Såga fram virke till bla fönstertillverkning
Jag har skog och ett sågverk (logosol) och tänkte såga fram en del virke, har även en hyvel logosol dh410. Skulle behöva lite råd hur jag bör såga fram virke osv. Virket ska vara till ett mindre hus jag renoverar. Jag kommer behöva:
Kilsågad ytterpanel med lockläckt.
Balkar ca 4"8/9
Reglar ca 3"6
Reglar ca 2"6
Innerpanel av 1" virke
Lister av 1" virke.
Golvplankor ca1" (ska vara golvvärme under)
Fönster/dörr virke
Granarna blir centrumutbytet kilsågad ytterpanel, resten blir 1" och 2" virke, en del som byggvirke en del som lister osv, lockläkt. Även några lite grövre balkar osv. Så långt är allt klart.
Men furorna, hur ska jag såga dem?
Det absolut finaste virket bör ju gå till fönster andra sorteringen bör ju gå till golven, resten får väll bli vad det blir, är ju inte så noga. Inte för mycket kvistutslag och vankanter i det som ska bli panel, inte några stora genomgående kvistar i det som ska vara bärande.
Jag tänker att om jag har en fin rak stock, så sågar jag ut mittersta biten inkl juvenilveden på ca 2,5" (enligt det fönstervirke som microkatten köpte för ändamålet va ju 63mm, verkar bra, har man lite att hyvla på). Till fönstervirke behövs ju inte så breda bitar men stående årsringar. Dvs sågar jag den absoluta mitten av stocken och spar juvenilen är det ju bara att såga bort den vid tillverkningen av fönstrena. Torkas sen upplagt utomhus, första tiden utan täckning sedan täck med typ plåtar eller dylikt. Så det blir luftigt men inte så mycket väta. Det får då ligga där i några år (eller hur lång tid det tar innan det ska snickras). Innan tillverkningen av fönster så får de sluttorka någon vecka i en virkestork. Det ska självklart ströas ordentligt men inte läggas under några tynger eller press eller dylikt. Det för att det virke som vill vrida sig, vrider sig. Vilket kan sorteras bort om det vridit sig mycket eller hyvlas till. Det bör göra att det färdiga fönstret är så formstabilt som möjligt.
Till golvplanken sen tar jag av samma stock, fast det som blir utanför mittenbiten, en på varje sida. Blir väldigt stående årsringar osv, mycket centrumutbyte. Är det en grov stock så kan det bli två golvplank på varje sida av mittenbiten. Alternativt så kan jag få ut mer fönstervirke. Golvvirke torkas på samma sätt som fönstervirket. Alt så lägger man vikter på, då detta inte är lika noga om det är inrespänningar i, då det ändå ska skruvas fast.
Vad tror ni om mina funderingar? Är jag rätt ute?
Sen kommer nästa fråga, vad är då bra virke? Hur känner jag igen en sådan stock? Vore ju bra om man såg det innan man sågar upp stocken, så den kan postas rätt. Det jag tänker att den ska vara:
* Rak och fin, och vuxit på ett "rakt" ställe, dvs rak och fin mark under.
* Inga synliga kvistar utanpå.
* Tätt mellan årsringarna (max 5 årsringar per centimeter?)
* Mycket kärna, dvs mycket av det mörka och lite av det ljusa i en fura.
* Om två träd är lika gamla men det ena är betydligt mycket smalare, kan man då anta att det är mycket tätare mellan årsringarna, vilket blir bra till fönster. Men den klena dimensionen gör att den inte är lika bra till annat?
Tacksam för era kommentarer och tankar.
Kilsågad ytterpanel med lockläckt.
Balkar ca 4"8/9
Reglar ca 3"6
Reglar ca 2"6
Innerpanel av 1" virke
Lister av 1" virke.
Golvplankor ca1" (ska vara golvvärme under)
Fönster/dörr virke
Granarna blir centrumutbytet kilsågad ytterpanel, resten blir 1" och 2" virke, en del som byggvirke en del som lister osv, lockläkt. Även några lite grövre balkar osv. Så långt är allt klart.
