Jag skulle tro att ni värmer upp det gamla huset i 100 år eller mer innan extrakostnaden för mer uppvärmning i ett välrenoverat gammalt hus motsvarar extrakostnaden för ett nybygge.
Om 100 år har nybygget redan tjänat ut och blivit rivet och ersatt med ett nybygge som har tjänat ut och är rivningsfärdigt. Man räknar ju med att ett nybygge skall hålla i 50 år i dagens läge.
Allt medan det gamla huset står kvar och kan tjäna sina ägare i några generationer till.
Det blir ingen besparing helt enkelt. Framför allt blir miljöbelastningen onödigt stor när byggnadsmaterial skall produceras och sedan skall rivningsmaterialet gå någonstans.
Det finns redan nu indikationer på att de moderna superisolerade husen med maskinell ventilation är så känsliga för skador och smärre byggfel att vi får räkna med att de blir kortlivade på grund av mögelskador och inte ens håller 50 år. Det räcker med att plastfilmen på insidan går sönder för att man skall få fuktskador. Om farhågorna visar sig berättigade så blir de här "energisnåla" husen väldigt kortlivade och då blir de miljö- och energimässigt rent katastrofala eftersom de är fulla av konstmaterial som både skall produceras och dumpas någonstans.
Eftersom du tycks vara intresserad av miljö och energiförsörjning liksom jag också är så tycker jag att vi skall sätta in det här i en helhet. Som du säkert vet vinner man sällan någonting på att suboptimera enskilda delar på andra delars bekostnad.
Förresten tycker jag att det låter som en bra ide att kombinera solpaneler som producerar varmvatten sommartid och uppvärming vår och höst med ved som ger uppvärmning vintertid när solpanelerna inte har någon vidare effekt. En sådan inrättning minskar vedbehovet betydligt så du inte behöver arbeta lika hårt i skogen.
Om du ytterligare ställer upp några solceller som bidrar till elförbrukningen så får du ett hus som är mycket energisnålt totalt sett och en stor del av den energin som ändå går åt är förnyelsebar ved i stället för kärnkraftsel.
Gällande möjligheten att fälla in balkar och ta bort mellanväggar så skall man inte göra så i ett timmerhus. Jag har arbetat som timmerman och färdats runt och bytt stockar och lappat ihop timmerstommer och genom att jag kan teoretisk hållfasthetslära så kunde jag ju förstå det jag såg.
Timmerväggar saknar helt knäckstyvhet i det lodräta planet. Det innebär att knäck-kraften tas upp av det liggande timrets styvhet i det horisontala planet och förs ut till knutarna där kraften tas upp som dragkraft av anslutande väggar. Det innebär att mellanväggarna är belastade av drag- eller tryckkrafter som stöttar upp utterväggarna mot knäckning. Vid dörröppningarna för dymlingarna över krafterna till bindvarven ovanför och under dörren.
Tar man bort de här mellanväggarna och ersätter med balkar för att få öppen planlösning brukar ytterväggarna småningom börja bulna och till slut tappar de helt bärigheten i brist på knäckstöd. Det här är en långsam process som tar tiotals år i takt med träets åplastiska deformation. Med andra ord skall man inte ta upp nya öppningar mer än absolut nödvändigt. Det enda sättet att återställa hållfastheten i en timra med bortsågade mellanväggar är att plocka ned den och knuta in nya mellanväggar då man sätter upp den på nytt. Det är helvetiskt mycket arbete.
Jag har tyvärr sett en hel del såna här problem då jag for runt och timrade.
Om 100 år har nybygget redan tjänat ut och blivit rivet och ersatt med ett nybygge som har tjänat ut och är rivningsfärdigt. Man räknar ju med att ett nybygge skall hålla i 50 år i dagens läge.
Allt medan det gamla huset står kvar och kan tjäna sina ägare i några generationer till.
Det blir ingen besparing helt enkelt. Framför allt blir miljöbelastningen onödigt stor när byggnadsmaterial skall produceras och sedan skall rivningsmaterialet gå någonstans.
