Hållfasthet på plint - igen..
Har just installerat en täljstensugn på 2 ton på ett fundament som är konstruerat som ett "plintbord", fyra 190 mm armerade plintar dubbade i berg ca 150 -200 cm långa, omgivna av fyll 12-16 till tvåtredjedelar.
Ovanpå plintarna är "skivan", 62x95 cm, 17 cm tjock, armerad med två nät och sammangjuten med plintarna genom att varje plints fyra armeringsjärn går 10 cm upp i skivan. C 35 betong i tombola, puddlad och vibbad i röret och gjutformen.
Montören, vilken tipsade mig om konstruktionen, var kolugn med att " det håller hur fint som helst....
Ja , det rasade ju inte in över bjälklaget utan stod i sin prydnad..
Men jag undrar ändå över hur mycket tryck en armerad plint tål ?
(Tittade som jämförelse på Moelvens program över belastning av limträpelare och deras förmåga att motstå centriskt/horisontellt tryck var ju smått ofattbart. En 90x90 mm pelare på två meter kan ta en last på 5600 kg, med råge dessutom eftersom de anvisar just denna dimensionen vid denna belastning. Storebror 115x115 mm tar motsvarande drygt 13 ton i taklast !!)
Ovanpå plintarna är "skivan", 62x95 cm, 17 cm tjock, armerad med två nät och sammangjuten med plintarna genom att varje plints fyra armeringsjärn går 10 cm upp i skivan. C 35 betong i tombola, puddlad och vibbad i röret och gjutformen.
Montören, vilken tipsade mig om konstruktionen, var kolugn med att " det håller hur fint som helst....
Ja , det rasade ju inte in över bjälklaget utan stod i sin prydnad..
Men jag undrar ändå över hur mycket tryck en armerad plint tål ?
(Tittade som jämförelse på Moelvens program över belastning av limträpelare och deras förmåga att motstå centriskt/horisontellt tryck var ju smått ofattbart. En 90x90 mm pelare på två meter kan ta en last på 5600 kg, med råge dessutom eftersom de anvisar just denna dimensionen vid denna belastning. Storebror 115x115 mm tar motsvarande drygt 13 ton i taklast !!)
De värdena är säkert rimliga. Viktigt är ju att man räknar på rätt belastningsfall och att ma ntar hänsyn till på vilket sätt pelarna är infästa... Ledade infästningar leder såklart till betydligt lägre maxlast än om alla ändar är fast inspända..
Så elda på du
Så elda på du
Din betong är MKT starkare än så!
C35 har en karakteristisk hållfasthet på 25 MPa vilket på dina plintar på 190 x 190 mm, dvs
36100 mm2 ger en last på 36100 x 25 = 902500 N dvs ca 90 ton!!
Då har jag inte räknat med armeringens bidrag, men inte heller tagit hänsyn till knäckning. Detta verkar inte vara aktuellt med tanke p hur korta dina plintar är.
Betong är starkt!
C35 har en karakteristisk hållfasthet på 25 MPa vilket på dina plintar på 190 x 190 mm, dvs
36100 mm2 ger en last på 36100 x 25 = 902500 N dvs ca 90 ton!!
Då har jag inte räknat med armeringens bidrag, men inte heller tagit hänsyn till knäckning. Detta verkar inte vara aktuellt med tanke p hur korta dina plintar är.
Betong är starkt!
Ja alltså betong har typiskt betydlgt bättre hållfasthetsegenskaper än trä när det gäller tryckspänningar. Så visst klarar en betongpelare högre tryck än en trädito. Däremot har betong och trä, till skillnad mot stål olika olika hållfegenskaper vid drag- respektive tryckspänningar.steffen skrev:
Jag har inte några värden i huvudet på maxbelastningar för betong nu, men anaitis verjkar ha koll på läget. Jag vill poängtera att man i såna här fall bör ta hänsyn till knäckeffekter, vilket i en del fall drar ner maxbelastningen.