Men furorna, hur ska jag såga dem?
Det absolut finaste virket bör ju gå till fönster andra sorteringen bör ju gå till golven, resten får väll bli vad det blir, är ju inte så noga. Inte för mycket kvistutslag och vankanter i det som ska bli panel, inte några stora genomgående kvistar i det som ska vara bärande.
Jag tänker att om jag har en fin rak stock, så sågar jag ut mittersta biten inkl juvenilveden på ca 2,5" (enligt det fönstervirke som microkatten köpte för ändamålet va ju 63mm, verkar bra, har man lite att hyvla på). Till fönstervirke behövs ju inte så breda bitar men stående årsringar. Dvs sågar jag den absoluta mitten av stocken och spar juvenilen är det ju bara att såga bort den vid tillverkningen av fönstrena. Torkas sen upplagt utomhus, första tiden utan täckning sedan täck med typ plåtar eller dylikt. Så det blir luftigt men inte så mycket väta. Det får då ligga där i några år (eller hur lång tid det tar innan det ska snickras). Innan tillverkningen av fönster så får de sluttorka någon vecka i en virkestork. Det ska självklart ströas ordentligt men inte läggas under några tynger eller press eller dylikt. Det för att det virke som vill vrida sig, vrider sig. Vilket kan sorteras bort om det vridit sig mycket eller hyvlas till. Det bör göra att det färdiga fönstret är så formstabilt som möjligt.
Till golvplanken sen tar jag av samma stock, fast det som blir utanför mittenbiten, en på varje sida. Blir väldigt stående årsringar osv, mycket centrumutbyte. Är det en grov stock så kan det bli två golvplank på varje sida av mittenbiten. Alternativt så kan jag få ut mer fönstervirke. Golvvirke torkas på samma sätt som fönstervirket. Alt så lägger man vikter på, då detta inte är lika noga om det är inrespänningar i, då det ändå ska skruvas fast.
Vad tror ni om mina funderingar? Är jag rätt ute?
Sen kommer nästa fråga, vad är då bra virke? Hur känner jag igen en sådan stock? Vore ju bra om man såg det innan man sågar upp stocken, så den kan postas rätt. Det jag tänker att den ska vara:
* Rak och fin, och vuxit på ett "rakt" ställe, dvs rak och fin mark under.
* Inga synliga kvistar utanpå.
* Tätt mellan årsringarna (max 5 årsringar per centimeter?)
* Mycket kärna, dvs mycket av det mörka och lite av det ljusa i en fura.
* Om två träd är lika gamla men det ena är betydligt mycket smalare, kan man då anta att det är mycket tätare mellan årsringarna, vilket blir bra till fönster. Men den klena dimensionen gör att den inte är lika bra till annat?
Tacksam för era kommentarer och tankar.
Nu har jag ingen egen såg men jag har huggit ganska mycket eget virke och fått det sågat på en lokal cirkelsåg där jag också har varit hjälpsågare både med eget virke och med andras. Vi brukar vara mycket folk då vi sågar. Som mest var vi 10 man en gång då vi blockade 8"timmer men för vanligt virke brukar vi vara 3 eller 4. Sedan kör vi hårt för sågaren har timdebitering.
Du är i det stora hela på rätt spår men jag har litet synpunkter och jag vet ju hur vi brukar göra.
Gällande lockläkt (som vi kallar ribbor) så får man ibland ut sådana ur sidoutbytet på brädstockar men vanligtvis är det högst en granstock av 10 som duger till ribbor. Vi brukar såga ribborna 3/4x2" och då får det inte finnas grova kvistar och inte heller för mycket lösa torrkvistar för då går ribban av. Bräderna får vara mer grovkvistiga.
Därför brukar vi redan från början välja ut några raka smitliga småkvistiga granstockar som vi sågar helt och hållet till ribbor.
Gällande kilsågade brädslagningsbräder så tycker jag att du är på rätt spår. Vi bråkar såga 7/8" tjocka bräder till brädslagning men om du har kilsågat i stora bredder tycker jag att 1" är mera lämpligt för då spricker inte bräderna lika lätt. Till knutlådor på timrade hus lönar det sig att såga 1 1/4 tum tjocka bräder. Knutlådorna är väderutsatta och spricker lätt eftersom bräderna är fastspikade längst ute i ytterkanterna.
