Men om inget finns inskrivet eller säljaren informerade om avtalet när fastigheten köptes så kan knappast TS vara bunden av det avtalet.
Det är inte att rekommendera att försöka skapa egna juridiska dokument med egna finurliga skrivningarJohanLun skrev:
Ta nu och titta på detta med Nyttjanderätt, för det är vad som används vid enklare nyttjande av en fastighet som man inte äger.
Mycket gissande och tyckande här inne med vad som ibland också kan ses som hobbyjurister av olika grad.
Ta ett snack med de som verkligen vet och kan hjälpa dig reda ut vad som gäller; t.ex kommunen (konsumentrådgivare t.ex) och lantmäteriet.
Over and out för mig
Ta ett snack med de som verkligen vet och kan hjälpa dig reda ut vad som gäller; t.ex kommunen (konsumentrådgivare t.ex) och lantmäteriet.
Over and out för mig
Vi har ringt Lantmäteriet och hoppas få någon typ av svar imorgon angående nyttjanderätt. Nyttjanderätten, som dock ska vara muntligt alltså inte går att bevisa, går om jag förstod det rätt att säga upp enligt ett prejudikat från HD. Men de kan ju bevisa den först, hörsägen är väl inte bevis om jag har förstått det rätt. Kommunens fiberansvarig tyckte polisanmälan och gräv av kabeln. Kommunen är ändå märkligt okunniga och ointresserade i dessa frågor. Polisen säger att det går att polisanmäla för jag tror det var egenmäktigt förfarande.
Konstigt att vattenfall betalar vägföreningar när de gräver upp vägsläntar men fiberbolag gräver överallt utan att betala en krona...
Konstigt att vattenfall betalar vägföreningar när de gräver upp vägsläntar men fiberbolag gräver överallt utan att betala en krona...
Tycker du har gjort helt rätt nu att samla fakta innan du bestämmer hur du ska gå vidare.
Kommunens fiberansvarigs råd att gräva av fibern är sanslöst dumt och totalt oansvarigt att ge ett sådant råd innan man har det avtalsmässiga fastställt.
Kommunens fiberansvarigs råd att gräva av fibern är sanslöst dumt och totalt oansvarigt att ge ett sådant råd innan man har det avtalsmässiga fastställt.
Vi kan nog utesluta att de finns en ledningsrätt eller inskriven nyttjanderätt. Lantmäteriet ger snabb besked om den saken.
En muntligt given nyttjanderätt för den ursprungliga kabeln kan finnas vilket det faktum att kabeln finns där talar för. Nyttjanderätten upphör efter 25 år om området är detaljplanerat. Om ej detaljplanerat efter femtio år. Men en icke ekonomiskt ersatt nyttjanderätt är en dispositionsrätt som kan sägas upp. Finns ett rättsfall från HD om en granne som fick hämta vatten i en brunn pga muntligt avtal. Fastighetsägaren sade stopp en dag och fick rätt trots att vattenhåmtaren inte hade något alternativ.
Saken gäller fiberkanalisation som är en ny ledning. Även om man antar att en muntlig överenskommelse fanns för kabeln så ger det inte grävarna rätt att lägga ned fiber. Det vore en skruvad tolkning av utbyggnadslagen - för de skulle behövt en ingången överenskommelse med bolaget som ägde kabeln. En dispositionsrätt är så svag att den knappast kan användas för andra ledningshavare att gräva ned ledningar. De hade inte ens rätt att gräva i marken. Fel på kabeln låter som ett påhittat svepskäl och ger dem inte rätt att lägga ned ytterligare ledningar. Grannen kan inte disponera ett arbetsområde för åtgärder på sin kabel inom TS fastighet med mindre än att ett avtal finns om saken. Antag att TS vill bygga där kabel och fiber ligger. Kabeln kan lätt skarvas och flyttas medan fibern måste dras om helt. Den kostnaden kan inte åligga TS om det inte ens finns ett markavtal för fiber, muntligt eller skriftlgt.
Jag föreslår att TS ber grannen ta kostnaden för rep av gräsklippartråden. Annars sägs eventuell nyttjanderätt för kabeln upp med innebörd att TS inte kommer att ta hänsyn till den vid behov av grävning. Grävarna har fulkört och räknat med att fräckhet vinner och att folk har dålig koll på juridiken. Polisanmäl grävarna för egenmäktigt förfarande och lämna räkningen till kronofogden efter att ha diskutera med KF vilken dokumentation som behövs för att de ska kunna agera utan utredning eller prövning i domstol.