Det finns redan nu indikationer på att de moderna superisolerade husen med maskinell ventilation är så känsliga för skador och smärre byggfel att vi får räkna med att de blir kortlivade på grund av mögelskador och inte ens håller 50 år. Det räcker med att plastfilmen på insidan går sönder för att man skall få fuktskador. Om farhågorna visar sig berättigade så blir de här "energisnåla" husen väldigt kortlivade och då blir de miljö- och energimässigt rent katastrofala eftersom de är fulla av konstmaterial som både skall produceras och dumpas någonstans.
Eftersom du tycks vara intresserad av miljö och energiförsörjning liksom jag också är så tycker jag att vi skall sätta in det här i en helhet. Som du säkert vet vinner man sällan någonting på att suboptimera enskilda delar på andra delars bekostnad.
Förresten tycker jag att det låter som en bra ide att kombinera solpaneler som producerar varmvatten sommartid och uppvärming vår och höst med ved som ger uppvärmning vintertid när solpanelerna inte har någon vidare effekt. En sådan inrättning minskar vedbehovet betydligt så du inte behöver arbeta lika hårt i skogen.
Om du ytterligare ställer upp några solceller som bidrar till elförbrukningen så får du ett hus som är mycket energisnålt totalt sett och en stor del av den energin som ändå går åt är förnyelsebar ved i stället för kärnkraftsel.
Gällande möjligheten att fälla in balkar och ta bort mellanväggar så skall man inte göra så i ett timmerhus. Jag har arbetat som timmerman och färdats runt och bytt stockar och lappat ihop timmerstommer och genom att jag kan teoretisk hållfasthetslära så kunde jag ju förstå det jag såg.
Timmerväggar saknar helt knäckstyvhet i det lodräta planet. Det innebär att knäck-kraften tas upp av det liggande timrets styvhet i det horisontala planet och förs ut till knutarna där kraften tas upp som dragkraft av anslutande väggar. Det innebär att mellanväggarna är belastade av drag- eller tryckkrafter som stöttar upp utterväggarna mot knäckning. Vid dörröppningarna för dymlingarna över krafterna till bindvarven ovanför och under dörren.
Tar man bort de här mellanväggarna och ersätter med balkar för att få öppen planlösning brukar ytterväggarna småningom börja bulna och till slut tappar de helt bärigheten i brist på knäckstöd. Det här är en långsam process som tar tiotals år i takt med träets åplastiska deformation. Med andra ord skall man inte ta upp nya öppningar mer än absolut nödvändigt. Det enda sättet att återställa hållfastheten i en timra med bortsågade mellanväggar är att plocka ned den och knuta in nya mellanväggar då man sätter upp den på nytt. Det är helvetiskt mycket arbete.
Jag har tyvärr sett en hel del såna här problem då jag for runt och timrade.
Jag är absolut med på din tanke. Under min utbildning pratade vi mycket om hur "bra" de energisnåla husen verkligen är. Som du säger, vi vet inte hur det kommer bli förrän dessa hus böjar bli uppemot 50 år gamla, vilket dröjer ett tag. När jag menar nytt energisnålt hus så pratar jag främst om att producera egen el till uppvärmning och hushållsel som du är inne på, passiv-hus är något jag aldrig kommer ta i med en tång.H heimlaga skrev:
Vad gäller om att fälla in balkar och öppna upp så kan jag förklara lite mer ingående hur jag tänkt. Där jag hade tänkt öppna upp är mellanvägg mellan kök & matsal ( befintligt 80 dörr nu). Hålet kommer bli ca 1,5 m brett tillsammans med en bit halvvägg där det blir en bardisk ut mot matsalen och köksskåp på andra. Vad gäller din teori om hållfastheten håller jag helt och hållet med dig och har också fått detta berättat för mig tidigare. Kan tilläggas att minst 1m av mellanväggen kommer finnas i fullhöjd ut mot yttervägg. Vad vår tanke är ( eftersom timmervöggen kläs in med skivor och gips) så ska 7 mm plattjärn fästas på var sida om den hela biten med genomgående bult i varje stock ( detta för att kompensera för de förlorade dymlingarna). För det är som sagt dymlingarna som tar drag & tryck i det horisontella planet i mellanväggen å därför motverkar att ytterväggen buktar. Vad tror du om vår idé ?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 280 inlägg
Jag tolkar det som att det gårdscentrum du får möjlighet att ta över boningshuset på också innehåller ekonomibyggnader som din far använder och att hans framtida boende är på annan plats med eget gårdscentrum med lämpliga eller olämpliga ekonomibyggnader.
