37 264 läst · 139 svar
37k läst
139 svar
Solfångare eller solceller?
raptor50,
björkåsen anger att han har solfångarslinga i en av sina 3 st 750-liters ackumulatortankar. Han har alltså ingen solfångarslinga i varmvattenberedaren, som jag förstår det. Har jag missförstått?
Som raptor50 påpekar, om björkåsen ändock skulle ha solfångarslinga i varmvattenberedaren så värms 120 Liter vatten snabbt upp av en enda solfångare med yta ca 2 m2. Och det går inte av säkerhetsskäl, att värma varmvattenberedarvattnet mer än till max. ca 90 oC, även om den är trycksatt till ca 4 bar(e). Säkerhetsventilen öppnar troligen först vid 9 bar(e), eller så.
Solfångarkostnad kan du ta från ditt hobby-konto. Man kan ju köpa racercykel för 25000 kr, och det är det ingen ekonomi i, då får det kosta, och man behöver inte göra ekonomisk beräkning om det lönar sig eller ej.
björkåsen anger att han har solfångarslinga i en av sina 3 st 750-liters ackumulatortankar. Han har alltså ingen solfångarslinga i varmvattenberedaren, som jag förstår det. Har jag missförstått?
Som raptor50 påpekar, om björkåsen ändock skulle ha solfångarslinga i varmvattenberedaren så värms 120 Liter vatten snabbt upp av en enda solfångare med yta ca 2 m2. Och det går inte av säkerhetsskäl, att värma varmvattenberedarvattnet mer än till max. ca 90 oC, även om den är trycksatt till ca 4 bar(e). Säkerhetsventilen öppnar troligen först vid 9 bar(e), eller så.
Solfångarkostnad kan du ta från ditt hobby-konto. Man kan ju köpa racercykel för 25000 kr, och det är det ingen ekonomi i, då får det kosta, och man behöver inte göra ekonomisk beräkning om det lönar sig eller ej.
Redigerat:
Arnodt,
ibland för att inte säga ofta har man VVB i tanken som i detta fall verkar ha ytterligare kamflänsrörslinga. Med den kan TS dumpa värme som sen går att använda i uppvärmning eller för tappvarmvatten.
Med fördel kan ju då väljas att ta den värmen direkt och enkelt via solfångare och givetvis även kombinera med en välavvägd anläggning med solceller. Elproduktionen får man välja om den ska vara för olika andel av sin egen användning eller dimensionera för utleverans också. Vill man ackumulera den delen görs det tex med batterier och inte i varmvatten.
Sen kan ju TS praktiskt sett göra precis hur som sett till punkterna som radades upp, är sommarförbrukningen VV liten går det givetvis bra med en elpatron och köpt el. Om det nu finns en slant som det uttrycktes är det säkert bara en skärv som åtgår till VV via elpatron.
ibland för att inte säga ofta har man VVB i tanken som i detta fall verkar ha ytterligare kamflänsrörslinga. Med den kan TS dumpa värme som sen går att använda i uppvärmning eller för tappvarmvatten.
Med fördel kan ju då väljas att ta den värmen direkt och enkelt via solfångare och givetvis även kombinera med en välavvägd anläggning med solceller. Elproduktionen får man välja om den ska vara för olika andel av sin egen användning eller dimensionera för utleverans också. Vill man ackumulera den delen görs det tex med batterier och inte i varmvatten.
Sen kan ju TS praktiskt sett göra precis hur som sett till punkterna som radades upp, är sommarförbrukningen VV liten går det givetvis bra med en elpatron och köpt el. Om det nu finns en slant som det uttrycktes är det säkert bara en skärv som åtgår till VV via elpatron.
För att få varmvatten från din 120 beredare som sitter inuti i topen av din 750 liter tank så måste du värma upp hela 750 tanken med hjälp av solslingan placerad i botten. En uppvärmd 750 liter tank läcker dock troligen minst 3-6kwh/dygn till omgivningen (att jämföra med ex en 100 liters extern vvb av känt fabrikat som endast läcker 0,5-1kwh/dygn..
Så vill du endast ha sommarvarmvatten kan det vara en god idé att installer en liten el vvb.
Vill du bygga vidare på din befintliga installation som ju redan är förberedd för vvb via solslinga och för att även värma huset under sommar höst/vår så kan du ju börja med endast 2 solfångare kopplade till din solslinga och se hur mycket värme de ger och under vilken del av året? Dessa 2 kommer garanterat att producera allt varmvatten du behöver under sommartid.
Sätter du stort värde på en kortare eldningssäsong så kan du ju sätta upp ytterligare 2 solfångare för mer värme under höst/vår...