Risken vore att fiberbolaget ansöker om ledningsrätt. Men i avsaknad av markavtal med hänvisning till 14 paragrafen ledningsrättslagen har lantmäteriet att i en mycket dyr förrättning utöver ersättning också pröva om fiberkanalisationen är till men för TS fastighet enligt 6 paragrafen. Och det är den om den hindrar byggnation där detta annars kunde skett. Dock: det är väl inte aktuellt med en byggnad eller häck på samma plats? TV kabeln kanske ligger utmed tomtgräns. Fundering: lednngsrättslagen är expropriationslagstiftning där markägarens intresse värnas av egendomsskyddet i Regeringsformen. Det vore märkligt om egenmäktigt förfarande som är ett brott skulle kunna leda till expropriation av annans egendom.
Även om det teoretiskt skulle gå att få ledningsrätt så verkar grävarna ha gjort sig skyldiga till egenmäktig förfarande. Polisanmäl. Och häng gärna ut vilket fiberbolag det gäller.
Edit: nyttjanderätten att tills vidare ha TV-kabeln i marken kan sägas upp men skälig uppsägningstid krävs. Se NJA 2004 s. 288.
(Disclaimer: ännu en amatörjurist. Men inblandad i avtalsskrivning mellan Bynet och markägare)
En muntligt given nyttjanderätt för den ursprungliga kabeln kan finnas vilket det faktum att kabeln finns där talar för. Nyttjanderätten upphör efter 25 år om området är detaljplanerat. Om ej detaljplanerat efter femtio år. Men en icke ekonomiskt ersatt nyttjanderätt är en dispositionsrätt som kan sägas upp. Finns ett rättsfall från HD om en granne som fick hämta vatten i en brunn pga muntligt avtal. Fastighetsägaren sade stopp en dag och fick rätt trots att vattenhåmtaren inte hade något alternativ.
Saken gäller fiberkanalisation som är en ny ledning. Även om man antar att en muntlig överenskommelse fanns för kabeln så ger det inte grävarna rätt att lägga ned fiber. Det vore en skruvad tolkning av utbyggnadslagen - för de skulle behövt en ingången överenskommelse med bolaget som ägde kabeln. En dispositionsrätt är så svag att den knappast kan användas för andra ledningshavare att gräva ned ledningar. De hade inte ens rätt att gräva i marken. Fel på kabeln låter som ett påhittat svepskäl och ger dem inte rätt att lägga ned ytterligare ledningar. Grannen kan inte disponera ett arbetsområde för åtgärder på sin kabel inom TS fastighet med mindre än att ett avtal finns om saken. Antag att TS vill bygga där kabel och fiber ligger. Kabeln kan lätt skarvas och flyttas medan fibern måste dras om helt. Den kostnaden kan inte åligga TS om det inte ens finns ett markavtal för fiber, muntligt eller skriftlgt.
Jag föreslår att TS ber grannen ta kostnaden för rep av gräsklippartråden. Annars sägs eventuell nyttjanderätt för kabeln upp med innebörd att TS inte kommer att ta hänsyn till den vid behov av grävning. Grävarna har fulkört och räknat med att fräckhet vinner och att folk har dålig koll på juridiken. Polisanmäl grävarna för egenmäktigt förfarande och lämna räkningen till kronofogden efter att ha diskutera med KF vilken dokumentation som behövs för att de ska kunna agera utan utredning eller prövning i domstol.
Risken vore att fiberbolaget ansöker om ledningsrätt. Men i avsaknad av markavtal med hänvisning till 14 paragrafen ledningsrättslagen har lantmäteriet att i en mycket dyr förrättning utöver ersättning också pröva om fiberkanalisationen är till men för TS fastighet enligt 6 paragrafen. Och det är den om den hindrar byggnation där detta annars kunde skett. Dock: det är väl inte aktuellt med en byggnad eller häck på samma plats? TV kabeln kanske ligger utmed tomtgräns. Fundering: lednngsrättslagen är expropriationslagstiftning där markägarens intresse värnas av egendomsskyddet i Regeringsformen. Det vore märkligt om egenmäktigt förfarande som är ett brott skulle kunna leda till expropriation av annans egendom.
