Jordabalken:
19 § Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, tillämpas vad som sägs i 12 § om köparens rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.
Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Lag (1990:936).
Köplagen:
Varans beskaffenhet
Överensstämmelse med avtalet m. m.
17 § Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.
Om inte annat följer av avtalet, skall varan
1. vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används,
2. vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning,
3. ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och
4. vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan.
Om varan avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket eller i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är varan att anse som felaktig.
19 § Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, tillämpas vad som sägs i 12 § om köparens rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.
Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Lag (1990:936).
Köplagen:
Varans beskaffenhet
Överensstämmelse med avtalet m. m.
17 § Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.
Om inte annat följer av avtalet, skall varan
1. vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används,
2. vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning,
3. ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och
4. vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan.
Om varan avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket eller i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är varan att anse som felaktig.
Tydliga skillnader.
Om jag förstår rätt regleras alltså försäljning sv en ägarlägenhet på samma sätt som ett hus, dvs räknas som en fastighet.
Bostadsrätter räknas som en cykel eller häst - dvs en sak/objekt.
Om jag förstår rätt regleras alltså försäljning sv en ägarlägenhet på samma sätt som ett hus, dvs räknas som en fastighet.
Bostadsrätter räknas som en cykel eller häst - dvs en sak/objekt.
Att en ägarlägenhet är en fastighet definieras i jordbalke s första paragraf:
1 § Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser
1 a § I denna balk betyder
1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt,
3. ägarlägenhetsfastighet: en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet.
1 § Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser
1 a § I denna balk betyder
1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt,
3. ägarlägenhetsfastighet: en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet.
Om det är kakel på kakel så brukar det synas på ett eller annat sätt, tex vid dörrhål, fönster mm. Samt att man frågar säljaren vad som är gjort med våtutrymmet vid dom olika renoveringarna. Frågorna och svaren spelar man in så att det går att bevisa framöver.KristinaRT skrev:
Kakel på kakel är inte något fel i sig heller. Om säljaren däremot har utfäst att tätskiktet är nytt men det inte är det, då kan det vara fråga om fel.
Sen kan det såklart finnas åsikter om att man av någon anledning inte tycker om kakel på kakel, men det betyder inte att det är fel i lagens mening.
Sen kan det såklart finnas åsikter om att man av någon anledning inte tycker om kakel på kakel, men det betyder inte att det är fel i lagens mening.
Intressant, och viktigt!
Många säljare tycks tro att de inte behöver fundera över "dolda fel", och många köpare verkar tro att det fungerar på samma sätt i bostadsrätt som vid köp av fastighet.
Många säljare tycks tro att de inte behöver fundera över "dolda fel", och många köpare verkar tro att det fungerar på samma sätt i bostadsrätt som vid köp av fastighet.
Ja om ägarlägenhet ger dig lagfart, så borde det vara jordabalken som gäller, och därmed 10 år.
Men jag vet inte om det finns någon tilläggslagstiftning för just ägarlägenheteter, som ex. skall hantera om grannen under väljer att riva...
För bostadsrätter gäller ju som sagt köplagen, men du har också bostadsrättlagen, som för just köpet påverkar att du kan inte bli ägare om inte föreningen beviljar dig medlemskap. Så på den punkten kollidera lagarna lite. Och bostadsrättslagen (tror jag, var så i tidigare versioner, osäker på dagsläget) vilar i sin tur på lagen om ekonomiska föreningar, fungerar som ett tillägg.
Om man håller sig till ytterlighetstolkningar, så har bostadsrätten ytterligare ett problemområde. Och det är definitionen av innehav. Alltså när blir du faktiskt ägare till en bostadsrätt. Bostadsrätten är ju lösöre. Och huvudprincipen är att den som innehar lösöre, "har det i sin hand" är ägare.
Om jag lånar en cykel av dig, och när jag sitter på den så hävdar jag att det är min cykel. Då ligger bevisbördan på dig för att få tillbaka din cykel.
När du köper en bostadsrätt, hur får du den i din hand. Alltså när kan förre ägaren inte längre påstå att det är hans bostadsrätt? man kan ju inte hålla i bostadsrätten. Även om du köpt bostadsrätten så kan man tänka sig situationer där den aldrig byter hand. Då har du ev. en fordran på köpesumman, men ingen lägenhet.
I praktiken är det oerhört ovanligt med problem av den typen. Men det är en god regel att hålla sig till "standard", alltså inte acceptera att en säljare inte hunnit flytta ut på tillträdesdagen, så gott det går säkra att man fått samtliga nycklar, det kan räcka att säljaren säger sig överlämna samtliga nycklar, så är det ett tecken på att han inte längre har bostadsrätten i sin hand, oavsett om det var en lögn.
Men jag vet inte om det finns någon tilläggslagstiftning för just ägarlägenheteter, som ex. skall hantera om grannen under väljer att riva...
För bostadsrätter gäller ju som sagt köplagen, men du har också bostadsrättlagen, som för just köpet påverkar att du kan inte bli ägare om inte föreningen beviljar dig medlemskap. Så på den punkten kollidera lagarna lite. Och bostadsrättslagen (tror jag, var så i tidigare versioner, osäker på dagsläget) vilar i sin tur på lagen om ekonomiska föreningar, fungerar som ett tillägg.
