Dimensionering av stålprofil till trapp
Jag har tänkt bygga en trapp i fritidshuset med en rektangulär stålprofil som bas och sedan ha planstegen i trä. Det jag funderar på är hur låg stålprofil jag kan komma undan med utan att trappen riskerar bli svajig?
Jag vill ha så mycket fri höjd under trappen som möjligt, annars riskerar man att slå huvudet i stålprofilen när man passerar under den. Jag har därför tittat på profiler i dimension 150x100x5mm (vilket verkar vara det grövsta som man enkelt kan hitta) och montera den liggande. Skulle det även kunna fungera med t.ex 120x80x5mm eller 120x60x6mm, tror ni? Vad är rimligt?
Trappen är ganska brant, ca 45 graders lutning, med 85 cm breda plansteg. Längden på trapphålet är ca 270 cm och stålprofilens längd blir totalt ca 360 cm.
Jag vill ha så mycket fri höjd under trappen som möjligt, annars riskerar man att slå huvudet i stålprofilen när man passerar under den. Jag har därför tittat på profiler i dimension 150x100x5mm (vilket verkar vara det grövsta som man enkelt kan hitta) och montera den liggande. Skulle det även kunna fungera med t.ex 120x80x5mm eller 120x60x6mm, tror ni? Vad är rimligt?
Trappen är ganska brant, ca 45 graders lutning, med 85 cm breda plansteg. Längden på trapphålet är ca 270 cm och stålprofilens längd blir totalt ca 360 cm.
Min känsla är att det som riskerar kännas mest ostabilt är om man ställer sig längst ut åt sidan på ett av de mittersta trappstegen och gungar. Frågan är bara hur man gör för att räkna på sådant?
Jag har min gamla "Tabeller i teknologi" med diverse tabeller o formler för olika balkar o belastningsfall men riktigt hur man kan räkna på detta scenario klurar jag inte ut. Det var alldeles för många år sedan man höll på med sådant.
Är det någon som har något tips på hur kan göra någon grov överslagsberäkning för att ta reda på rimlig balkdimension hade jag varit mycket tacksam!
Jag har min gamla "Tabeller i teknologi" med diverse tabeller o formler för olika balkar o belastningsfall men riktigt hur man kan räkna på detta scenario klurar jag inte ut. Det var alldeles för många år sedan man höll på med sådant.
Är det någon som har något tips på hur kan göra någon grov överslagsberäkning för att ta reda på rimlig balkdimension hade jag varit mycket tacksam!
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 201 inlägg
Tänker du ha balken och såga ur jack eller svetsa på jack för trappstegen?
Den första balken är naturligtvis bäst, men jag tror det viktiga är att få till en riktigt bra infästning av balken samt stabila trappsteg.
Den första balken är naturligtvis bäst, men jag tror det viktiga är att få till en riktigt bra infästning av balken samt stabila trappsteg.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Frågan rymmer många intressanta design- och tillverkningsproblem. Det största problemet tycker jag är är hur du skall bära dig åt för att göra stålprofilens svängda del. Skall du svetsa ihop delar av samma profil? Själv skulle jag nog ha gjort balken i trä med en egenhändig limträkonstruktion där jag basar de olika elementen innan limning. Alternativet är att låta balkdelen bestå av två sektioner i rät vinkel som vilar på en pelare i svängen. Planstegen kan ta upp svängen på det sätt du ritat.
Ur hållfasthetssynpunkt är det två separata frågor, dimensionering av balken samt infästning och dimensionering av planstegen. Planstegen behöver man nog inte räkna på. Oberoende av träslag tror jag det rör sig om ca 45 mm tjocka steg. Huvudbelastningen blir nog mitt på. När det gäller mittbalken bör det dimensionerande lastfallet vara att en fullvuxen person står mitt på trappan och att man utgår från att nedböjningen inte får vara mer än 1/300 av trapploppets längd. För enkelhets skull tycker jag man kan räkna med ett rakt trapplopp. Max nedböjning blir då 1,2 cm. Eftersom trappan skall ha 45 ° lutning dividerar man alla laster med roten ur två för att få fram den last som verkar vinkelrätt mot balken. Egenvikten är högst 50 kg/m. Enligt mitt snabba överslag skulle du kunna klara dig med 70x70 med 5 mm godstjocklek. Med andra ord, detta är mer en designfråga än en hållfasthetsfråga.
