räknat på mellantaksbjälkarna: Draghållfasthet: 100 MPa parallellt med fiberriktningen. Då ger det mer än dubbla “trycket” (om man kan säga så, men mätstorheten blir väl samma, i alla fall så borde det funka i det här enkla fallet), alltså över 2000 kN/sextummare.

Tapparna sitter ju som regel mitt i virket, och det är ju där det påverkas minst av krafter som verkar tvärs fiberriktningen tänker jag. Kärnveden (särskilt i rotstocken där den segaste kärnvede finns) som man borrar igenom för att tappa gör väl mest nytta när det gäller dragfastheten, men å andra sidan gör man oftast uthak för rafterna och tappar utanför kärnan.

Så det beror på om jag har rafter som ligger mot väggbandet om jag behöver tänka på vilka krafter timret tar upp tvärs fiberriktningen eller? Kanonbra att veta att hemsågat är T24 i eurokoden, förresten. Jag bad en bysågare höra efter om fura, och han har fått tag på någon som kan ta ut en 350 meter i alla fall, och så får jag se om han blockar åt mig eller om jag gör det själv.
 
Jag får intrycket att du behöver lära dig litet mer hållfasthetslära ända från grunden för att det här skall bli rätt. Antingen det eller kontakta någon som kan hållfasthetsberäkna trä.

I mellantaksbjälkarna måste du addera dragspänningen av dragkraft och dragspänningen av böjning.
Sannolikt blir inte bjälkens hållfasthet dimensionerande. Jag vet inte säkert om bjälkens infästningar i ändorna eller bjälkens nedböjning blir dimensionerande. Nedböjningen får inte överstiga längden dividerat med 300.

Gällande stämpeltryck så har du starkt ändträ mot svagt tvärtä i båda ändorna av varje stolpe. Med ett tapphål mitt i. Därför måste tvärtryckhållfastheten kontrolleras.

Rafternas tvärtryckhållfasthet vid infästningen i väggbandet torde inte bli dimensionerande men du måste ha klart för dig vart de vågräta krafterna tar vägen och att mellantaksbjälkarnas infästningar kan ta upp de krafterna.


Jag skulle tro att din gamla timra skall gå att tilläggsisolera litet på utsidan och lappa ihop i knutarna så du kan bygga av den om den annars är i hyfsat skick.
 
100_1664__3__800x600.jpg
 
  • Gilla
Stigur-Olafur
  • Laddar…
Det finns många varianter, men så här tänker jag mig att en principlösning kan se ut. "Takstolarna" ligger på de lodräta pelarna, jag ser inte hur väggbandet tar upp krafter tvärs fiberriktningen, inte heller att stämpeltrycket ifrån rafterna verkar tvärs fiberriktningen. Du har säkert helt rätt i det du säger, jag måste nog i slutänden höra med någon som kan beräkna eller i alla fall prata med någon som har praktisk erfarenhet. Den enklaste hade såklart varit om man av erfarenhet kunde säga vilka dimensioner i gran/fur som garanterat håller om man förutsätter 2.5 meter takhöjd och vilken spännvid det ger, samt hur tätt man måste ställa ramarna.

Men det är kanske önsketänkande.
 
Timringen går säkert att få ordning på, tanken var att göra precis som du säger, men den är bara 65 kvm stor, och istället för att bygga ut den så tänkte jag att det är lika bra att göra ett ramverkshus - men jag får tänka ett varv.
 
Mellantaksbjälken ligget på stolptoppen och mitt i fogen finns tapp och tapphål som minskar anliggningsytan.
Med den där egendomliga amerikanska modellen blir det inget tvärtryck på väggbandet men det blir på mellantaksbjälken och på syllen.
Rafternas infästning i mellantaksbjälkarna blir mycket hårt belastad.
 