Det blir förvånansvärt litet sidoutbyte över då man kilsågar. Bräderna längre ut blir bara litet smalare. Man skivar ju upp hela stocken först och kantar bräderna individuellt.
Sista bräderna blir onödigt smala så dem kan man kanta till 4" eller 5" bredd för sådant går alltid åt på ett bygge.
Här i trakten var golvplankor traditionellt av gran. Kilsågade och 1 3/4"eller 2" tjocka och ibland upp till 24" breda i låman (grovändan). Varför vill du ha furu till golv?
Av granarna kommer det ju skatastockar (toppstockar) som är för klena till någonting annat och kvistiga dessutom. Av skatastockarna brukar vi såga vankant 2x4 eller 4" bräder oberoende om man behöver eller inte. De går alltid åt.
De bästa bakanribborna som kommer då man kantar bräder brukar löna sig att sortera ur till strö i stabben.
Det skall vara mycket ströribbor. Gran går bra att stabba med vad ströribbor som helst men furu av snickerikvalitet skall helst stabbas med torra ströribbor av gran. Då blir det minst blånad i snickarvirket.
Av tjocka bakan och tunna dåliga sidoutbyten lönar det sig att skiva upp ströribbor i samma tjocklek som bräderna. Eftersom vi har 7/8" bräder här i trakten blir ströet också 7/8" tjockt.
För tretums virke och tjockare brukar jag använda 2x2" strö. Uppkluvet av alla växtvridna och krokiga plankor som jag kan hitta. Då blir det mer luft i stabben. Annars är det en viss risk för blånad och mögel mitt i en stabbe med grovt virke.
Ytterfodren kring fönster och dörrar är ofta tjockare än vanliga bräder och traditionellt skall de vara hyvlade och av furu i alla fall här i trakten. I så fall sågar man med hyvlingsmån så du kan bli tvungen att såga dem 1 1/4 tum eller rentav 1 1/2.
Innerpanelen skulle jag såga av furu liksom listerna. Det är ett helvete att hyvla profiler i gran.
Snickarvirket och i synnerhet fönstervirket skall tas ur de bästa tallarna. Av gammalt var karmarna betydligt tjockare än dagens. De brukar vara hyvlade av 2 1/2" eller 3" virke. Du behöver alltså karmvirke av hyfsad kvalitet i den tjockleken.
Det allra bästa virket går till fönsterbågarna. Jag brukar ta ytterbågarna ur det rödbruna kärnvirket när det överhuvudtaget är möjligt. Då håller de länge. Innerbågarna tar lag av den ljusa ytveden som ju ofta är rak och kvistfri men har sämre motståndskraft mot röta. Nedersta halvmetern eller metern av låmastocken (nedersta stocken) på en tall brukar inte duga till fönsterbågar. Den brukar vara tjurig.
Bra tallar till fönstervirke har de vuxit inne i skogen så de har hög rak stam och har vuxit långsamt. Gärna på stenig eller grusaktig mark. Sällan hittar man i nutidens misskötta skogar någon tall som är helt platt i toppen men ju plattare översida på kronan destu bättre fönstervirke. Tallen får platt topp då den är så gammal att tillväxten minskar. Då börjar kärnan växa till sig på allvar.
Vi brukar såga fönstervirket okantat för att få minsta möjliga spill. Skivar bara upp stocken så får man klyva sönder den sedan i snickarverkstaden. Märgen (d kallar den juvenil) blir ju alltid full med sprickor så den sågar man bort sedan i snickeriet.
Det stämmer att en smitlig (smal jämngrov) stam ofta innehåller bättre virke än en grov stam av samma ålder.
Den gamla regeln här i trakten är att allt virke skall vara sågat och stabbat före midsommar. Snickarvirke av tall borde man egentligen såga och stabba före mitten på maj.
