Ja men om det är lika mycket jobb eller lika mycket slitage med utedass eller rör i rör så tar man ju det som är mest bekvämt. 
Ingenting håller utan underhåll. Även en 700 år gammal kyrka står för att de haft råd att utföra väldigt mycket underhåll på den.
S.k. "underhållsfria" material är bluff. De borde heta underhållsomöjliga.
Satsa på en byggfilosofi där materialen går att underhålla på lätt sätt och tänk i termer av offerskikt.
Exempelvis, "underhållsfria" PVC-fönster går inte att underhålla, går de sönder måste man byta dem helt. Välj hellre träfönster av kärnvirke. Ordentligt taköverhäng och bra målat så håller de mycket längre. Minst 50 år mellan fönsterrenoveringar och troligtvis oändlig livslängd.
Konstiga material på fasaden ska man inte ha. Plåt som verkar på 30 år alltid röra sig så mycket att spik/skruvhålen nöts upp till gigantiska och läcker vatten, eller eternit som visserligen sitter så länge det sitter men är supersprött.
Träfasad håller hur länge som helst om den inte tillåts bli för blöt och har chans att torka ut emellan. Samt att man håller efter växtlighet så det inte påför fukt nerifrån.
S.k. "underhållsfria" material är bluff. De borde heta underhållsomöjliga.
Satsa på en byggfilosofi där materialen går att underhålla på lätt sätt och tänk i termer av offerskikt.
Exempelvis, "underhållsfria" PVC-fönster går inte att underhålla, går de sönder måste man byta dem helt. Välj hellre träfönster av kärnvirke. Ordentligt taköverhäng och bra målat så håller de mycket längre. Minst 50 år mellan fönsterrenoveringar och troligtvis oändlig livslängd.
Konstiga material på fasaden ska man inte ha. Plåt som verkar på 30 år alltid röra sig så mycket att spik/skruvhålen nöts upp till gigantiska och läcker vatten, eller eternit som visserligen sitter så länge det sitter men är supersprött.
Träfasad håller hur länge som helst om den inte tillåts bli för blöt och har chans att torka ut emellan. Samt att man håller efter växtlighet så det inte påför fukt nerifrån.
I grottan kanske det blir mögel och fukt när man eldar och andas. Det vill vi inte ha.
Det måste inte vara underhållsfritt känner jag. Mer hur man bygger med material som håller längre än andra material och då var vi ju inne på sten och tegel. Om jag skulle bygga ett eget hus skulle jag bygga en byggsats från nån stor husleverantör för jag kan inte bygga själv. Men det hindrar mig inte från att fundera på såna här saker bara för det är skoj.
Det måste inte vara underhållsfritt känner jag. Mer hur man bygger med material som håller längre än andra material och då var vi ju inne på sten och tegel. Om jag skulle bygga ett eget hus skulle jag bygga en byggsats från nån stor husleverantör för jag kan inte bygga själv. Men det hindrar mig inte från att fundera på såna här saker bara för det är skoj.
Skall man bygga så det håller länge måste man bygga underhållsvänligt. Huset skall vara så lät att underhålla som möjligt och rätt material måste finnas tillgängligt oberoende av fabrikanternas nycker.
Underhållsfria material är i allmänhet underhållsfria just för att de inte går att underhålla utan måste förnyas helt flera gånger per århundrade. Det är som tompaah säger.
Om vi tittar på ett dylikt bygge rent teoretiskt så börjar vi med grunden. Där ser jag två alternativ:
1. Kallmurad granit. En stenbädd "skotisteinsbäddo" med pallstenar och en socken av kilade och huggna stenblock ovanpå så som man grundade kring sekelskiftet 1900. Håller i princip för evigt om jordmånen inte är tjälskjutande.
2. Armerade betong. Eftersom all armerad betong har begränsad livslängd på grund av karbonatisering med åtföljande sprickor och avrostad armering måste i så fall hela huset vara byggt av trä med sådan stomme att det går att lyfta på ny grund en gång varje århundrade ungefär.
-Slutsatsen blir att den kallmurade granitgrunden vinner.
Sedan tittar vi på stommen. Där ser jag tre alternativ:
1. Kompakt natursten eller tegel i kalkbruk.
Våra medeltidskyrkor är byggda i huvudsak av natursten även om ytterskalet ibland kan vara murat av tegel är murkärnan av natursten. De skickligaste murarna murade ytterskalet och innerskalet i förband medan mindre kvalificerad arbetskraft fyllde mellanrumet med sten i olika formet lagd i kalkbruk. Koppstenarna i ett eventuellt ytterskal av tegel binder fast teglet i murkärnan så allt blir en homogen massa.
cpalms teori om homogent tegelmurverk är långsökt och strider helt mot de medeltida murningar jag har sett.