En god idé är ju även att köra på alternativ 4 oxå och montera en nätanslutet solcellsanläggning för att sänka dina driftskostnader yttetligare..
Bägge dessa installationer ökar ju dessutom värdet på huset, troligen lika mycket som de kostar att köpa och sätta upp om du gör jobbet själv...alltsåär dom på sätt och vis "intjänade" direkt!
Om du som mig dessutom gillar tekniska lösningar för att öka fastighetens energiprestanda osv så är det inget att tveka på! Kör på någon solfångarpanel samt några solceller! Är helt klart en skön känsla av att slippa elda samtidigt som elmätaren visar minus-värden
Så vill du endast ha sommarvarmvatten kan det vara en god idé att installer en liten el vvb.
Vill du bygga vidare på din befintliga installation som ju redan är förberedd för vvb via solslinga och för att även värma huset under sommar höst/vår så kan du ju börja med endast 2 solfångare kopplade till din solslinga och se hur mycket värme de ger och under vilken del av året? Dessa 2 kommer garanterat att producera allt varmvatten du behöver under sommartid.
Sätter du stort värde på en kortare eldningssäsong så kan du ju sätta upp ytterligare 2 solfångare för mer värme under höst/vår...
En god idé är ju även att köra på alternativ 4 oxå och montera en nätanslutet solcellsanläggning för att sänka dina driftskostnader yttetligare..
Bägge dessa installationer ökar ju dessutom värdet på huset, troligen lika mycket som de kostar att köpa och sätta upp om du gör jobbet själv...alltsåär dom på sätt och vis "intjänade" direkt!
Om du som mig dessutom gillar tekniska lösningar för att öka fastighetens energiprestanda osv så är det inget att tveka på! Kör på någon solfångarpanel samt några solceller! Är helt klart en skön känsla av att slippa elda samtidigt som elmätaren visar minus-värden
Här en skiss på en vattentank med slinga för solfångare och slinga för annan värmekälla gaspanna eller vedpanna eller vad det må vara.
Nytt kallvatten matas in vid botten.
Varmvattnet tas ut vid toppen.
Hur björkåsen ackumulatortank med solfångarslinga ser ut har har ännu inte visat.
Därför spekuleras det mycket i denna tråden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nytt kallvatten matas in vid botten.
Varmvattnet tas ut vid toppen.
Hur björkåsen ackumulatortank med solfångarslinga ser ut har har ännu inte visat.
Därför spekuleras det mycket i denna tråden.
Redigerat:
Skissen jag visar ovan i inlägg Nr 51, är en vattentank för varmvattenberedning där en solfångare är tänkt att i första hand bereda varmvatten, och när solfångaren inte klarar att hålla tillräckligt hög varmvattentemperatur, kör en annan värmekälla(gaspanna, olepanna, elpanna) upp temperaturen till önskad nivå. Tänkt t.ex. att börvärdet på varmvattnet är 65 grader.
Någon kanske undrar varför solfångarslingan sitter i botten? Det är för att där kommer friskt nytt kallt vatten in och solfångaren kan då även om temperaturen på värmebäraren är så låg som kanske ca 40 grader fortfarande ge ett positivt tillskott till varmvattenberedningen. Det är klart för att vid höst och vår att solfångaren skall kunna bidraga med åtminstone litet energi.
Skulle solfångarslingan sitta uppe i toppen på tanken, ja då skulle värmebäraren behöva vara kanske 65 oC för att först kunna ge något bidrag alls till varmvattenberedningen.
Jag gissar att det inte är en sådan björkåsen har, men han kan titta i sin instruktionsbok och lägga in bild i denna tråd av sin ackumulatortank som har solfångarslingan så forumsmedlemmarna klart och tydliget ser vad han har. Annars blir tråden fortsatt enbart en massa missförstånd och diskussion av dessa missförstånden.
Någon kanske undrar varför solfångarslingan sitter i botten? Det är för att där kommer friskt nytt kallt vatten in och solfångaren kan då även om temperaturen på värmebäraren är så låg som kanske ca 40 grader fortfarande ge ett positivt tillskott till varmvattenberedningen. Det är klart för att vid höst och vår att solfångaren skall kunna bidraga med åtminstone litet energi.
Skulle solfångarslingan sitta uppe i toppen på tanken, ja då skulle värmebäraren behöva vara kanske 65 oC för att först kunna ge något bidrag alls till varmvattenberedningen.