Då jag stabbar blandade längder brukar jag göra stabben så låg som det längsta virket och dra ut varannan bräda till var enda av stabben. Då blir det inga fria ändor som spretar och kroknar.
Alla vankanter skall givetvis barkas då man stabbar för annars går det insekter i virket.
Efter midsommar skall det läggas tak på stabbarna. Vi brukar bygga provisoriska tak av gammal takplåt och skräpbräder. Rivningsplåt går ju ofta att få tag på mer eller mindre gratis. Presenningar har en tendens att bromsa torkningen.
Lycka till!
Du är i det stora hela på rätt spår men jag har litet synpunkter och jag vet ju hur vi brukar göra.
Gällande lockläkt (som vi kallar ribbor) så får man ibland ut sådana ur sidoutbytet på brädstockar men vanligtvis är det högst en granstock av 10 som duger till ribbor. Vi brukar såga ribborna 3/4x2" och då får det inte finnas grova kvistar och inte heller för mycket lösa torrkvistar för då går ribban av. Bräderna får vara mer grovkvistiga.
Därför brukar vi redan från början välja ut några raka smitliga småkvistiga granstockar som vi sågar helt och hållet till ribbor.
Gällande kilsågade brädslagningsbräder så tycker jag att du är på rätt spår. Vi bråkar såga 7/8" tjocka bräder till brädslagning men om du har kilsågat i stora bredder tycker jag att 1" är mera lämpligt för då spricker inte bräderna lika lätt. Till knutlådor på timrade hus lönar det sig att såga 1 1/4 tum tjocka bräder. Knutlådorna är väderutsatta och spricker lätt eftersom bräderna är fastspikade längst ute i ytterkanterna.
Det blir förvånansvärt litet sidoutbyte över då man kilsågar. Bräderna längre ut blir bara litet smalare. Man skivar ju upp hela stocken först och kantar bräderna individuellt.
Sista bräderna blir onödigt smala så dem kan man kanta till 4" eller 5" bredd för sådant går alltid åt på ett bygge.
Här i trakten var golvplankor traditionellt av gran. Kilsågade och 1 3/4"eller 2" tjocka och ibland upp till 24" breda i låman (grovändan). Varför vill du ha furu till golv?
Av granarna kommer det ju skatastockar (toppstockar) som är för klena till någonting annat och kvistiga dessutom. Av skatastockarna brukar vi såga vankant 2x4 eller 4" bräder oberoende om man behöver eller inte. De går alltid åt.
De bästa bakanribborna som kommer då man kantar bräder brukar löna sig att sortera ur till strö i stabben.
Det skall vara mycket ströribbor. Gran går bra att stabba med vad ströribbor som helst men furu av snickerikvalitet skall helst stabbas med torra ströribbor av gran. Då blir det minst blånad i snickarvirket.
Av tjocka bakan och tunna dåliga sidoutbyten lönar det sig att skiva upp ströribbor i samma tjocklek som bräderna. Eftersom vi har 7/8" bräder här i trakten blir ströet också 7/8" tjockt.
För tretums virke och tjockare brukar jag använda 2x2" strö. Uppkluvet av alla växtvridna och krokiga plankor som jag kan hitta. Då blir det mer luft i stabben. Annars är det en viss risk för blånad och mögel mitt i en stabbe med grovt virke.
Ytterfodren kring fönster och dörrar är ofta tjockare än vanliga bräder och traditionellt skall de vara hyvlade och av furu i alla fall här i trakten. I så fall sågar man med hyvlingsmån så du kan bli tvungen att såga dem 1 1/4 tum eller rentav 1 1/2.
Innerpanelen skulle jag såga av furu liksom listerna. Det är ett helvete att hyvla profiler i gran.
Snickarvirket och i synnerhet fönstervirket skall tas ur de bästa tallarna. Av gammalt var karmarna betydligt tjockare än dagens. De brukar vara hyvlade av 2 1/2" eller 3" virke. Du behöver alltså karmvirke av hyfsad kvalitet i den tjockleken.
