Jag har sett på flera ställen att man 145mm+45mm isolering väggare =190mm är det lite väl klent idag ....(Bor i Göteborg?) ... Borde jag be snickarna att ta 145mm+70mm istället ? Är det värt det ?


Hur är det med ryggåstak....skall man verkligen ha 500mm isolering?... Det blir ett tjockt ryggåstak totalt sett.... eller hur löser man detta med ryggåstak ?


Trossbotten...(dvs torpa grund) Hur tjock isolering skall man satsa på där ?
 
Trossbotten har du golvvärme? sånna fall 300mm.. annars räcker nog 200mm.. Dock finns risken att det blir för kallt där nere i krypar grunden vilket kan ge fuktskador.. så lagom är bäst.. ;)

500mm.. är räknat på vind..  inte ett ryggåstak.. på ett ryggåstak gäller det ju mer desstobättre..  Största delen av värmen slinker ut genom taket.. så ju tjockare mössa desto bättre är det..  Över 500mm så är det frågan om det lönar sig.. normalt (iallfall när jag har räknat på det) så lönar sig 400 mm på ca 5-6 år = plus minus noll..  säg 500mm 8-9 år..
 
Frxy skrev:
Man räknar U-värde genom att dividera lambda med isolerings tjocklek. I ditt fall 0.035/0.19 blir U= 0.18 W/m²K. Jag skulle köra med 45+170 mm ( U=0.16) och det blir stadigare (120 mm känns förklent).
Hmmm då bör de va hyfsat isolerade hus villa varm med 340 mm isolering.. U= 0,103 i väggarna..
http://www.villavarm.com/docs/content/unikt_vaggtak.shtml
 
jag tycker att payback är ett klumpigt och en något orättvis måttstock på optimal isoleringstjocklek

payback i sig är ett trubbigt verktyg, men ofta använt och ok för vissa jämförelser och uppskattningar
dvs det är svårt att säga att tjockleken är ok om återbetalningstiden är 5 10 eller 20 år

när det gäller isolertjocklek så tycker jag att
man startar vid någon realistisk tjocklek
lägger på ett lager isolering till
räknar ut hur många kWh man årligen sparar med detta
och räknar ut vad påtjockningen kostar
så långt lika

men sen så tycker jag att vid nybyggnation så blir det mer korrekt om kostnaden för extra isolering och vad det medför ses och betraktas lika som den övriga stomkostnaden. Det betyder att man slår ut det som en låneskostnad per år
och då får man en kostnad i kr per kWh

denna kWh-kostnad skall då jämföras mot den kWh-kostnad man har för uppvärmningen
sen kan man diskutera om det är enbart den rörliga kWh-kostnaden man skall jämföra med eller om kpaitalkostnaden också skall med. Ingetdera är helt rätt, men säg då någonstans mittemellan.

och sen bör man försöka väga in att inflationen äter isolerkostnaden och att energipriset troligen stiger med tiden.

och om vi säger att energin kostar 1kr/kWh
så betyder det att varje 1000 kWh sparat får kosta 25000kr vid 3% ränta och amortering på 50 år (20000kr vid 30 år)

 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.