En stolpe med kvadratiskt tvärsnitt tål mycket höga tryckkrafter. Exempelvis vid en ostagad längd (=knäcklängd) på 2,4 meter tål 5" - 39 kN, 6" - 60 kN, 7" - 80 kN och 8" - 98 kN. Siffrorna är hämtade ur Träguiden och framräknade med ledning av Leonhard Eulers (1707-1783) teorier och förutsätter ett ganska begränsat kapacitetsutnyttjande. Om du inte tänker bygga en skyskrapa, behöver du inte fundera mer på det.
Det som behöver kontrolleras med din modell är alla upplagstryck mot stockarnas sidor, men framför allt över- och underramarnas böjhållfasthet.

Jag är nog mest nyfiken på vad du tänker använda för utfyllnadsmaterial mellan stolparna.
 
Ja, men då är jag home-free med mina stolpar känns det som. När jag tittat lite mer på vad det kostar att köpa takstolar så blir kostnaden för fackverkstakstolar i cc-1200 och aktuell spännvidd väldigt överkomlig. De är ju fribärande och stolen i sig tar upp alla krafter den själv orsakar. Så jag gör nog så med taket.

Ok, knäcklängd är alltså balkens förmåga under sämsta möjliga förutsättningar? Inspänd i båda ändar är väl de bästa.

Utfyllnad, jag tänker mig ett par varianter. Roligast hade varit fylla ut med ett murverk av vedklabbar med ändräet utåt och använda lerbruk som inte genomgår någon reaktion när det stelnar och då följer med och ger utrymme för träets rörelser. Två fogsträngar och så fylla hålrummet med sågspån/kutterspån slaget med kalk.

Jag räknar med att det inte behövs några stöd i 45 graders vinkel som på bilden med fabrikstakstolar, med spåntlucka och plåttak blir det inga krafter att bekymra sig. Gavelstolpen får vara kvar av estetiska skäl.

En annan idé är att fylla ut med 8" timmer, tappar i varje ände och så fräsa ut spår i stolparna och sätta i timret som ett skiftesverk. Med tjärdrev i långdragen så borde det inte behövas mer isolering än så.

Det förnuftigaste (och kanske tråkigaste) varianten är väl att regla och bygga en konventionell vägg med stående eller liggande träpanel. Men det kan vara rätt fräckt om stolparna är så tjocka så att jag kan regla och bygga vägg mellan dem så att stolparna är synliga ut- och invändigt. I värsta fall får jag väl välja mellan synliga ut- eller invändigt.
 
N Niklas Sarri skrev:
Ok, knäcklängd är alltså balkens förmåga under sämsta möjliga förutsättningar? Inspänd i båda ändar är väl de bästa.
Nja, knäcklängd är precis det jag skrev, stolpens ostagade längd. I en vanlig regelkonstruktion med t.ex. 45x120 stolpar, så är normalt stolparna stagade i sidled med hjälp av kortlingar eller skivor, medan knäcklängden i djupled är stolpens hela längd. Knäcklängden begränsar den last som stolpen klarar, den sk knäcklasten (alltså inget kolasug). Knäcklasten bestäms också av stolpens tvärsnittytas yttröghetsmoment. Det betyder att när knäcklängden börjar bli stor i förhållande till tvärsnittytan så sjunker knäcklasten snabbt.

Jag antar att du bara tänker värma upp huset ibland, annars är väl 8 tum inte mycket att komma med i Jukkasjärvi. Jag tycker kanske att skiftesverksvarianten verkar intressantast åtminstone mht utseendet. Räkna med att trä (om det är tätt) har tredjedelen så god isoleringsförmåga som mineralull och liknande.
 
Ah, nu fattar jag. lodrätt, jag trodde du räknade på väggbandet. Ja, då är jag är jag med.

Jag hade tänkt ha det varmt hela tiden, jag vet folk som har mindre än 8" i väggarna utan någon annan isolering, och det funkar faktiskt. Timringen som jag tog ner är ca: 6" tjockt, och i början av 1800-talet så var vedspisen enda värmekällan. Visst, när det kryper nedåt -40 grader i januari-februari så får man ösa på med värmen, men det finns nog ingen häruppe som inte eldar i spisen/kaminen under de bistraste månaderna.