Det allra bästa virket går till fönsterbågarna. Jag brukar ta ytterbågarna ur det rödbruna kärnvirket när det överhuvudtaget är möjligt. Då håller de länge. Innerbågarna tar lag av den ljusa ytveden som ju ofta är rak och kvistfri men har sämre motståndskraft mot röta. Nedersta halvmetern eller metern av låmastocken (nedersta stocken) på en tall brukar inte duga till fönsterbågar. Den brukar vara tjurig.
Bra tallar till fönstervirke har de vuxit inne i skogen så de har hög rak stam och har vuxit långsamt. Gärna på stenig eller grusaktig mark. Sällan hittar man i nutidens misskötta skogar någon tall som är helt platt i toppen men ju plattare översida på kronan destu bättre fönstervirke. Tallen får platt topp då den är så gammal att tillväxten minskar. Då börjar kärnan växa till sig på allvar.
Vi brukar såga fönstervirket okantat för att få minsta möjliga spill. Skivar bara upp stocken så får man klyva sönder den sedan i snickarverkstaden. Märgen (d kallar den juvenil) blir ju alltid full med sprickor så den sågar man bort sedan i snickeriet.
Det stämmer att en smitlig (smal jämngrov) stam ofta innehåller bättre virke än en grov stam av samma ålder.
Den gamla regeln här i trakten är att allt virke skall vara sågat och stabbat före midsommar. Snickarvirke av tall borde man egentligen såga och stabba före mitten på maj.
Då jag stabbar blandade längder brukar jag göra stabben så låg som det längsta virket och dra ut varannan bräda till var enda av stabben. Då blir det inga fria ändor som spretar och kroknar.
Alla vankanter skall givetvis barkas då man stabbar för annars går det insekter i virket.
Efter midsommar skall det läggas tak på stabbarna. Vi brukar bygga provisoriska tak av gammal takplåt och skräpbräder. Rivningsplåt går ju ofta att få tag på mer eller mindre gratis. Presenningar har en tendens att bromsa torkningen.
Lycka till!
Redigerat:
Tack för tipsen, jag kommer såga panelen 1" tjocka, då originalen är det. De är även handhyvlade vilket jag inte kommer orka göra utan köra dem maskinhyvlade. Lockläckte är även den hyvlad i en speciell profil som jag tänkte beställa och hyvla fram lika dana. Huset ska senare målas i slamfärg, då brukar man säga att det ska vara ohyvlat. Men det blir bra med hyvlat också, färgen fäster inte lika bra men å andra sidan fastnar inte smuts och mögel lika lätt heller. Jag kan ju inte gärna ha läkten hyvlad men själva panelbrädan ohyvlad.heimlaga skrev:
Bra tips med lite grövre knutbräder, får nog bli så.
Här är traditionen både gran och furu skulle jag tro. Anledningen till furu är flera. Dels tycker jag det är snyggare, jag har även mest furu i skogen. Sen ligger det kilsågade furplank i huset redan. Så därför blir det furu, dock inte kilsågade utan löpande bredder men lika långa med not och spont. Blir för mycket jobb annars, samt svårt att få det att funka med golvvärme.heimlaga skrev:
Bra tips, så får det bli. Hur mycket gör det med lite blånad, jag tänker att virket ska ju ändå hyvlas, försvinner inte blånaden då eller går det djupare än att det försvinner i hyvlingen?heimlaga skrev:
Hur viktigt är det med torra ströar? Jag har ju inga just nu utan behöver ju sågas fram i samband med att det andra virket sågas fram.
Hur tätt bör man ströa? Varje meter kanske? Eller tätare, eller glesare?
Jasså, varför då? Är det kvistarna som slöar stålen? Jag tänkte att det är skit samma vilket virke man använder, bara blanda på, ska ju ändå hyvlas. Men så är det alltså inte?heimlaga skrev:
Mycket lärorikt. Min skog består mest av furor som är 100+ år gamla.Växer på en grusås. Skogen var lite eftersatt i skötseln när jag flyttade hit. Tog hit ett skogsbolag som fick gallra ganska hårt. Mycket gran rök, som tyvärr hade börjat få röta. Kvar är nu furan som jag vill ha kvar av just den anledning du nämner, ska få täta till sig i kärnan och att jag ska kunna hämta massa bra virke av bra kvalitet.heimlaga skrev:
Hur mycket av stocken bör man ta ut till fönstervirke? Hur mycket är bra? Att bara ta ut mittenbiten kanske blir lite väl snävt, kanske bättre att ta ut lite mer, låt säga två st bitar så kanske de mittersta 5-6" och sen en golvplanka på varje sida om det om det är en relativt grov stock.
