Hej! Jag renoverar en bostadsrätt på våning två av tre. Huset är ett smalhus byggt 1939. När jag lyfte de flytande parketterna låg där ett slätt och fint bjälklag i betong. Jag är onekligen sugen på att slipa upp det och ha som golv istället för att lägga ny parkett, men, tror ni att det skulle kunna betraktas som att jag ger mig på en bärande konstruktion av styrelsen eller tror ni att det är fritt fram? Någon som gjort detta? Hur skulle detta påverka lyhördheten? ( är ett extremt tyst hus just nu med parkett och stegmatta) Sen undrar jag om svartlimsresrer från 1939, finns det risk för asbest i det eller kom det senare?

Tacksam för svar!
Allt gott,
Andreas
 
Det enklaste är att fråga styrelsen vad de tillåter alternativt att inte fråga styrelsen och vara beredd på att du kanske får lägga parkett över ditt nyslipade golv om de har synpunkter.

Har inget svar angående asbest
 
  • Gilla
Lysander111
  • Laddar…
Tack för svar! Jag tänker fråga styrelsen men tänkte skaffa mig lite argument ifall de säger nej på ren rutin. Att man slipar upp bottenplattan i hus, källare är ju inte helt ovanligt men mällanbjälklag i flerbostadshus. Det är ju ett förhållandevis billigt och miljövänligt allternativ, dessutom inbillar jag mig att betongen är varmare än parketten ( kanske absorberar den värme från utrymmen under? Vet ej.
 
Tänkte om någon där ute går i samma tankar eller har gjort det tidigare och stött på problem med styrelse eller märkt skillnad på hur ljudisoleringen uppfattas? Parkett eller inte, en betongplatta måste ju i alla fall isolera ljud bättre än ett bjälklag i trä, som ju många flerfamiljshus hus har. Men det är möjligt att jag är helt fel ute.
 
S
Lysander111 skrev:
Tänkte om någon där ute går i samma tankar eller har gjort det tidigare och stött på problem med styrelse eller märkt skillnad på hur ljudisoleringen uppfattas? Parkett eller inte, en betongplatta måste ju i alla fall isolera ljud bättre än ett bjälklag i trä, som ju många flerfamiljshus hus har. Men det är möjligt att jag är helt fel ute.
betong är inte roligt i ljud synpunkt. alla ljud blir nästan värre.
 
  • Gilla
Lysander111
  • Laddar…
I min lägenhet är det mycket tystare att gå runt med strumpor på betongen än På parketten men jag antar att det kanske inte gäller för grannarna under... Hur tjockt är ett bjälklag från 30-talet? Är det luftspalter i eller massiv platta med grannens takputs direkt under?
 
S
Lysander111 skrev:
I min lägenhet är det mycket tystare att gå runt med strumpor på betongen än På parketten men jag antar att det kanske inte gäller för grannarna under... Hur tjockt är ett bjälklag från 30-talet? Är det luftspalter i eller massiv platta med grannens takputs direkt under?
självklart det ena är ett stumt matrial.
och det andra har många skarvar
sen finns det stor risk att betongen är ful att slipa
 
Redigerat av moderator:
Det rent estetiska är ett senare problem tänker mer på idén ur ett rättighetsperspektiv. Golv är precis som puts ett ytskikt och ligger på bostadsrättsinnehavarnas ansvar. Men betyder det att man måste ha detta ytskikt? Det är ju tex väldigt vanligt att folk river ner puts från tegelväggar. Undrar om detta egentligen är tillåtet då de boende förhåller sig att hålla bostaden i "gott skick". Känns väldigt godtyckligt allting.
 
Det är skillnad på väggens ytskikt och golvets ytskikt rent funktionsmässigt. Väggarna går du inte på och de påverkas oftast inte ljudmässigt om du tar bort det yttre putslagret. Ett golv däremot kan förlora sin "normala" dämpning om du tar bort det befintliga golvet.

Är huset dessutom tyst så kan du få problem med att stegljud och andra ljud hörs mer och då får du troligtvis återställa golvet. Normalt sett är mellanbjälklag i betong mer eller mindre solida utan något mellanrum som dämpar.

De svarta limresterna kan även vara tjära, vet inte hur vanligt asbest i lim var på 30-talet.
 
Ok. Tack för svar. Bara en tanke: Trägolv med stegmatta dämpar självklart vibrationsljud ner till undervåningen men när folk lägger plattor på 10 mm på betongen borde det varken göra till eller från. Alltså knappt någon skillnad från bara betong efter som det inte finns luft eller svikt i läggningen. Men plattor borde ju ses som ett acceptabelt golv som ingen kan ifrågasätta. Och när huset byggdes var allt som fanns en supertunn linoleummatta och det sågs som ett golv. Att det nu ligger två lager matta och parkett är ju bra för ljudet men inget som krävts från början. Tex om jag skulle spackla ett golv i designbetong ( mäter ca 3mm) direkt på bjälklaget så är ju detta också att betrakta som ett "golv" trots att det ur ljudsynpunkt inte gör någon skillnad mot några lager färg. känns så synd att lägga in något över denna perfekta snart 80-åriga platta men det får väl bli byggmax och trestav för att slippa oro😁
 
Skulle tro att smalhuset en gång i tiden vad ett "ekonomibygge" för billiga lägenheter. I de bostadsrätter/lägenheter jag renoverat i har det alltid funnits stadiga golvreglar och byggmästarfyllning och sedan plankgolv av något slag.
Har faktiskt aldrig stött på någon lösning med matta direkt på betongen i flerbostadshur, det har inte renoverats någon gång under årens lopp ?
 
Nej, orginalmattorna ligger fästa med tjärlim direkt mot betong hos mig och hos de grannar jag pratat med. Reglar och Plankgolv är väl typiskt för träkonstruktion av melkanbjälklag inte betong?
 
i flerbostadshus från 40-50 talet är det vanligt att det är betongbjälklag, sedan ligger det reglar och plankgolv ovanpå detta och byggmästarfyllning som är mellan 5-10 cm mellan reglarna. Detta gör stor skillnad ljudmässigt mellan våningarna.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.