Det är knutarna som brukar vara svårast att få täta, men med skiftesverk så kommer man runt den saken. Jag har själv bott i timringen någon vecka i taget när det varit under -35 grader, visserligen invändigt isolerad, men vara 10 cm glasull och träpanel. Minst lika viktigt är att ha bra isolering på vinden och i golvet, för att inte tala om fönster och ytterdörr. Inte fuska med drevningen. (De gamla fönstrena var vanliga 2-glas och kittade på 70-talet, dessutom.)

Om det inte skulle räcka till så går det ju alltid att isolera utvändigt - det visar sig i första hand på uppvärmningskostnaden. Vissa väggytor kommer inte att vara timmer, som bakom köksbänkar och diskbänk och väggar i badrum, här kan man lika gärna isolera när man reglar upp för innerväggen.

Jag läste en rapport ifrån chalmers om värmegenomgång i just timmer med en viss mån av självsprickor, det verkar (något överraskande) som att det inte går att jämföra helt solida trämaterial med helt slät (hyvlad) yta med en timmervägg.
 
Du kan få en del problem med myndigheterna när det gäller isoleringsaspekten, om du inte hävdar att byggnaden skall användas högst 4 månader om året eller att den av något annat skäl inte skall bedömas enligt de vanliga reglerna. Givetvis kan du kompensera för väggarnas brister genom mer isolering upptill och nertill istället. När det gäller energihushållning så tillämpar svenska byggnormer det fönsterlösa rummets princip, dvs man tar bara hänsyn till energiförluster, inga energivinster. Detta är synd, för i verkligheten representerar t.ex. en tjock timmervägg ett väldigt värmemagasin som kan påverka energibehov och inomhuskomfort positivt. När man bygger hus för tropiskt klimat är detta en viktig aspekt. Der borde vara så även i arktiskt klimat.
 
Jo, jag vet att det är så man ser på saken. Därför tänkte jag se hur mycket isolering jag kan få plats med i taket, det kommer att bli en varmgrund dessutom. Jag tittade på treglasfönster med ett uppgett UG-värde på 0.7. Åtta sådana med mått upp till 118x158 cm går på 36 415 :-. Den väggyta som blir kvar tänkte jag isolera utiofrån med PIR-isolering, med ett lamda på 0.022 istället för glasullens 0.04 eller vad det nu kommer upp i. Med 6" timmer inåt, så har jag innerväggen löst. Då har jag 150 mm kvar till bilad timmer panel utåt och PIR-isolering där emellan. Med 8" timmer har jag 100 mm kvar till det ändamålet. Jag tror faktiskt att det borde gå att blidka myndigheterna med det upplägget. Timmerväggen går att lerklina på utsidan, och jag funderar på om det inte vore bra att lägga en sträng med lerbruk i långdraget. Plan B är som sagt att offra stolpverket synligt utifrån så kan jag ha hur tjock isolering som helst utanpå timret. Plan C blir reglar och glasfiber och panel.

Det som irriterar mig mest är att vi häruppe måste tokisolera för att inte behöva använda kaminen under de tre månader när det är som kallast, när skog i princip är det enda som finns i överflöd och som även gemene man kan ha någon glädje av.

Att vi lever rätt så klimatneutralt och inte i närheten så engergiintensivt som de flesta stockholmare struntar man i. Pga av att det aldrig blir någon riktig vinter söder om dalälven så kan sörlänningar kosta på sig 160 kvm med öppet i nock, medan vi som producerar både skogen och elkraften inte får bo en timmerstuga. Vad hade hänt om vi struntat i myndighetskraven på hur mycket glasull som vi måste köpa? Vi hade förmodligen kunnat stänga ett kärnkraftverk och låta folk välja om de vill isolera eller köpa el för pengarna. Eller elda i kaminen. Eller frysa för den delen.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.