Bra att veta att jag ska skippa nedersta meten, då får det bli så. Vad är annars smidiga längder att jobba med? Köra så långa som möjligt (max 5meter för min del)?
Låter bra, då kan man såga på och ströa nu i vinter utan att hålla på och mecka med täckning, så kan man ta det till våren/försommaren sen.heimlaga skrev:
Skillnaden på gran och furu:
-Granen står bättre mot väder och vind. Det beror på att granens celler blir liksom halvt förseglade då den torkar. Sedan har vattnet svårt att tränga in i cellerna igen. Granen tar altså inte åt sig impregnering särskilt bra heller.
Därför brädslår man fasader med gran.
Torr gran har mjuk ved med sega fibrer och stenhårda kvistar. Kvistarna är så hårda att snabbstålsbett tappar skärpan långt i förtid. Den mjuka och sega veden trycks ihop av bett som är det minsta ovassa.
Till golvplankor och båtar hyvlar man gran men där är ju ytkraven lägre ställda än på panel och snickeriprodukter.
Granens ytved och kärna är ganska lika.
-Furans ytved har öppna porer och såger åt sig och ger ifrån sig vatten snabbt. Tar också åt sig impregnering. Kärnan är naturligt impregnerad. Furan är låtthyvlad med mjuka kvistar.
Av gammalt skulle ytterbågarna till fönstren och så mycket som möjligt av nedre karmen göras av kärnvirke. Resten går bra av ytvirke. Numera använder snickerierna ytvirke till allt och fönstren håller därefter. Du har alltså nytta av både kärna och yta till fönstren.
Det låter förnuftigt att ta 2-4st okantade block mitt igenom stocken till fönstervirke och ta annat ur sidoutbytet
Varför golven skulle vara av gran förr vet jag inte. De som visste är döda allihop. Om du har furugolv från gammalt kan du säkert fortsätta med furu. Det kanske bara var någon österbottnisk egenhet.
Jag skulle absolut inte hyvla fasadbräderna. Det strider mot gammal tradition och så brukar ju rödfärgen regna bort av hyvlade ytor.
Om ribborna skall ha en profil så går det enkelt att ställa listhyveln så den bara hyvlar profilen och lämnar de övriga ytorna sågade. Jag har sett sådana ribbor och det blev förvånansvärt bra. Så skulle jag göra.
Vad har du för dimension på ribborna?
Om du skall såga snickarvirke av furu i vinter tycker jag att du kan kosta på några köpta fyratums granbräder av formvirkeskvalitet och klyva upp dem till strö. Torr björk lär också duga till snickarvirkesströ enligt en trovärdig källa men det har jag aldrig provat.
Blånaden går oftast genom hela ytveden på dåligt torkat furuvirke. Ofta värre inuti än på ytan. Den går inte att hyvla bort.
Nedersta metern duger till mycket men inte till fönster och ytterdörrstommar. Det lärde jag mig den hårda vägen.... garantiarbete
....
Jag tycker du kan låta nedersta metern följa med i stockarna så får du kapa bort den till annat ändamål varefter du delar sönder plankorna till fönstervirke.
Jag skulle låta huset och träden bestämma stocklängderna. Man ser ju på trädet var det passar att kapa. Helst vill man ju ha takpanel och golv utan skarv. Kortare bitar passar på andra ställen.
Blir sågen för kort kanske det går att skarva den på något vis.
Jag har haft stockar på upp till 8,5 meters längd till sågen men jag hade ett par 9 meters stockar som jag skrädde till timmer en gång. 9 eller kanske 10 meter är längsta som går att köra på min gamla Gisebokärra.