Ur hållfasthetssynpunkt är det två separata frågor, dimensionering av balken samt infästning och dimensionering av planstegen. Planstegen behöver man nog inte räkna på. Oberoende av träslag tror jag det rör sig om ca 45 mm tjocka steg. Huvudbelastningen blir nog mitt på. När det gäller mittbalken bör det dimensionerande lastfallet vara att en fullvuxen person står mitt på trappan och att man utgår från att nedböjningen inte får vara mer än 1/300 av trapploppets längd. För enkelhets skull tycker jag man kan räkna med ett rakt trapplopp. Max nedböjning blir då 1,2 cm. Eftersom trappan skall ha 45 ° lutning dividerar man alla laster med roten ur två för att få fram den last som verkar vinkelrätt mot balken. Egenvikten är högst 50 kg/m. Enligt mitt snabba överslag skulle du kunna klara dig med 70x70 med 5 mm godstjocklek. Med andra ord, detta är mer en designfråga än en hållfasthetsfråga.
Som de andra skrivit så är det mycket fråga om design och även att den ska se stabil ut rent estetiskt. Jag skulle ju aldrig i livet göra den i vkr 70x70 även om det kanske skulle fungera. Vad tror du en potentiell köpare i framtiden skulle tänka när han ser det..?
Sen vidare med ditt problem så är det nog som du säger att den nog inte är så rotationsstyv. Det riskerar att det drar otäckt i svetsarna beroende på hur du tänkt tillverka.
Men placera en pelare ner i backen vid steg 5 tex så får du direkt en mkt starkare trappa.
Sen vidare med ditt problem så är det nog som du säger att den nog inte är så rotationsstyv. Det riskerar att det drar otäckt i svetsarna beroende på hur du tänkt tillverka.
Men placera en pelare ner i backen vid steg 5 tex så får du direkt en mkt starkare trappa.
Jag har inte tänkt göra några urtag i balken för trappstegen utan det blir svetsade eller eventuellt skruvade konsoler som jag har som infästning för trappstegen. Dessa skulle man kunna göra ganska breda, kanske 50 cm, så att stegen får en bred o bra infästning.
Precis som ni säger så har jag även tänkt mig ha ett stöd i nedersta änden av den raka balken. Det är troligtvis där som nästan all last överförs till golvet. Sedan exakt hur jag ska göra den svängda delen har jag inte tänkt ut ännu men troligtvis så kommer den bestå av 1-3 st sammanfogade raka delar istället för att vara helt rundad.
Om du tror att det är tillräckligt med 70x70x5mm så skulle jag nog välja en 120x80x5mm i varje fall. Jag har inget problem med att den blir bredare. Det kanske bara gör att det ser stabilare ut också. Hade man kunnat veta lite mer säkert att t.ex en 120x60x5 också hade räckt så hade det ju varit bra men hellre för grovt än att det riskerar bli svajigt.
Hur är det med rotationskraften om man belastar ett steg så snett som möjligt? Finns det något sätt att överslagsberäkna hur mycket t.ex en 70x70x5 vrider sig i värsta fallet? Eller det kanske inte är något att oroa sig för?
Stort tack för hjälpen så långt. Då kan jag gå vidare med att fundera på hur jag löser nedersta biten.
Precis som ni säger så har jag även tänkt mig ha ett stöd i nedersta änden av den raka balken. Det är troligtvis där som nästan all last överförs till golvet. Sedan exakt hur jag ska göra den svängda delen har jag inte tänkt ut ännu men troligtvis så kommer den bestå av 1-3 st sammanfogade raka delar istället för att vara helt rundad.
Om du tror att det är tillräckligt med 70x70x5mm så skulle jag nog välja en 120x80x5mm i varje fall. Jag har inget problem med att den blir bredare. Det kanske bara gör att det ser stabilare ut också. Hade man kunnat veta lite mer säkert att t.ex en 120x60x5 också hade räckt så hade det ju varit bra men hellre för grovt än att det riskerar bli svajigt.
Hur är det med rotationskraften om man belastar ett steg så snett som möjligt? Finns det något sätt att överslagsberäkna hur mycket t.ex en 70x70x5 vrider sig i värsta fallet? Eller det kanske inte är något att oroa sig för?