Om man håller sig till ytterlighetstolkningar, så har bostadsrätten ytterligare ett problemområde. Och det är definitionen av innehav. Alltså när blir du faktiskt ägare till en bostadsrätt. Bostadsrätten är ju lösöre. Och huvudprincipen är att den som innehar lösöre, "har det i sin hand" är ägare.
Om jag lånar en cykel av dig, och när jag sitter på den så hävdar jag att det är min cykel. Då ligger bevisbördan på dig för att få tillbaka din cykel.
När du köper en bostadsrätt, hur får du den i din hand. Alltså när kan förre ägaren inte längre påstå att det är hans bostadsrätt? man kan ju inte hålla i bostadsrätten. Även om du köpt bostadsrätten så kan man tänka sig situationer där den aldrig byter hand. Då har du ev. en fordran på köpesumman, men ingen lägenhet.
I praktiken är det oerhört ovanligt med problem av den typen. Men det är en god regel att hålla sig till "standard", alltså inte acceptera att en säljare inte hunnit flytta ut på tillträdesdagen, så gott det går säkra att man fått samtliga nycklar, det kan räcka att säljaren säger sig överlämna samtliga nycklar, så är det ett tecken på att han inte längre har bostadsrätten i sin hand, oavsett om det var en lögn.
Just kakel på kakel, som är aktuellt i en annan tråd.
Förfarandet är inte fel i sig. Men det finns exempel på att säljare hävdat att de renoverat badrummet förra året, men bara satte nytt ytskikt. Det kan då vara en felaktig utfästelse, men utfästelser är luriga, de måste vara specifika för att vara giltiga. Det kan gå att hävda att "renovera" är ett alltför otydligt begrepp, och att säljaren därmed inte har gjort en giltig utfästelse.
Förfarandet är inte fel i sig. Men det finns exempel på att säljare hävdat att de renoverat badrummet förra året, men bara satte nytt ytskikt. Det kan då vara en felaktig utfästelse, men utfästelser är luriga, de måste vara specifika för att vara giltiga. Det kan gå att hävda att "renovera" är ett alltför otydligt begrepp, och att säljaren därmed inte har gjort en giltig utfästelse.
Gnällmode on! Det är ju ändå juridikforumet....
Det har skrivits i tråden "äger ju föreningen vissa delar av rör/stammar". Föreningen äger alla rör och stammar. Föreningen äger faktiskt hela huset och alla lägenheter i det!
Det är en vanlig missuppfattning att man köper en lägenhet när man köper en bostadsrätt. Det gör man inte. Man köper en andel av en förening. Bostadsrättslagen stipulerar "Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen." En bostadsrätt är en rättighet, en nyttjanderätt till en del (lägenhet) av det av föreningen ägda huset.
Gnällmode off.
Det har skrivits i tråden "äger ju föreningen vissa delar av rör/stammar". Föreningen äger alla rör och stammar. Föreningen äger faktiskt hela huset och alla lägenheter i det!
Det är en vanlig missuppfattning att man köper en lägenhet när man köper en bostadsrätt. Det gör man inte. Man köper en andel av en förening. Bostadsrättslagen stipulerar "Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen." En bostadsrätt är en rättighet, en nyttjanderätt till en del (lägenhet) av det av föreningen ägda huset.
Gnällmode off.
Stämmer så klart, därför jag skrev att föreningen ansvarar för vissa delar och innehavaren av andra...
Och om jag förstått det rätt är det just detta som gör att lagstiftningen skiljer så mycket mellan ägarlägenhet och bostadsrätt?
Och om jag förstått det rätt är det just detta som gör att lagstiftningen skiljer så mycket mellan ägarlägenhet och bostadsrätt?
En ägarlägenhet är jämförbar med ett hus, medan en bostadsrätt ju är köp av nyttjanderätt.
Egentligen kan man väl kalla bostadsrätter ett slags arrende?!?!? Betala för att få nyttja någon annans tillgång med viss frihet.....
Egentligen kan man väl kalla bostadsrätter ett slags arrende?!?!? Betala för att få nyttja någon annans tillgång med viss frihet.....
Om en ägarlägenhet är att betrakta som fastighet så är frågeställningen gällande dolt fel ganska klar Men jag har inte ens funderat på vad som gäller ägarlägenheter. så jag bara spånar lite.
När det gäller lägenheter så så finns det en missuppfattning att det inte finns några dolda fel. Det är som vi vet inte riktigt rätt. Men det är köplagen som styr det hela. och inte JB. Och skillnaderna har vi dragit redan.
Men jag har inte ens funderat på vad som gäller ägarlägenheter. så jag bara spånar lite.När det gäller lägenheter så så finns det en missuppfattning att det inte finns några dolda fel. Det är som vi vet inte riktigt rätt. Men det är köplagen som styr det hela. och inte JB. Och skillnaderna har vi dragit redan.
Jag förutsätter att ägarlägenheter är kopplade till en samfällighet som hanterar sådant som är gemensamt för byggnaden. Då får du en liknande gränsdragning för ansvar som i en brf. Jag tror att det ansvarsmässigt blir väldigt lika. Båda ägarformerna har samma praktiska problem som måste ha en lösning.