Det var inte dåligt, att en till synes klen plint kan vara så fruktansvärt stark för centriskt tryck, förutsatt förstås att ingen kraft påverkar den i sidled. Men det blir ju aldrig fallet med mitt "plintbord" då ugnen ju står rätt upp och ner i vardagsrummet utan kontakt med någon annan del av huskonstruktionen.
En får tacka för informationen, det känns bra
En får tacka för informationen, det känns bra
Vad är C35 för betong?
Tidigare använde man beteckningarna av typen K25, K30, K35, K40 osv. K stod för att tryckhållfastheten provades på kuber. Siffervärdet har med tryckhållfastheten att göra.
2003 tror jag det var (eller 1999) så ändrades beteckningarna. Nu gäller beteckningarna av typen C25/30, C28/35, C32/40, C35/45. C anger att provningen görs på cylindrar. Siffervärdet före / har med cylinderhållfasthet att göra. Siffervärdet efter / har med kubhållfasthet att göra.
Det är mer korrekt att använda dimensionerande värde än karakteristiskt värde. För att få dimensionerande hållfasthet dividera karakteristisk hållfasthet med (1,5*1,1) för säkerhetsklass 2.
Hörnarmering i pelare får man bara tillgodogöra sig då den är omsluten av byglar med max centrumavstånd 15*(hörnarmeringens diameter). Byglarna måste minst ha 4mm diameter.
Plintarna är belastade med enbart egentyngd och då blir långtidslasten (last som ligger på länge typ) stor. Spänningen av långtidslasten får inte bli för stor. Detta kan begränsa bärförmågan. Jag har inte alls räknat på detta men liksom övriga tror jag inte att det ska vara några problem med bärförmågan.
Tidigare använde man beteckningarna av typen K25, K30, K35, K40 osv. K stod för att tryckhållfastheten provades på kuber. Siffervärdet har med tryckhållfastheten att göra.
2003 tror jag det var (eller 1999) så ändrades beteckningarna. Nu gäller beteckningarna av typen C25/30, C28/35, C32/40, C35/45. C anger att provningen görs på cylindrar. Siffervärdet före / har med cylinderhållfasthet att göra. Siffervärdet efter / har med kubhållfasthet att göra.
Det är mer korrekt att använda dimensionerande värde än karakteristiskt värde. För att få dimensionerande hållfasthet dividera karakteristisk hållfasthet med (1,5*1,1) för säkerhetsklass 2.
Hörnarmering i pelare får man bara tillgodogöra sig då den är omsluten av byglar med max centrumavstånd 15*(hörnarmeringens diameter). Byglarna måste minst ha 4mm diameter.
Plintarna är belastade med enbart egentyngd och då blir långtidslasten (last som ligger på länge typ) stor. Spänningen av långtidslasten får inte bli för stor. Detta kan begränsa bärförmågan. Jag har inte alls räknat på detta men liksom övriga tror jag inte att det ska vara några problem med bärförmågan.
Om jag förstår dig rätt, Stefan, så behövs omslutande byglar runt de fyra armeringsjärnen för att uppnå maximal effekt av armeringen samtidigt som du säger att det säkert håller så som det är utfört.
Jag hade precis släppt funderingarna på huruvida det är tillräckligt starkt för att härbärgera ugnen, och så drar du igång det hela igen. Det kan hålla nu, men tröttna om några år, typ....
Jag är novis på hållfasthetsberäkningar, men jag förstår att de osannolika tryckvärden som varje plint teoretiskt skulle kunna ta upp aldrig är möjliga i praktiken. Dock borde det indikera att ett "plintbord" som rent teoretiskt(enligt 35 ton/dm2) kan ta upp ofattbara 320 ton !!?? ska klara 2 ton även under lång tid, dvs. många år.
