Bredd på takkupor - max 1.4 m?!
Hej allihop!
Jag är i en bygglovsprocess där vi ritat in takkupor som är 1.55 m breda. De är alltså så smala som är fysiskt möjligt men ändå tillåta utrymningsväg (8x11 fönster).
Handläggaren på kommunen (Uppsala) menar att maxbredd är 1.4 m enligt ett färskt rättsfall.
På andra mått (bebygd yta, byggnadshöjd) har jag sett att man tillåter "mindre avvikelser", vilket verkar vara i storleksordningen 10 %. Men handläggaren menar att det inte gäller på takkupors bredd. Hen hänvisar sedan endast vidare till Stockholm stads hemsida (då Uppsala kommun inte har några riktlinjer).
Finns det någon här som har koll på tillåten bredd på takkupor? Hur kan den variera så mycket mellan kommunerna? Vissa har 1/3 av takbredden, andra 1/4 och andra 1.6 m.
/Anton
Förtydligande: Det gäller nybyggnation av ett 1.5-planshus. Detaljplanen tillåter just maximalt 1.5 plan (1 våning med inredd vind).
Jag är i en bygglovsprocess där vi ritat in takkupor som är 1.55 m breda. De är alltså så smala som är fysiskt möjligt men ändå tillåta utrymningsväg (8x11 fönster).
Handläggaren på kommunen (Uppsala) menar att maxbredd är 1.4 m enligt ett färskt rättsfall.
På andra mått (bebygd yta, byggnadshöjd) har jag sett att man tillåter "mindre avvikelser", vilket verkar vara i storleksordningen 10 %. Men handläggaren menar att det inte gäller på takkupors bredd. Hen hänvisar sedan endast vidare till Stockholm stads hemsida (då Uppsala kommun inte har några riktlinjer).
Finns det någon här som har koll på tillåten bredd på takkupor? Hur kan den variera så mycket mellan kommunerna? Vissa har 1/3 av takbredden, andra 1/4 och andra 1.6 m.
/Anton
Förtydligande: Det gäller nybyggnation av ett 1.5-planshus. Detaljplanen tillåter just maximalt 1.5 plan (1 våning med inredd vind).
Redigerat:
Jag tror jag har hittat domen: Svea HR 5588-14
Här är den intressant texten:
De aktuella byggnaderna är vidare försedda med vad som liknar takkupor, men som är
att bedöma som frontespiser. Någon fastslagen teknisk definition av begreppet
frontespis finns inte, men i Svenska Akademins ordbok definieras det som ett
uppskjutande parti över byggnadens taklist på (mitten av) byggnadens långsida, vars
främre vägg utgör fortsättning uppåt av fasadväggen och som inrymmer boningsrum
eller annan lokal. Med hänsyn till frontespisernas utformning finns det dock i detta fall
anledning att jämställa dem med takkupor vid beräkningen av byggnadshöjden. Markoch
miljööverdomstolen konstaterar att frontespiserna är 140 cm breda och upptar
mellan 1/6 och 1/7 av respektive beräkningsgrundande fasads längd. De är lägre än
taknocken och de kan inte anses vara dominerande vid betraktande av byggnaden. Vid
en sammantagen bedömning anser Mark- och miljööverdomstolen att frontespiserna är
av en sådan storlek och utformning att de inte ska inräknas vid beräkningen av
byggnadshöjden. Således ska byggnadshöjden på de ansökta byggnaderna räknas till
den punkt där fasaden möter taket.
Det enda som går att utläsa från detta är att 140 cm är ok. Varför detta skulle betyda att 155 cm inte är det förstår jag inte. Det behövs alltså en till dom som säger att 150 cm inte är det...
/Anton
Här är den intressant texten:
De aktuella byggnaderna är vidare försedda med vad som liknar takkupor, men som är
att bedöma som frontespiser. Någon fastslagen teknisk definition av begreppet
frontespis finns inte, men i Svenska Akademins ordbok definieras det som ett
uppskjutande parti över byggnadens taklist på (mitten av) byggnadens långsida, vars
främre vägg utgör fortsättning uppåt av fasadväggen och som inrymmer boningsrum
eller annan lokal. Med hänsyn till frontespisernas utformning finns det dock i detta fall
anledning att jämställa dem med takkupor vid beräkningen av byggnadshöjden. Markoch
miljööverdomstolen konstaterar att frontespiserna är 140 cm breda och upptar
mellan 1/6 och 1/7 av respektive beräkningsgrundande fasads längd. De är lägre än
taknocken och de kan inte anses vara dominerande vid betraktande av byggnaden. Vid
en sammantagen bedömning anser Mark- och miljööverdomstolen att frontespiserna är
av en sådan storlek och utformning att de inte ska inräknas vid beräkningen av
byggnadshöjden. Således ska byggnadshöjden på de ansökta byggnaderna räknas till
den punkt där fasaden möter taket.
Det enda som går att utläsa från detta är att 140 cm är ok. Varför detta skulle betyda att 155 cm inte är det förstår jag inte. Det behövs alltså en till dom som säger att 150 cm inte är det...
/Anton
Om det är tillbyggnad på bef hus finns detta att läsa hos Boverket,
Takkupor:
Du som har ett en- eller tvåbostadshus får bygga högst två takkupor. Finns det redan en takkupa får du bygga en till. Takkuporna får uppta högst halva takfallets längd och får inte innebära ingrepp i husets bärande konstruktion. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked.