Stort tack för hjälpen så långt. Då kan jag gå vidare med att fundera på hur jag löser nedersta biten.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Snåla inte på styvhet på balken. Trappan kommer garanterat vara svajig med en 70x70 balk.. Slutna profiler är vridstyva så det är fördelaktigt, viktigt är dock infästningen uppe och nere map på vridningen. I EKS 10 står det vilka laster trappan ska dimensioneras för ,200kg/m2 eller en punktlast av 2kN, dessa laster är utöver egenvikten av trappan. Det bästa och snyggaste är att svetsa ihop en egen liten lådbalk av fyra plåtar, plåtar är lätta att böja. Jag skulle nog även göra stegen av plåt och sedan klä in stegen med det tänkta ytmaterialet, då kan du få tunna o fina steg 
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Då får man allt vara en fena på att svetsa. Om vi är överens om att det estetiska är viktigast har jag svårt att se hur en hemsvetsad lådbalk skulle kunna uppfylla ens lågt ställda krav i detta avseende. Det finns flera skäl att undvika stål, framför allt vikten på konstruktionen. En kraftig stålbalk med påsvetsade stegfästen och plansteg kommer att väga flera hundra kilo, vilket det kan vara rätt besvärligt att baxa in på ett trångt utrymme. Däremot håller jag med om att man skall överdimensionera balken oberoende av material. Det ser alltid snyggare ut. Men det är bra att veta var minigränsen går.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Jag har konstruerat flertalet avancerade ståltrappor åt några av Sveriges ledande arkitekter, kan tyvärr inte säga att de har lågt ställda krav när det kommer till estetik Ju tyngre trappor desto bättre om man är orolig för svaj. Tummen upp för snygg trappa förresten
Ju tyngre trappor desto bättre om man är orolig för svaj. Tummen upp för snygg trappa förresten
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det var aldrig min avsikt att förringa bossespecials kunskaper om trappkonstruktion. Idén med att göra en lådbalk av hopsvetsad plåt är mycket kreativ om man vill göra en dubbelkrökt konstruktion. Det förutsätter dock att man kan utnyttja ett svetsföretag med kompetens och rätt utrustning. Och att man kan tillhandahålla en användbar ritning vilket ställer vissa krav på kunskaper i geometri. Har man tillgång till ett bra 3-D program underlättar det väsentligt.
Jag har själv ritat ganska många trappor, med tyngdpunkt på design och funktion. epkjojas trappa ser elegant ut, men har vissa brister när det gäller funktionen, som jag tycker han skall överväga. 1) Väldigt unga och väldigt gamla personer gillar inte trappor utan sättsteg. Med sättsteg som skruvas och limmas i planstegen blir konstruktionen styvare och planstegen kan ges mindre dimensioner. 2) För att en trappa skall uppfattas som behaglig att gå i bör man följa den s.k. trappformeln. Den säger att 2 x steghöjden + stegdjupet skall bli 60 - 63 cm mätt i gånglinjen. Det finns ingen uppgift på den aktuella våningshöjden men i ett fritidshus är den normalt 250 cm. Med 14 sättsteg blir steghöjden 17,9 cm. 13 plansteg på 270 cm blir 20,8 cm per steg. 2x17,9 + 20,8 blir 56,6. En sådan trappa är inte trevlig att gå i. Man får laborera med antalet steg för att hitta den bästa lösningen. 3) Räcke är viktigt för många, både unga och gamla.
Jag har själv ritat ganska många trappor, med tyngdpunkt på design och funktion. epkjojas trappa ser elegant ut, men har vissa brister när det gäller funktionen, som jag tycker han skall överväga. 1) Väldigt unga och väldigt gamla personer gillar inte trappor utan sättsteg. Med sättsteg som skruvas och limmas i planstegen blir konstruktionen styvare och planstegen kan ges mindre dimensioner. 2) För att en trappa skall uppfattas som behaglig att gå i bör man följa den s.k. trappformeln. Den säger att 2 x steghöjden + stegdjupet skall bli 60 - 63 cm mätt i gånglinjen. Det finns ingen uppgift på den aktuella våningshöjden men i ett fritidshus är den normalt 250 cm. Med 14 sättsteg blir steghöjden 17,9 cm. 13 plansteg på 270 cm blir 20,8 cm per steg. 2x17,9 + 20,8 blir 56,6. En sådan trappa är inte trevlig att gå i. Man får laborera med antalet steg för att hitta den bästa lösningen. 3) Räcke är viktigt för många, både unga och gamla.
Avståndet från golv till golv är 264 cm så jag har kommit fram till att det blir bäst med 13 steg. Då blir steghöjden 203 mm, stegdjupet 218 mm och trappformeln 624 mm. Det är enda sättet att uppfylla trappformeln med det givna måtten.
Räcke måste jag ha, i varje fall på ena sidan. Sättsteg vill jag försöka slippa även om jag kan inse fördelen med dom för styvhetens skull. Trappen kommer vara mitt i huset och jag vill försöka få den så "genomskinlig" som möjligt.
Mycket bra synpunkter! Jag tar dom i beaktande.
Räcke måste jag ha, i varje fall på ena sidan. Sättsteg vill jag försöka slippa även om jag kan inse fördelen med dom för styvhetens skull. Trappen kommer vara mitt i huset och jag vill försöka få den så "genomskinlig" som möjligt.
Mycket bra synpunkter! Jag tar dom i beaktande.
Medlem
· Blekinge
· 10 078 inlägg
Bärkraften klarar du lätt med 120 mm på höjden. Svårare är att stegen inte vippar i sidled dvs när någon står på ytterkanten. En möjlighet är att ha en motsvarande stöd på innerväggen eller i innerväggen och en kraftig planka som tål en del överhäng.
Eller får du bygga en trapez under varje steg som stödjer mot mittbalken.
Eller får du bygga en trapez under varje steg som stödjer mot mittbalken.