Jag gissar att det inte är en sådan björkåsen har, men han kan titta i sin instruktionsbok och lägga in bild i denna tråd av sin ackumulatortank som har solfångarslingan så forumsmedlemmarna klart och tydliget ser vad han har. Annars blir tråden fortsatt enbart en massa missförstånd och diskussion av dessa missförstånden.
Redigerat:
Ok, då fattar jag hur ackumulatortanken ser ut. Varmvattenberedaren sitter längst upp inuti tanken, och solslingan finns nedtill och värmer hela tanken. Och elpatronen värmer också hela tanken, inklusive varmvattenberedaren.
När jag sommareldar för tappvatten värmer jag alltså upp 630 liter vatten i onödan, med stora värmeförluster som följd. Detta får jag erkänna att jag bara har varit diffust medveten om tidigare. Tur att veden är billig! Men så var det ju - återigen - detta med att det är en hel del jobb med vedhanteringen också...
Likadant blir det om jag skulle värma med elpatronen. Då vore det klokare att som magnetens säger köpa en liten el-vvb och värma tappvattnet med, om jag skulle välja den lösningen.
Och likadant är det med solfångare. Men där kan jag tycka att det är en helt annan sak, eftersom det i det fallet är fråga om en engångsinvestering. När panelerna väl sitter taket gör det egentligen inget om de värmer en onödigt stor mängd vatten.
Om jag fördjupar mig lite i solfångarspåret, så undrar jag om det går att göra något åt investeringskostnaderna, som ändå får sägas vara rätt stora. Spontant tänker jag att det är svårt, eftersom det är svårt att konkurrera med serieproducerade grejor. Men det kan ju ända vara värt att lyfta saken och granska den. Istället för att använda fabrikantens plåtlåda skulle man kunna snickra ihop en egen i trä, till exempel. Jag har en ritning till en sådan, rentav. På Youtube har jag också sett folk som bygger egna absorbatorer av cpvc- och pex-rör, och som sätter billigt, korrugerat, transparent plasttak överst istället för dyrt, härdat lågjärnsglas. Bara för att ta ett par exempel. Har någon något klokt att säga om detta?
När jag sommareldar för tappvatten värmer jag alltså upp 630 liter vatten i onödan, med stora värmeförluster som följd. Detta får jag erkänna att jag bara har varit diffust medveten om tidigare. Tur att veden är billig! Men så var det ju - återigen - detta med att det är en hel del jobb med vedhanteringen också...
Likadant blir det om jag skulle värma med elpatronen. Då vore det klokare att som magnetens säger köpa en liten el-vvb och värma tappvattnet med, om jag skulle välja den lösningen.
Och likadant är det med solfångare. Men där kan jag tycka att det är en helt annan sak, eftersom det i det fallet är fråga om en engångsinvestering. När panelerna väl sitter taket gör det egentligen inget om de värmer en onödigt stor mängd vatten.
Om jag fördjupar mig lite i solfångarspåret, så undrar jag om det går att göra något åt investeringskostnaderna, som ändå får sägas vara rätt stora. Spontant tänker jag att det är svårt, eftersom det är svårt att konkurrera med serieproducerade grejor. Men det kan ju ända vara värt att lyfta saken och granska den. Istället för att använda fabrikantens plåtlåda skulle man kunna snickra ihop en egen i trä, till exempel. Jag har en ritning till en sådan, rentav. På Youtube har jag också sett folk som bygger egna absorbatorer av cpvc- och pex-rör, och som sätter billigt, korrugerat, transparent plasttak överst istället för dyrt, härdat lågjärnsglas. Bara för att ta ett par exempel. Har någon något klokt att säga om detta?
Björkåsen,
Din ackumulatortank tycks helt sakna värmeisolering, aj aj aj. Den skissen jag lade in ovan på en vattentank avsed för solfångardrift har hela 100 mm värmeisolering av hög kvalitet. Det är för att minska värmeförlusterna till omgivningen. Har du t.ex. bara 40 mm värmeisolering på din ackumulatortank 750 Liter, så har du vid en varmvattentemp på 60 grader och omgivningstemp på 20 grader, en värmeförlust per år på ca 1200 kWh. Har du ännu högre vattentemp i tanken, då ännu större värmeförluster. På vintern hjälper klart den vämeförlusten till att värma ert hus, såvida ackumulatortanken står inne i ert hus, men på sommaren är det en förlust. Ökar du värmeisoleringen till 80 mm istället för 40 mm, då blir värmeförlusten lägre och istället ca 650 kWh per år. Och skall du ändå tilläggsisolera ackumulatortanken, kan du ta 100 mm. Möjligen kan du lägga värmeisolering utanpå befintlig ackumulatortäckplåt och en ny täckplåt utanpå för att hålla nya isoleringen på plats, men ofta är det inte så enkelt.
Det blir litet som en väst man knäpper på ackumulatortanken.
Någon slinga för solfångarer tycks inte finnas på din skiss av din ackumulatortank.
Men kan klart själv bygga en solfångarelåda av trä och göra en meanderslinga av kopparrör diam 8 till 10 mm som man fäster på en kopparplåt(löda), och lägga väremisolering på kabstycke och sidorna, och sätta plast istället för järnfattigt glas som har antireflektionsskikt på utsidan och reflektionsskikt på insidan. Då får kanske då endast får en hälften så effektiv solfångare som en köpt. Kan du dock göra egen solfångare till en tiondel av priset, kanske du nöjer dig med det? En del lägger bara en svart vattenslang på taket, men det är väl bara för litet duschvatten.
Din ackumulatortank tycks helt sakna värmeisolering, aj aj aj. Den skissen jag lade in ovan på en vattentank avsed för solfångardrift har hela 100 mm värmeisolering av hög kvalitet. Det är för att minska värmeförlusterna till omgivningen. Har du t.ex. bara 40 mm värmeisolering på din ackumulatortank 750 Liter, så har du vid en varmvattentemp på 60 grader och omgivningstemp på 20 grader, en värmeförlust per år på ca 1200 kWh. Har du ännu högre vattentemp i tanken, då ännu större värmeförluster. På vintern hjälper klart den vämeförlusten till att värma ert hus, såvida ackumulatortanken står inne i ert hus, men på sommaren är det en förlust. Ökar du värmeisoleringen till 80 mm istället för 40 mm, då blir värmeförlusten lägre och istället ca 650 kWh per år. Och skall du ändå tilläggsisolera ackumulatortanken, kan du ta 100 mm. Möjligen kan du lägga värmeisolering utanpå befintlig ackumulatortäckplåt och en ny täckplåt utanpå för att hålla nya isoleringen på plats, men ofta är det inte så enkelt.
Det blir litet som en väst man knäpper på ackumulatortanken.
Någon slinga för solfångarer tycks inte finnas på din skiss av din ackumulatortank.
Men kan klart själv bygga en solfångarelåda av trä och göra en meanderslinga av kopparrör diam 8 till 10 mm som man fäster på en kopparplåt(löda), och lägga väremisolering på kabstycke och sidorna, och sätta plast istället för järnfattigt glas som har antireflektionsskikt på utsidan och reflektionsskikt på insidan. Då får kanske då endast får en hälften så effektiv solfångare som en köpt. Kan du dock göra egen solfångare till en tiondel av priset, kanske du nöjer dig med det? En del lägger bara en svart vattenslang på taket, men det är väl bara för litet duschvatten.
Redigerat:
Du värmer inget i onödan med tex ved eller fångare, den volymen används också för att värma VVB. Med el kan man se det så pga onödig förlust mot omgivningen. Men som i alla dessa fall heter boten rimlig rejäl isolering, gäller ju även helheten för byggnaden.
Själv behöver jag inte elda mer än per månad för VV sommartid som ett exempel. Har ändå en liten fångare för att inte behöva slita på pannan och den framförliggande försörjningskedjan.
Nu är mitt fall orättvist pga att jag bygger allt själv och med bästa tänkbara insatsvaror. Dessutom ingenjörsmässigt och med grundläggande fysikaliska faktorer med i systemtänkandet. Men det är enkla ting som alla kan till någon del förhålla sig till.
Själv behöver jag inte elda mer än per månad för VV sommartid som ett exempel. Har ändå en liten fångare för att inte behöva slita på pannan och den framförliggande försörjningskedjan.
Nu är mitt fall orättvist pga att jag bygger allt själv och med bästa tänkbara insatsvaror. Dessutom ingenjörsmässigt och med grundläggande fysikaliska faktorer med i systemtänkandet. Men det är enkla ting som alla kan till någon del förhålla sig till.
På björkåsens skiss är då i vart fall ingen solfångarslinga markerad, inte ens några stutsar för det. Det måste finna ett inlopp och en rörslinga och ett utlopp, för att kunna leda in värmebärare från en solfångare. Man kan inte leda in vatten/propylenglykolblandningen in i ackumulatorvattnet och blanda ihop dessa. Hur är det nu med höger och vänster? Man äter gröt med höger hand. Du blandar inte ihop höger och vänster, lätt gjort? På björkåsens skiss finns till vänster om markering 1 och 2 nämligen intet.
Redigerat: