Självklart skall man inte överdriva risken med åskan. Statistik är väldigt tråkigt men här kommer lite i alla fall. Har följt +90 gräsklipparinstallationer under 3 sommarsäsonger. Av dessa så har 5 stycken skadats av åska (Havererat under åskväder.) D.v.s i snitt knappt 2 per år. (Alldeles för litet underlag för att ge någon säker statistik). Men det tyder på att man statistiskt skulle kunna råka ut för en åskskada 2 ggr på 100 år. Vänder man på det så kommer 2 % av de 60-70 000 robotklippare som säljs i år skadas av åska. (ca. 1400 st). Till detta kommer den redan installerade populationen där antalet är okänt.Sannolikt är det fler än 3000 klippare som kommer att skadas av åskan en normalsommar.

Lite mer torr statistik. 2015 fanns det 5 300 000 bilar i Sverige. Knappt 20 000 personer rapporterades skadade i bilolyckor. Med detta som grund så kan man rent statistiskt köra bil i 265 år utan att skadas. Detta till trots så använder jag bilbälte. (Är medveten om att denna jämförelse haltar....)
Tyvärr gör det ingen skillnad om man gräver ner slingan. Den är lika utsatt för åskan trots det.
 
  • Gilla
Badkarl
  • Laddar…
Mike-on-the bike skrev:
Blixt mellan två moln parallellt med en slingdel inducerar spänning i slingan.
Kan möjligen slingans utformning ha betydelse då, där t.ex en u-formad tomt/slinga induceras mindre?

Mike-on-the bike skrev:
...ett slingskydd som leder åskan till jord ger ett gott skydd.
Hur ser ett sådant slingskydd ut rent praktiskt?
 
Slingans utformning och hur blixten slår i förhållande till hur slingan ligger har stor betydelse. Ju längre del av slingan som ligger i linje med hur blixten slår inducerar mer. Men i praktiken kan man inte göra något åt detta då man aldrig vet i vilken riktning blixten slår.....

Ett smart slingskydd ser till att den inducerade spänningen inte förs in i laddstationen (Inducerad spänning från moln-moln blixt). En blixt som går mellan moln-mark riskerar att grena ut sig i slingan och nå laddstationen. Den utgrenade blixten leds då ner i marken. (Görs inte detta så hittar blixten själv en väg. Ofta genom spänningsmatningen till ett jordat eluttag. Detta slår normalt tyvärr sönder laddstationen och spänningsmatningen).
 
Det är nog främst den inneslutna ytan som är avgörande. Efter som det sannolikt är induktion det handlar om så finns det ingen anledning att leda ner det mot jord. Jag monterade en transduktor som begränsar spänningen över slingan, helst skulle man ha en induktans mot sändaren.
 
Storleken på den inducerade spänningen i slingan är beroende på avstånd till blixten, vinkel till blixten i förhållande till slingan och slingans längd i blixtens längdriktning. (Mycket förenklat). Är det en moln-moln urladdning så är det enbart induktion det handlar om och då är det helt rätt att inget behöver ledas till jord. Det gäller att hålla nere den inducerade spänningen mellan slingans ändar.

Är det däremot frågan om en blixt mellan moln och mark så måste den del av blixten som möjligtvis hittat in i slingan ledas till jord.

Inser tyvärr inte hur en transduktor (du menar inte en transformator?) skulle dämpa en inducerad spänningspeak från en blixt utan att dämpa slingsignalen. Inser tyvärr heller inte hur en induktans skulle skydda mot en inducerad spänningspeak mellan slingändarna.
 
Varför skulle inte en enkel smältsäkring (glas-säkring) på slingan kunna utgöra ett grundskydd?
Den inducerade spänningen ger ju upphov till strömmar om slingan är ansluten till stationen. Det bör vara detta som slår ut den.
Men då brinner säkringen av före istället.
 
´Det är tyvärr den höga inducerade spänningen som slår sönder elektroniken i laddstationen. Den resulterande strömmen är sällan så hög att den bränner en säkring. Säkringen tar dessutom så lång tid på sig att brinna av så den hinner aldrig utgöra något skydd. Säkringar i de flesta konstruktioner är där för att förhindra överhettning och brand.
 
Mike. Längden i vinkel med blixten är inte av intresse. Det är ju lika långt åt andra hållet. Det är storleken på det inneslutna magnetfältet som är av intresse. Då är det gräsmattans yta som är avgörande.

En transduktor är iprincip en snabb zenerdiod. Man väljer den så att den inte påverkar normal funktion. Men om spänningen över slingan blir högre än normalt kortsluten den. Induktansen var tänkt att ta hand om extremt korta transienter som transduktorn inte hinner med.

Jag får påpeka att det här är mina teorier. Jag har monterat transduktor i ett par stationer, men om det minskat felutfallet vet jag inte.

Smältsäkringar kan inte skydda elektronik. Försöker man skydda en transistor med en säkring så kommer transistorn att skydda säkringen genom att gå sönder först. Anledningen till att det sitter säkringar i elektronik är inte för att skydda elektroniken. De sitter där för att förhindra brand om elektroniken går sönder.
 
Daniel, ditt resonemang stämmer, men dock bara i fallet där du har en helt symmetrisk slinga och åskan slår i mitten av den symmetriska slingan. I alla andra fall så kommer det att bli en resulterande spänning mellan slingändarna.

En transduktor bygger på att mätta en kärna för att induktansen skall drastiskt gå ner i en annan lindning. Principiellt skulle detta kunna fungera förutsatt att transduktorn är så dimensionerad att den mättas på nano/microsekund nivå och i övrigt inte påverkar slingsignalen. Stigtiden på spänningen från den inducerade blixten är enorm och en induktans i transduktorn reagerar förhållandevis långsamt. Har bara jobbat med transduktorer vid nätfrekvens. Har aldrig sett dem användas i dessa sammanhang.
 
Upps. :surprised: Nu blev det fel. Det var inte transduktor jag menade. Det är en transorber jag syftar på. Så fel det kan bli.

Jag hänger inte med på ditt resenemang om slingans form. Slingan är en spole med ett varv. Det handlar om hur stor del av magnetfältet den innesluter som avgör strömmen.
 
Om åskströmmen har samma riktning som slingan får man mest skador.
Ett överslag mellan två moln en bit på sidan men tangentiellt inducerar mest ström i slingan.
Ett vågrätt överslag rakt ovanför inducerar mindre ström.
Ett lodrätt nedslag ska inte ge någon ström, men nu är det aldrig optimala förhållanden...

Strömmen i ett nedslag är ca 100 000 A och spänningen någon miljon volt.
Säkringar och brytare har alldeles för korta avstånd att skydda, kan blixten slå över någon kilometer så är en säkring på några cm en baggis.

Har haft robot i några år och om man hinner så drar jag ur nätsladden och roboten ur laddstationen så är jag halvsäker, sitter nu och funderar på en riktig och hederlig knivströmbrytare som kortsluter och jordar.

Protte
 
prototypen skrev:
Har haft robot i några år och om man hinner så drar jag ur nätsladden och roboten ur laddstationen så är jag halvsäker,
Fast nu är ju det egentliga problemet slingan och kopplingen till laddstationen. Allt annat måste ses som normal åskberedskap typ TV, Micro etc.

Eller, Mike när du säger 2% risk, menar du mest laddstationen eller även själva klipparen då?

Hur många klippare som står inne i station blir förstörda, eller är det främst kretskortet i laddstationen som bränns?
 
Mysman skrev : "Fast nu är ju det egentliga problemet slingan och kopplingen till laddstationen."

Det är inte hela sanningen. Det finns 3 (minst) olika sätt, där åskan kan vara orsak till problem.
1. Det byggs upp en stor spänning mellan slingans båda ändar p.g.a magnetfält i den envarviga spolen.
2. Strömmar i jorden kopplar induktivt/kapacitivt till slingan, så att dess potential kommer att skilja sig från elnätets jordpotential.
3. Strömmar i elnätets jord gör att elnätets jord skiljer sig kraftigt från "äkta" jordpotential ( vilken är hårt kapacitivt kopplat till slingan).

Att helt skydda utrustning från både "hög polspänning" hos slingan och "common mode" mot elnätet, är svårt och ofta mycket dyrbart.
 
  • Gilla
prototypen
  • Laddar…
Att risken skulle vara ungefär 2% för att råka ut för en åskskada med er klippare får ni ta med en nypa salt. Min statistik bygger på knappt 100 installationer. Det är alldeles för få för att vara en säker siffra. Men det är nog för att visa att det är ett problem.Min erfarenhet att det är oftast laddstationen och matningsenheten som skadas. Roboten i sig verkar klara sig bättre. Jag gissar att matningskretsen/laddkretsen i roboten är ganska lågimpediv och batteriet kan dämpa de eventuella överspänningar som uppkommer vid ett åsknedslag. Eller så har man turen på sin sida. Måste ge HasseTeknik en eloge för beskrivningen hur åskan kan nå laddstation och robot. Det finns färdiga lösningar som klarar både "hög polspänning" och stora "common mode" skillnader.
 
  • Gilla
HasseTeknik
  • Laddar…
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.