Takkupor:
Du som har ett en- eller tvåbostadshus får bygga högst två takkupor. Finns det redan en takkupa får du bygga en till. Takkuporna får uppta högst halva takfallets längd och får inte innebära ingrepp i husets bärande konstruktion. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked.
Det innebär väl i praktiken att avståndet mellan takstolarna avgör takkupornas bredd, om man inte låter takstolen sitta kvar mitt i kupan. Är inte 120 cm ett vanligt avstånd? Vilket väl i praktiken då skulle innebära ca 140 cm yttermått på kupan?
Ja så är det och om du måste växla av takstolar för att få in kupan uppstår genast mer arbete och administrativa krav. Men om du kan hålla dig mellan två takstolar går det enkelt att få igenom bygget och du behöver bara göra en anmälan i princip.Jonatan79 skrev:
Inte? Vad handlar den om då, frontespiser?Anna_H skrev:
Det är nybyggnation.Jonatan79 skrev:
Det gäller för attefall vad jag har förstått det, i vårat fall skulle det innebära:Anna_H skrev:
120 cm + 2*väggtjocklek = 120 cm + 2*34 = 184 cm.
Men vid nybyggnation ser reglerna tydligen annorlunda ut.
Det har jag gjort, hen ska återkomma, men var helt säker på sin sak.Jonatan79 skrev:
Jodå, så har jag också förstått det.Jonatan79 skrev:
/Anton
Det vore väl väldigt konstigt om inte takstolarna räknades till den bärande delen.... Du måste tänkt fel...Jonatan79 skrev:
Domen handlar ju ju i grunden om byggnadshöjden på fastigheten där kommunen anser att de s.k. kuporna är ett par frontespis och därför ska räknas med i byggnadshöjden eftersom dom ligger i fasadlivet.
Det är ju inte riktigt samma sak som ett par kupor men har du satt dina "kupor" så att dom i princip blir som ett par frontespis så kan handläggaren nog ha rätt. Men vi får väl se vad svaret blir.
Det är ju inte riktigt samma sak som ett par kupor men har du satt dina "kupor" så att dom i princip blir som ett par frontespis så kan handläggaren nog ha rätt. Men vi får väl se vad svaret blir.
Ja det här med takkupor och kommuner är lite speciellt. Jag försökte få bygglov för takkupor för något år sedan, men fick nej för det skulle minsann inte vara några takkupor i mitt område. Mycket märkligt tyckte jag eftersom det finns hundratals takkupor i området. Trots det så var beskedet att inga nya takkupor får byggas.
Det är kommunen som får bestämma om det ska byggas takkupor eller inte och hur stora de får vara, men det skiljer också en del mellan vilken handläggare man får och vilket läge huset har. I mitt fall ville de inte ge mig bygglov för att Länsstyrelsen hade dragit tillbaka bygglov i efterhand.
Hur som helst så får man bygga bygglovsbefriade takkupor oavsett, men då får man heller inte ändra på den bärande konstruktionen. Om din kommun vägrar ge med sig om takkupor från början på nybygget borde det gå att ändra på konstruktionen på ritningen och förbereda för bygglovsbefriade kupor i efterhand.
Det är kommunen som får bestämma om det ska byggas takkupor eller inte och hur stora de får vara, men det skiljer också en del mellan vilken handläggare man får och vilket läge huset har. I mitt fall ville de inte ge mig bygglov för att Länsstyrelsen hade dragit tillbaka bygglov i efterhand.
Hur som helst så får man bygga bygglovsbefriade takkupor oavsett, men då får man heller inte ändra på den bärande konstruktionen. Om din kommun vägrar ge med sig om takkupor från början på nybygget borde det gå att ändra på konstruktionen på ritningen och förbereda för bygglovsbefriade kupor i efterhand.
Sant, men det verkar som att "räknas med i byggnadshöjden" och "volymskapande" går hand i hand. Om en takkupa anses vara stor nog att gör om en vind till en våning ska den även räknas med i byggnadshöjden. (Notera dock att det här är helt utanför mitt område, så jag baserar det på de domar jag läst.)oceanis skrev:
Såhär ser takkuporna ut:
Notera dock att formatet har efter detta ändrats något (9x10 fönster har bytts till 8x11 fönster och kupan har därför blivit något smalare).
Jag hittade en dom som godkänner 1.35 m breda kupor: Länk
I den domen finns ett intressant stycke:
Vad som ska anses utgöra byggnadens tak eller hur man ska beakta takkupor vid
beräkning av byggnadshöjden finns inte definierat i lag eller förordning. I förarbetena
till ÄPBL:s bestämmelse om bygglov vid mindre avvikelser från gällande detaljplan
finns ett uttalande om att en byggnadshöjd måste anses planenlig inom en marginal på
några decimeter och att det normalt bör gälla samma tolkningsmån för vanliga
utskjutande byggnadsdelar såsom bl.a. små takkupor för t.ex. ledljus till vind (prop.
1989/90:37 s. 55).
Det låter ju som att man borde ha viss tillåtelse av "mindre avvikelse" även på måtten på en takkupa.
/Anton
Mycket märkligt! Lite som att vi fick avslag på att ha mansardtak även fast närmaste granne har det...FG skrev:
Problemet blir då att man endast får bygga två takkupor, och vi vill ha tre...
/Anton