Snickarvirke får gärna vara kort för fönster och dörrar är inte så stora. Ofta tar jag 3,8 meters längder för de ryms att lagra i ladan.
Till brädslåning vill man ju av gammalt helst ha fulla längder uppifrån och ned för alla skarv är känsliga för röta. Jag känner inte så noga till byggnadstraditionen i dina trakter men häromkring är vågräta uppdelningar i fasaden ett sentida mode som slog igenom först på 1920-talet och inte hör hemma på de gamla bondgårdarna. Förr sågade de oftast bräder i fulla längder till gavlarna. De korta stockarna passar till bräder ovanför och under fönstren.
Om man låter träden bestämma litet så får man mycket mer virke ur dem. Varje träd berättar vart det passar om man har tid att titta och tänka.
Det där brukar jag glömma bort i brådskan och så kommer gammelgubbarna och påminner mig om att jag måste låta trädet bestämma. Var snäll och gör inte om mina misstag
Jag brukar ströa med cirka 0,8-1.2m mellanrum men ibland har det blivit längre och då börjar det märkas på resultatet. Sparsam som jag är brukar jag barka ströribborna och använda dem om och om igen år efter år
Vad har du för såg förresten?
-Granen står bättre mot väder och vind. Det beror på att granens celler blir liksom halvt förseglade då den torkar. Sedan har vattnet svårt att tränga in i cellerna igen. Granen tar altså inte åt sig impregnering särskilt bra heller.
Därför brädslår man fasader med gran.
Torr gran har mjuk ved med sega fibrer och stenhårda kvistar. Kvistarna är så hårda att snabbstålsbett tappar skärpan långt i förtid. Den mjuka och sega veden trycks ihop av bett som är det minsta ovassa.
Till golvplankor och båtar hyvlar man gran men där är ju ytkraven lägre ställda än på panel och snickeriprodukter.
Granens ytved och kärna är ganska lika.
-Furans ytved har öppna porer och såger åt sig och ger ifrån sig vatten snabbt. Tar också åt sig impregnering. Kärnan är naturligt impregnerad. Furan är låtthyvlad med mjuka kvistar.
Av gammalt skulle ytterbågarna till fönstren och så mycket som möjligt av nedre karmen göras av kärnvirke. Resten går bra av ytvirke. Numera använder snickerierna ytvirke till allt och fönstren håller därefter. Du har alltså nytta av både kärna och yta till fönstren.
Det låter förnuftigt att ta 2-4st okantade block mitt igenom stocken till fönstervirke och ta annat ur sidoutbytet
Varför golven skulle vara av gran förr vet jag inte. De som visste är döda allihop. Om du har furugolv från gammalt kan du säkert fortsätta med furu. Det kanske bara var någon österbottnisk egenhet.
Jag skulle absolut inte hyvla fasadbräderna. Det strider mot gammal tradition och så brukar ju rödfärgen regna bort av hyvlade ytor.
Om ribborna skall ha en profil så går det enkelt att ställa listhyveln så den bara hyvlar profilen och lämnar de övriga ytorna sågade. Jag har sett sådana ribbor och det blev förvånansvärt bra. Så skulle jag göra.
Vad har du för dimension på ribborna?
Om du skall såga snickarvirke av furu i vinter tycker jag att du kan kosta på några köpta fyratums granbräder av formvirkeskvalitet och klyva upp dem till strö. Torr björk lär också duga till snickarvirkesströ enligt en trovärdig källa men det har jag aldrig provat.
Blånaden går oftast genom hela ytveden på dåligt torkat furuvirke. Ofta värre inuti än på ytan. Den går inte att hyvla bort.
Nedersta metern duger till mycket men inte till fönster och ytterdörrstommar. Det lärde jag mig den hårda vägen.... garantiarbete
....Jag tycker du kan låta nedersta metern följa med i stockarna så får du kapa bort den till annat ändamål varefter du delar sönder plankorna till fönstervirke.