Även om det teoretiskt skulle gå att få ledningsrätt så verkar grävarna ha gjort sig skyldiga till egenmäktig förfarande. Polisanmäl. Och häng gärna ut vilket fiberbolag det gäller.
Edit: nyttjanderätten att tills vidare ha TV-kabeln i marken kan sägas upp men skälig uppsägningstid krävs. Se NJA 2004 s. 288.
(Disclaimer: ännu en amatörjurist. Men inblandad i avtalsskrivning mellan Bynet och markägare)
Redigerat:
Jag tycker att det bör tilläggas att en ev. rätt att lägga ned ledningar som kommer ur ett avtal med den förra ägaren normalt inte är bindande i förhållande till en ny ägare. Bundenhet kan ändå uppkomma, t.ex. om det finns förbehåll i köpeavtalet eller om det rätt klart syns att det kan finnas en överenskommelse om ledningen. Detta skulle i sådant fall innebära att det inte längre finns någon rätt för ledningsägaren att ha kvar vare sig kabeltv eller fiber. Detta innebär inte att man själv får klippa av eller gräva bort ledningar, men man kan få hjälp av detta med kronofogdemyndigheten om inte den som äger ledningarna själv plockar bort dem och återställer.
Det kan bli lite knepigt om ledningsägaren är en annan juridisk person än den som grävt ned ledningen. Uppenbarligen har grävbolaget handlat på uppdrag av nätägaren. Grävbolaget har förmodligen gjort sig skyldiga till egenmäktigt förfarande men kan inte plocka bort nätägarens kanalisation för då skulle de förmodligen också begå ett brott. Således bör polisanmälan riktas både mot anstiftaren av brottet, dvs nätägaren och den som utövat brottet, dvs grävbolaget. Om inte nätägaren plockar bort kanalisationen kommer denne att belastas med alla kostnader för arbetet med att ta bort kanalisationen. Mest praktiskt torde vara att själv bestämma var man kan medge kanalisation och även meddela nätägaren detta. Kruxet där är att man i så fall normalt även bör erbjuda tillträde till arbetsområde om fyra meters bredd för underhåll och reparation. Jag skulle medge kanalisation på 200-150 cm djup lagd genom rör/slang och utan garanti för arbetsområde. Till saken hör att arbetsområde inte ska kunna bestämmas genom ledningsrättsbeslut. Frågan har utretts vid lantmäteriteknik vid LTH.
Naturligtvis ska TS via rek brev meddela grannen, nätägaren och grävbolaget att eventuell nyttjanderätt sägs upp och att kanalisationen förväntas vara borttagen om säg tre månader - men att saken kan lösas med en alternativ dragning som inte belastar TS fastighet, t ex enligt ovan. För den dragningen kan ett tjugofemårigt nyttjanderättsavtal erbjudas som inte får inskrivas och som inte heller innebär överenskommelse om att ledningsrätt kan sökas med nyttjanderättsavtalet som grund. Ingen hänvisning till 14 par. ledningsrättslagen får finnas.
Ett annat alternativ är att TS kräver att kanalisationen flyttas och att han som ersättning får fiber framdragen till den egna fastigheten med grannens och den egna kanalisationen förlagd på plats som TS anvisar. Polisanmälan kan stimulera till aktivitet.
Naturligtvis ska TS via rek brev meddela grannen, nätägaren och grävbolaget att eventuell nyttjanderätt sägs upp och att kanalisationen förväntas vara borttagen om säg tre månader - men att saken kan lösas med en alternativ dragning som inte belastar TS fastighet, t ex enligt ovan. För den dragningen kan ett tjugofemårigt nyttjanderättsavtal erbjudas som inte får inskrivas och som inte heller innebär överenskommelse om att ledningsrätt kan sökas med nyttjanderättsavtalet som grund. Ingen hänvisning till 14 par. ledningsrättslagen får finnas.
Ett annat alternativ är att TS kräver att kanalisationen flyttas och att han som ersättning får fiber framdragen till den egna fastigheten med grannens och den egna kanalisationen förlagd på plats som TS anvisar. Polisanmälan kan stimulera till aktivitet.
Redigerat: