Lasten på vindsbjälklaget är mindre om du inte tänkt använda det som bostadsutrymme, du kan minst halvera lasten i beräkningen isf, se bifogad bild.
Sen kan det ju vara så att man vill ha ett bjälklag som vill klara större laster än normlasten :)
 
  • Skärmdump av byggstandard BFS 2015:6 EKS 10 som visar tabell C-1 med nyttig last på bjälklag i byggnader.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
J Jonne-J skrev:
Jag förstår att en bärlina i limträ vore att föredra men mitt innertak kan maximalt hamna på 2.70m då jag har ett fönster på vinden som jag inte vill att ska ligga mitt i golvbjälklaget. Det medför att en limträbalk kommer inkräkta väldigt mycket på innertakshöjden och det vill jag helst undvika.

(Är medveten om att 2.70 inte krävs men jag kommer eftersträva så högt i tak jag kan för känslan)

Så länge jag kan nyttja vinden till viss förvaring och kanske i framtiden som ett lek loft eller liknande utan att innertaket deformeras så är jag nöjd.

En fråga av ren nyfikenhet, om normal golvlast är 2kN/m2 så motsvarar det ju 200 kg belastning per m2. Hur högt räknar man på bostäder?



Har tänkt den tanken också, finns absolut möjlighet!
Men då behov snabbt förändras så bygger jag helst så att jag inte har några störande upphängningar eller liknande :)
Du kommer ändå inte kunna nyttja utrymmet fullt ut eftersom golvet inte kommer bli stumt med spännvidd på 6 meter är det nästan ofrånkomligt om du inte går på riktigt grov dimensionering.
 
@justusandersson , det finns många trådar jag hade kunnat skriva detta i men jösses vad du är hjälpsam i alla dimensioneringsfrågor på forumet! Det är oerhört värdefullt. Ni är många med bra tips och input i dessa frågeställningar men du sticker ut!
 
  • Gilla
nzsc och 4 till
  • Laddar…
J justusandersson skrev:
Även i bostäder räknar man med 2 kN/kvm i så kallad nyttig last.

Jag förstår dina problem, men jag tycker att 45x220 c/c 300 inte är en optimal lösning. Dyr i förhållande till sina egenskaper. En annan variant är att köra med två limträbärlinor. Då kan man komma ner i dimension på dessa och på golvbjälkarna. Jag räknar gärna på det om du är intresserad.
Du får gärna räkna på limträvarianten med två bärlinor!
Bifogar ritning över hur timringen är tänkt att se ut, bastuväggarna är det enda som inte finns sen tidigare, övriga väggar är befintliga.

Limträbalkarna skulle således behöva ligga med spännvidden 6.3 m, lägger jag en limträbalk ovanpå den befintliga bärande väggen kommer bjälklaget sticka upp ovan det övre fönstret.

Är bara inom relaxdelen som jag funderar på, den övre delen har jag mer vägg att nyttja och det finns befintliga bärlinor i timmer.

Rumsplacering och storlek har jag inte riktigt bestämt ännu, vill inte låsa planlösningen om jag inte måste. Därav har jag inte tänkt nyttja bastuväggen som bärande.
 
  • Ritning över en byggnad med markerade mått för bastu, relax, föråd, och entré, samt befintlig bärande vägg och badtunna.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
Bernieberg Bernieberg skrev:
Ni är många med bra tips och input i dessa frågeställningar men du sticker ut!
Jag rodnar ner till fotknölarna!

Om man tänker sig två limträbalkar med 6,3 m spännvidd, jämnt placerade, så skulle 140x360 kunna räcka. Ovanpå dessa konstruktionsvirke 45x170 C24 c/c 600. Materialkostnaden skulle bli ca 30 % högre än i alternativet med 1 bärlina på den största längden.
 
Hur har du räknat på nedböjningen? Bygger man bjälklaget och lägger på golvspånet och bygger undertaket sist och väger in detta så att det blir horisontellt så behöver man inte räkna med den direkta nedböjningen av egenvikt. Detta kan göra att man kanske spara nån dimension?
Jag tycker nog att 200kg/m2 är lite mycket att kontrollera nedböjningen mot. Enligt norm räcker det med 50kg/m2 på vindsbjälklag. Jag skulle kontrollera nedböjningen mot 50kg/m2 och av ren nyfiket hade jag sedan räknat ut brottslasten för att ha koll på "begränsningen" av bjälklaget.
 
B bossespecial skrev:
Hur har du räknat på nedböjningen?
Jag tror att man vid en noggrannare beräkning kan spara någon dimension, men har samtidigt inte haft tillgång till alla detaljer. Utnyttjandet av golvspånet, korrekt beräkning av spännvidden, etc. Samtidigt har jag varit intresserad av att se skillnaden principiellt mellan de olika tänkbara stomsystemen, även materialmässigt. Jag är helt medveten om att man kan bortse från egenvikten vid beräkningen av nedböjningen, men tycker det är bättre att ta i för mycket än för litet, vilket jag tycker är rimligt på den här nivån. Jag har tolkat det som att TS är intresserad av att utnyttja bjälklaget som ett fullt användbart golvbjälklag.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.