Cementbruk går inte att använda eftersom cementmurning är oelastisk och spröd och kräver rörelsefogar och armering som båda har dålig långtidshållbarhet för att inte spricka.
Muren behöver repareras alltemellanåt men sköter man om den håller den i många tusen år.
2. Kanalmur av tegel i kalkbruk eller kalkcementbruk. Så byggde man ofta tegelhus i början på 1900-talet. Mellan ytterskalet och innerskalet i tegel vilka i sig kan vara enstensmurar i större hus finns tomrum med tvärgående murningar som binder ihop ytterskalet och innerskalet. I modern tillämpning kunde man fylla tomrummen med cellglasgrus som isolering.
3. Timmer. Ett timmerhus är inte underhållsfritt men det finns många som har stått i över 700 år och är fullt friska och användbara än i dag och säkert också om 300 år såvida underhållet blir skött.
Jag har själv varit med och lappat ihop ett timmerhus som är byggt 1693 och 90% av skadorna hade kommit från 1960-talet och framåt och berodde på en läcka i taket. Om man brädslår utsidan med stående tumstjock locklistpanel som man byter vart hundrade år ungefär är timran helt skyddad mot vädrets inverkan. Det är onödigt att måla fasaden överhuvudtaget. Vill man ändå ytbehandla föreslår jag roslagsmahogny eller tjära eller hemkokt rödmylla som alla har egenskapen att de aldrig flagar och altså aldrig behöver skrapas.
-Alla de här konstruktionerna har gemensamt att de är homogena och ingenstans har inbyggda material som åldras kemiskt eller tappar egenskaper när de åldras. Fukt vandrar rätt igenom så risken för mögel är minimal. De är alla lätta att reparera med enkla råvaror som alltid finns.
Då det gäller fönster så är de överlägset hållbaraste fönstren gjorda av senvuxen kärnfuru eller av kärnek. Målar man med linoljefärg emellanåt och reparerar litet en gång varje århundrade så håller de i ungefär 100 år mot söder och 300 år mot andra vädersträck.
Att jämföra med underhållsfria fönster som knappast klarar mer än 30 år.
Då det gäller tal så ser jag tre alternativ:
-Glaserat taktegel. Tycks hålla från 200 år och uppåt och kräver väldigt litet underhåll. Finns väl knappast att köpas numera men det finns något tak från äldre tider.
-Dubbelfalsad kopparplåt. Håller länge men jag vet inte hur länge.
-Dubbelfalsad galvaniserad järnplåt. Håller ungefär 70 år om man målar rostfläckarna när de kommer efter 50 år. Är lätt att byta och så har man igen ett tak som håller 70 år.
Underhållsfria material är i allmänhet underhållsfria just för att de inte går att underhålla utan måste förnyas helt flera gånger per århundrade. Det är som tompaah säger.
Om vi tittar på ett dylikt bygge rent teoretiskt så börjar vi med grunden. Där ser jag två alternativ:
1. Kallmurad granit. En stenbädd "skotisteinsbäddo" med pallstenar och en socken av kilade och huggna stenblock ovanpå så som man grundade kring sekelskiftet 1900. Håller i princip för evigt om jordmånen inte är tjälskjutande.
2. Armerade betong. Eftersom all armerad betong har begränsad livslängd på grund av karbonatisering med åtföljande sprickor och avrostad armering måste i så fall hela huset vara byggt av trä med sådan stomme att det går att lyfta på ny grund en gång varje århundrade ungefär.
-Slutsatsen blir att den kallmurade granitgrunden vinner.
Sedan tittar vi på stommen. Där ser jag tre alternativ:
1. Kompakt natursten eller tegel i kalkbruk.
Våra medeltidskyrkor är byggda i huvudsak av natursten även om ytterskalet ibland kan vara murat av tegel är murkärnan av natursten. De skickligaste murarna murade ytterskalet och innerskalet i förband medan mindre kvalificerad arbetskraft fyllde mellanrumet med sten i olika formet lagd i kalkbruk. Koppstenarna i ett eventuellt ytterskal av tegel binder fast teglet i murkärnan så allt blir en homogen massa.
cpalms teori om homogent tegelmurverk är långsökt och strider helt mot de medeltida murningar jag har sett.
Cementbruk går inte att använda eftersom cementmurning är oelastisk och spröd och kräver rörelsefogar och armering som båda har dålig långtidshållbarhet för att inte spricka.
Muren behöver repareras alltemellanåt men sköter man om den håller den i många tusen år.