Vad är det ni ska få stycka av och köpa, bara boningshuset, en hästgård, eller vad? En del av charmen med lantligt boende är ju att ha lite plats, så är det bara boningshuset låter det som att ni värderar det högt, men det kanske är stadsnära iofs, vilket ju påverkar.
Jag tycker att ni ska fråga er om ni vill bo där din far fortfarande driver sin näringsverksamhet (om det är så), eller om det blir för tätt inpå eller om ni har andra skäl utöver byggnadens ålder och skick som skaver. En fin plats att bygga på i eller utanför byn hittar ni alldeles säkert på 240 ha. Och då kan ju befintligt hus styckas av och säljas istället för att rivas. Om ni nu egentligen inte vill bo där. Annars låter väl renoveringsspåret som en no-brainer.
Vad är det ni ska få stycka av och köpa, bara boningshuset, en hästgård, eller vad? En del av charmen med lantligt boende är ju att ha lite plats, så är det bara boningshuset låter det som att ni värderar det högt, men det kanske är stadsnära iofs, vilket ju påverkar.
Jag tycker att ni ska fråga er om ni vill bo där din far fortfarande driver sin näringsverksamhet (om det är så), eller om det blir för tätt inpå eller om ni har andra skäl utöver byggnadens ålder och skick som skaver. En fin plats att bygga på i eller utanför byn hittar ni alldeles säkert på 240 ha. Och då kan ju befintligt hus styckas av och säljas istället för att rivas. Om ni nu egentligen inte vill bo där. Annars låter väl renoveringsspåret som en no-brainer.
Tack för intressanta synpunkter! Mycket av det du tar upp här bland de viktigaste frågorna jag ställer mig. Kort förklarat så boningshuset redan avstyckat ( gjordes tydligen redan på 80-talet när min far köpte den gården). Vilket är bra, för det ger ju oss möjlighet att sälja om vi inte trivs utan att det påverkar hans verksamhet. I dagens läge har han skogsbruk främst, och jordbruk i mindre skala (la ner mjölkverksamheten för 6 månader sen).
Som du skriver, den största tveksamheten ligger i att bo nära min far, ca 500m. Vi har en bra relation men ibland har han svårt att acceptera att jag varken har tid eller ork att hjälpa till på gården. Detta är dock något jag måste göra klart och tydligt med ställda krav om vi skulle ta över det huset. Vad gäller värderingen utgår jag enbart från vad tidigare villor i närområdet legat ute för. Men åter igen så kommer vi få det betydligt billigare än vad det värderas till.
Nej jag tror inte den där ideen är bra Nötegårdsgubben.
Då förlorar trådstartaren på sikt alla uthus när hans far lägger ned jordbruket och gamla gården styckas av och säljs. Utan uthus blir det svårt att driva skogsbruket vidare och att bygga nya tillräckligt stora uthus på annan plats kostar en väldig massa pengar i onödan.
Det blir bara elände av att försöka leva som uthuslös bostadsområdesmänniska på landet.
Ja det stämmer Mahnils
Ofta är ju väggarna dymlade bara invid dörröppningarna. Jag skulle inte förlita mig på skivorna eftersom timret sättnar och på sikt arbetar loss spikarna och skruvarna i skivorna. Av samma orsak skulle jag inte förlita mig på järnband. För att bli tillräckligt böjstyva på kant måste de vara grova och då följer de inte med i sättningen. I så fall borde man ha avlänga bulthål i dem och sådana är besvärliga att göra i grovt järn.