Vad gäller maximal hållfasthet så är det annat som sänker den graden som det faktum att berget under plintarna var osedvanligt ojämnt. Det blev till att gjuta dubbade cementklotsar som stöd för ett par av plintarna, förutom plintens egna dubbningar. En annan fick understödjas av ett högt utdraget "fundament"(70 cm) utmed en lutande bergssida.
Jag kontaktade Finja Betong för att även de skulle göra en bedömning och de ansåg att det var en rejäl konstruktion. Han bekräftade, förutsatt rätt blandning, hållfastheten hos C 35 till 35 ton/dm2.
Men, men, jag påverkas av vad folk säger och kanske speciellt sådant som hotar den egna insatsen. Om en hantverkare gjort samma jobb och sagt att det håller, så hade jag inte funderat speciellt mycket på det.
Jag hade precis släppt funderingarna på huruvida det är tillräckligt starkt för att härbärgera ugnen, och så drar du igång det hela igen. Det kan hålla nu, men tröttna om några år, typ....
Jag är novis på hållfasthetsberäkningar, men jag förstår att de osannolika tryckvärden som varje plint teoretiskt skulle kunna ta upp aldrig är möjliga i praktiken. Dock borde det indikera att ett "plintbord" som rent teoretiskt(enligt 35 ton/dm2) kan ta upp ofattbara 320 ton !!?? ska klara 2 ton även under lång tid, dvs. många år.
Vad gäller maximal hållfasthet så är det annat som sänker den graden som det faktum att berget under plintarna var osedvanligt ojämnt. Det blev till att gjuta dubbade cementklotsar som stöd för ett par av plintarna, förutom plintens egna dubbningar. En annan fick understödjas av ett högt utdraget "fundament"(70 cm) utmed en lutande bergssida.
Jag kontaktade Finja Betong för att även de skulle göra en bedömning och de ansåg att det var en rejäl konstruktion. Han bekräftade, förutsatt rätt blandning, hållfastheten hos C 35 till 35 ton/dm2.
Men, men, jag påverkas av vad folk säger och kanske speciellt sådant som hotar den egna insatsen. Om en hantverkare gjort samma jobb och sagt att det håller, så hade jag inte funderat speciellt mycket på det.
Dina plintar håller!! Betongen kan mattas ut det kallas för krypning. Betongen kan som sagt var inte ta upp värst mycket draglaster dessa uppstår i plintarna om de är snedställda. Tror max snedställning är 5% av längden eller nått... Men pillar du in 2 st 12 mm järn i dina pelare så kommer de aldrig i hel**te att knäckas jag lovar. Det som kan ställa till det är att de kan släppa i botten om man har spänt in dem taskigt i underlaget detta åtgärdas grymt enkelt med 2 kryss förband av säg ett 5 mm platt järn och 4 expander....
Det låter ju lugnande, mr Z
Menar du att man säkerställer hållfastheten genom att "plintbordets" ben, plintarna" är säkert förankrade såväl i "bordsskivan" som i underlaget, berget ?
Det är jag tämligen säker på. De fyra 10 mm järnen i varje plint går upp 10 cm i betongskivan och två 12 mm järn sitter stenhårt 15 cm ner i berget på varje plint.
Menar du att man säkerställer hållfastheten genom att "plintbordets" ben, plintarna" är säkert förankrade såväl i "bordsskivan" som i underlaget, berget ?
Det är jag tämligen säker på. De fyra 10 mm järnen i varje plint går upp 10 cm i betongskivan och två 12 mm järn sitter stenhårt 15 cm ner i berget på varje plint.
Om du ska mura är det nog bäst med betongblock eller betongsten, leca kan vara för mjuk i ytan. Beror på hur kaminens underdel ser ut. Dvs om det är "fötter" eller en kontinuerlig anslutning.
Lättast är nog att gjuta!
Gör en enkel ram som stämmer med kaminens form och gjut i den.
Lättast är nog att gjuta!
Gör en enkel ram som stämmer med kaminens form och gjut i den.