2. Kanalmur av tegel i kalkbruk eller kalkcementbruk. Så byggde man ofta tegelhus i början på 1900-talet. Mellan ytterskalet och innerskalet i tegel vilka i sig kan vara enstensmurar i större hus finns tomrum med tvärgående murningar som binder ihop ytterskalet och innerskalet. I modern tillämpning kunde man fylla tomrummen med cellglasgrus som isolering.
3. Timmer. Ett timmerhus är inte underhållsfritt men det finns många som har stått i över 700 år och är fullt friska och användbara än i dag och säkert också om 300 år såvida underhållet blir skött.
Jag har själv varit med och lappat ihop ett timmerhus som är byggt 1693 och 90% av skadorna hade kommit från 1960-talet och framåt och berodde på en läcka i taket. Om man brädslår utsidan med stående tumstjock locklistpanel som man byter vart hundrade år ungefär är timran helt skyddad mot vädrets inverkan. Det är onödigt att måla fasaden överhuvudtaget. Vill man ändå ytbehandla föreslår jag roslagsmahogny eller tjära eller hemkokt rödmylla som alla har egenskapen att de aldrig flagar och altså aldrig behöver skrapas.
-Alla de här konstruktionerna har gemensamt att de är homogena och ingenstans har inbyggda material som åldras kemiskt eller tappar egenskaper när de åldras. Fukt vandrar rätt igenom så risken för mögel är minimal. De är alla lätta att reparera med enkla råvaror som alltid finns.
Då det gäller fönster så är de överlägset hållbaraste fönstren gjorda av senvuxen kärnfuru eller av kärnek. Målar man med linoljefärg emellanåt och reparerar litet en gång varje århundrade så håller de i ungefär 100 år mot söder och 300 år mot andra vädersträck.
Att jämföra med underhållsfria fönster som knappast klarar mer än 30 år.
Då det gäller tal så ser jag tre alternativ:
-Glaserat taktegel. Tycks hålla från 200 år och uppåt och kräver väldigt litet underhåll. Finns väl knappast att köpas numera men det finns något tak från äldre tider.
-Dubbelfalsad kopparplåt. Håller länge men jag vet inte hur länge.
-Dubbelfalsad galvaniserad järnplåt. Håller ungefär 70 år om man målar rostfläckarna när de kommer efter 50 år. Är lätt att byta och så har man igen ett tak som håller 70 år.
Redigerat:
Vilket fantastiskt svar! Tack så mycket heimlaga!
Jag gick idag och funderade på detta med ett hus som man inte nöter ner i första taget och kom då själv fram att man måste ha en grund som liksom får huset att vila på plintar. Där blir det ingen fukt och ingen markradon. Märk väl att jag inte kan någonting om hus så detta gick jag och filurade på själv... tills jag fick läsa ditt inlägg! :wow: Wow!
Jag googlade "brädslå" för du skrev det och hamnade på denna länk.
http://www.hallahus.se/dokument/lantbruketsbyggnader.pdf och har nu lusläst uppifrån och ner. Det känns som om jag vill omskola mig och bli en snickare som bygger timmerhus, tjärar trappor och gör nävertak!
Är du snickare?
Hur tror du man löser det mer moderna och praktiska med behov av toa, ström och vatten? Rent teoretiskt alltså? Hur värmer man ett hus som du beskrivit i din text här ovanför.
Jag gick idag och funderade på detta med ett hus som man inte nöter ner i första taget och kom då själv fram att man måste ha en grund som liksom får huset att vila på plintar. Där blir det ingen fukt och ingen markradon. Märk väl att jag inte kan någonting om hus så detta gick jag och filurade på själv... tills jag fick läsa ditt inlägg! :wow: Wow!
Jag googlade "brädslå" för du skrev det och hamnade på denna länk.
http://www.hallahus.se/dokument/lantbruketsbyggnader.pdf och har nu lusläst uppifrån och ner. Det känns som om jag vill omskola mig och bli en snickare som bygger timmerhus, tjärar trappor och gör nävertak!
Är du snickare?
Hur tror du man löser det mer moderna och praktiska med behov av toa, ström och vatten? Rent teoretiskt alltså? Hur värmer man ett hus som du beskrivit i din text här ovanför.
Mja...... allt det gamla är inte bra. Det fanns åtskilliga konstruktioner som fungerade dåligt eller hade dålig hållbarhet men då jag har lappat ihop gamla hus har jag ju fått någon sorts uppfattning om vilka konstruktioner som var hållbara.
Man måste ju bygga som kunden vill ha det men personligen plockar jag gärna det bästa från två världar.