Jag tycker ni skall fråga er om ni verkligen behöver den där stora öppningen...... det går förmodligen att ordna men jag tror inte att det är värt besväret om det likväl finns en lämpligt placerad dörröppning där.
Dessutom finns det där problemet att när många ägare i rad var och en förverkligar sin vision och tar bort någon väggstump blir det mindre och mindre säkerhetsmariginal kvar och till slut går det galet.
Som jag ser det är timran det eviga skalet som man helst inte skall ändra mer än att ta upp någon dörr. Innanför skalet får var och en förverkliga sig själv som de vill.
Då förlorar trådstartaren på sikt alla uthus när hans far lägger ned jordbruket och gamla gården styckas av och säljs. Utan uthus blir det svårt att driva skogsbruket vidare och att bygga nya tillräckligt stora uthus på annan plats kostar en väldig massa pengar i onödan.
Det blir bara elände av att försöka leva som uthuslös bostadsområdesmänniska på landet.
Ja det stämmer Mahnils
Ofta är ju väggarna dymlade bara invid dörröppningarna. Jag skulle inte förlita mig på skivorna eftersom timret sättnar och på sikt arbetar loss spikarna och skruvarna i skivorna. Av samma orsak skulle jag inte förlita mig på järnband. För att bli tillräckligt böjstyva på kant måste de vara grova och då följer de inte med i sättningen. I så fall borde man ha avlänga bulthål i dem och sådana är besvärliga att göra i grovt järn.
Jag tycker ni skall fråga er om ni verkligen behöver den där stora öppningen...... det går förmodligen att ordna men jag tror inte att det är värt besväret om det likväl finns en lämpligt placerad dörröppning där.
Dessutom finns det där problemet att när många ägare i rad var och en förverkligar sin vision och tar bort någon väggstump blir det mindre och mindre säkerhetsmariginal kvar och till slut går det galet.
Som jag ser det är timran det eviga skalet som man helst inte skall ändra mer än att ta upp någon dörr. Innanför skalet får var och en förverkliga sig själv som de vill.
Jag skulle också vilja slå ett slag för renoveringsspåret och dessutom rekommendera att ni avvaktar lite med invändiga ytskikt (förutom kök och badrum).
Om ni har möjligheten att köpa huset billigt är detta inte en vettig anledning till att låna upp massa pengar för att lyxrenovera det. Tänk istället att ni får en extremt låg belåningsgrad som ger er mer pengar över varje månad. Sedan kan ni ta renoveringarna lite gradvis när ni har bott in er.
Vissa renoveringar, som kök och minst ett badrum, är förstås bra att göra innan man flyttar in. Likaså vissa kommunikationsytor. Exakt vad beror på hur huset ser ut. Samma gäller för klimatskalet, men det verkade ju vara gjort på 90-talet. El och VVS bör göras i den mån det kommer inverka på boendet och det som inte går att fixa senare.
På sätt och vis är det synd att fastigheten är avstyckad, taket på en lada är ett utmärkt ställe för både solfångare och solpaneler. På så sätt slipper man förfula boningshuset.
Om ni har möjligheten att köpa huset billigt är detta inte en vettig anledning till att låna upp massa pengar för att lyxrenovera det. Tänk istället att ni får en extremt låg belåningsgrad som ger er mer pengar över varje månad. Sedan kan ni ta renoveringarna lite gradvis när ni har bott in er.
Vissa renoveringar, som kök och minst ett badrum, är förstås bra att göra innan man flyttar in. Likaså vissa kommunikationsytor. Exakt vad beror på hur huset ser ut. Samma gäller för klimatskalet, men det verkade ju vara gjort på 90-talet. El och VVS bör göras i den mån det kommer inverka på boendet och det som inte går att fixa senare.
På sätt och vis är det synd att fastigheten är avstyckad, taket på en lada är ett utmärkt ställe för både solfångare och solpaneler. På så sätt slipper man förfula boningshuset.
En tanke.....