Skulle jag ha råd att skaffa mig ett hus efter egen smak skulle det bli timmerstomme och fönster och fasadmaterial enligt gammal tradition men med en halvmodern fuktgenomsläpplig tilläggsisolering mellan stomme och brädslagning. Moderna el- och vatteninstallationer och halvmodern vattenburen värme med radiatorer allt byggt så att det går att förnya alla installationer många gånger utan att göra åverkan på stommen. Halvmodernt dubbelfalsat galvaniserat plåttak. Modern mellantaksisolering och golvisolering med ekofiber som är ett material som de gamla skulle ha älskat om de hade haft det.
Någonting ditåt.......
Jag bodde under arbetsveckorna i ett och ett halvt år i en liten stuga med vedspis och utedass utan rinnande vatten. Golvdrag och bara några plusgrader inomhus. 1800-tals levnadsstandard så när som på tre elektriska lampor och ett gammalt kylskåp.
Det gick att leva så under en period när penningknappheten styrde. Det är inte alls roligt att krypa fram under täcket då man har +5 på bordshöjd och nära noll vid golvet och ständig snö på golvet i köket. Göra upp eld i spisen och sätta på grötvattnet och ta med pisshinken och gå ut till skithuset i minus 20 grader och skita. Tvätta händerna i snödrivan utanför skithusdörren. Koka gröt och äta och fara till arbetet. Komma hem till ett utkylt hus med några plusgrader och elda för fullt hela kvällen för att få upp inomhustemperaturen till +12 så arbetskläderna skall torka någotsånär där de hänger över spisen. Bära vatten och bära ut slask och skyffla snövallar mot väggarna. Värma diskvatten i 10-literskastrull på vedspisen. Diska och laga undan och stupa i säng. Vakna mitt i natten av att det är kalt och stiga upp och elda.
Så levde folk förr. Vi behöver inte den moderna superkomforten men att gå tillbaka till den där livsstilen är inte heller sunt. Jag tror på en gyllene medelväg.
Jag har arbetat en del som timmerman och bland annat bytt ruttna stockar i gamla hus och varit med och flyttat några timmerstommar.
Vid sidan av har jag snickrat en del fönster och dörrar till renoveringar.
Så....snickare...hmm..... förmodligen kan man väl kalla mig för det
Man måste ju bygga som kunden vill ha det men personligen plockar jag gärna det bästa från två världar.
Skulle jag ha råd att skaffa mig ett hus efter egen smak skulle det bli timmerstomme och fönster och fasadmaterial enligt gammal tradition men med en halvmodern fuktgenomsläpplig tilläggsisolering mellan stomme och brädslagning. Moderna el- och vatteninstallationer och halvmodern vattenburen värme med radiatorer allt byggt så att det går att förnya alla installationer många gånger utan att göra åverkan på stommen. Halvmodernt dubbelfalsat galvaniserat plåttak. Modern mellantaksisolering och golvisolering med ekofiber som är ett material som de gamla skulle ha älskat om de hade haft det.
Någonting ditåt.......
Jag bodde under arbetsveckorna i ett och ett halvt år i en liten stuga med vedspis och utedass utan rinnande vatten. Golvdrag och bara några plusgrader inomhus. 1800-tals levnadsstandard så när som på tre elektriska lampor och ett gammalt kylskåp.
Det gick att leva så under en period när penningknappheten styrde. Det är inte alls roligt att krypa fram under täcket då man har +5 på bordshöjd och nära noll vid golvet och ständig snö på golvet i köket. Göra upp eld i spisen och sätta på grötvattnet och ta med pisshinken och gå ut till skithuset i minus 20 grader och skita. Tvätta händerna i snödrivan utanför skithusdörren. Koka gröt och äta och fara till arbetet. Komma hem till ett utkylt hus med några plusgrader och elda för fullt hela kvällen för att få upp inomhustemperaturen till +12 så arbetskläderna skall torka någotsånär där de hänger över spisen. Bära vatten och bära ut slask och skyffla snövallar mot väggarna. Värma diskvatten i 10-literskastrull på vedspisen. Diska och laga undan och stupa i säng. Vakna mitt i natten av att det är kalt och stiga upp och elda.
Så levde folk förr. Vi behöver inte den moderna superkomforten men att gå tillbaka till den där livsstilen är inte heller sunt. Jag tror på en gyllene medelväg.
Jag har arbetat en del som timmerman och bland annat bytt ruttna stockar i gamla hus och varit med och flyttat några timmerstommar.
Vid sidan av har jag snickrat en del fönster och dörrar till renoveringar.
Så....snickare...hmm..... förmodligen kan man väl kalla mig för det
Tack för dina fantastiska inlägg. En fröjd att få ta del av. .. och nej. Man måste inte gå tillbaks till eldstad mitt i huset och trampade jordgolv. Det bästa av två världar vore ju fantastiskt.
.. och nej. Man måste inte gå tillbaks till eldstad mitt i huset och trampade jordgolv. Det bästa av två världar vore ju fantastiskt.