Efter att ha bott ihop med föräldrarna av nödtvång i åtskilliga åt tror jag att sånt där gnissel går att lösa.
Det gäller för dig att göra klart för farsgubben att du är vuxen familjefar nu och har ett arbete du måste sköta precis som han måste sköta sina djur då han var yngre.
Jag tror att bästa sättet är att du hjälper till när du hinner och när du inte har tid säger du rent ut varför du inte har tid. Låt inte honom vara enväldig arbetsledare utan gör klart att ni är två likvärdiga vuxna män nu och att du gärna lär dig av hans erfarenheter men att du inte tänker vara underlydande för det.
Arbetsglada gubbar har en tendens att tro att bortflyttade tonåringar fortfarande är samma tonåringar som de var när de for även när de återvänder med familj 20 år senare. Det gäller bara att få dem att fatta att tiderna ändras.
Efter det här tror jag att 500 meter blir ett lämpligt avstånd mellan er.
Lycka till!
Efter att ha bott ihop med föräldrarna av nödtvång i åtskilliga åt tror jag att sånt där gnissel går att lösa.
Det gäller för dig att göra klart för farsgubben att du är vuxen familjefar nu och har ett arbete du måste sköta precis som han måste sköta sina djur då han var yngre.
Jag tror att bästa sättet är att du hjälper till när du hinner och när du inte har tid säger du rent ut varför du inte har tid. Låt inte honom vara enväldig arbetsledare utan gör klart att ni är två likvärdiga vuxna män nu och att du gärna lär dig av hans erfarenheter men att du inte tänker vara underlydande för det.
Arbetsglada gubbar har en tendens att tro att bortflyttade tonåringar fortfarande är samma tonåringar som de var när de for även när de återvänder med familj 20 år senare. Det gäller bara att få dem att fatta att tiderna ändras.
Efter det här tror jag att 500 meter blir ett lämpligt avstånd mellan er.
Lycka till!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 280 inlägg
Trevligt att kunna bidra. Dock tänkte jag inte i första hand på om ni bor nära varandra, utan om ekonomibyggnaderna som du får invid ditt hus (vare sig det är samma fastighet eller ej), nyttjas på ett sätt som gör att du känner att han jobbar precis runt knuten från där du ska bo, och alltid är där. Men håller han inte djur längre utan bara hämtar/servar en skogsmaskin nu och då är väl det ett mindre problem. Att bo i samma by klarar ni säkert.M Mahnils skrev:
tommib skrev:
Här kan jag inte annat än att bara hålla med dig. Jag är uppvuxen som ensambarn med min far och han är en fantastisk man. Min barn är förunnade om de får ha honom nära i sitt liv. Precis som du säger måste alla "spelregler" vara klara innan vi väljer att flytta dit. Åter igen, tack. Kul att diskutera de lite mer mjuka parametrarnaH heimlaga skrev:
Såg att jag inte svarade på detta inlägget, ursäkta. Som jag skrev tidigare så är denna fastigheten avstyckad sedan 80-talet, främst för att min far skulle ha någon säkerhet om lantbruket gick åt fanders. Så det ligger ju ekonomibyggnader nära detta huset, dock nedanför då huset ligger uppe på ett berg och gårdsplan en bra bit nedanför, man ser knappt byggnaderna från huset, dock hörs det ju en del.H heimlaga skrev:
Vad gäller dina åsikter om öppningar så förstår jag dig. Detta skulle bli den "enda" åtgärden vi gör invändigt som påverkar konstruktionen. Som jag sagt tidigare så är det ett hus med mycket bra planlösning för att vara då gammalt. Anledningen till öppningen är för att köket ligger i nordvästlig del av huset, dessutom med några träd utanför. Alltså nästan obefintligt med dagsljus. Öppnar vi upp den delen får vi tillgång till en stor vägg som vätter mot öst med bra ljusinsläpp.
Sen kommer jag naturligtvis ta ett ställningstagande när man öppnar väggen och ser hur timret ser ut. Men jag gillar annorlunda lösningar och ser det inte som ett problem så länge man gör det ordentligt.