Jag skulle låta huset och träden bestämma stocklängderna. Man ser ju på trädet var det passar att kapa. Helst vill man ju ha takpanel och golv utan skarv. Kortare bitar passar på andra ställen.
Blir sågen för kort kanske det går att skarva den på något vis.
Jag har haft stockar på upp till 8,5 meters längd till sågen men jag hade ett par 9 meters stockar som jag skrädde till timmer en gång. 9 eller kanske 10 meter är längsta som går att köra på min gamla Gisebokärra.
Snickarvirke får gärna vara kort för fönster och dörrar är inte så stora. Ofta tar jag 3,8 meters längder för de ryms att lagra i ladan.
Till brädslåning vill man ju av gammalt helst ha fulla längder uppifrån och ned för alla skarv är känsliga för röta. Jag känner inte så noga till byggnadstraditionen i dina trakter men häromkring är vågräta uppdelningar i fasaden ett sentida mode som slog igenom först på 1920-talet och inte hör hemma på de gamla bondgårdarna. Förr sågade de oftast bräder i fulla längder till gavlarna. De korta stockarna passar till bräder ovanför och under fönstren.
Om man låter träden bestämma litet så får man mycket mer virke ur dem. Varje träd berättar vart det passar om man har tid att titta och tänka.
Det där brukar jag glömma bort i brådskan och så kommer gammelgubbarna och påminner mig om att jag måste låta trädet bestämma. Var snäll och gör inte om mina misstag
Jag brukar ströa med cirka 0,8-1.2m mellanrum men ibland har det blivit längre och då börjar det märkas på resultatet. Sparsam som jag är brukar jag barka ströribborna och använda dem om och om igen år efter år
Vad har du för såg förresten?
Redigerat:
Det där med att inte hyvla virket som ska målas med slamfärg har jag hört från många håll, men köper det nog inte riktigt (tror jag) eftersom man gjort så förr, samt att det finns många hus med konstiga hyvlade enkla paneler med slamfärg som uppenbarligen funkar. Självklart fäster färgen bättre på ohyvlade brädor men bör fästa vettigt bra på hyvlat också. Möjligt att man måste måla om med ett tätare intervall första gången. Men då får jag ta det. Har dock inte bestämt mig ännu. Lockläkten är 1"3 ca.
Jag sågade en fallen gran samt fura för något år sen och har några 2"8 och lite annat kvar som kan offras. Får väl göra det även om det bär emot, då de är fint virke. Men får väll se det som en investering. Har sågat många "fulstockar"i gran som ska få bli strö till nästa omgång. Sen har jag några grumla torra stocka som jag ska såga raka på två sidor och lägga ut fyra stycken sådana med ca en meters mellanrum uppallade på några lecastenar för att lägga virket på. Får jag en yta som är ca 4 meter bred för lite olika dimensioner osv. Kan bli bra. Alternativt att jag bara travar allt blandat, men håller mig såklart till en tjocklek per varv. Ska ju ändå lastas om och sorteras in på något sätt senare när det torkat lite.
Om jag nu låter nedersta delen följa med till fönstervirket, hur ser jag senare att det är ju en nederdel på en stock? Syns det på ådringen då? Är det inte bättre att slänga den nedre stockensnutten på en gång för att kunna göra ett mer användbart ämne? Eller vet man inte på förväg om den nedersta metern duger eller inte?
Har kommit fram till att ca 3.8 meter passar bra för mig till det mesta. Panelen ska vara knappt den längden så har även i sågat annat virke i den längden. Smidigt att hantera för mig som inte har någon fin skogskärra. Sågen är en solosåg som tar max 5 meter så går iaf inte att såga så långt.
Tack åter igen Heimlaga för att du delar med dig av din kunskap. Mycket känns mycket klarare nu inför helgens sågning. 16 granstockar har körts ut och ska börjas med. Furu blide nog när dessa e slut.
Jag sågade en fallen gran samt fura för något år sen och har några 2"8 och lite annat kvar som kan offras. Får väl göra det även om det bär emot, då de är fint virke. Men får väll se det som en investering. Har sågat många "fulstockar"i gran som ska få bli strö till nästa omgång. Sen har jag några grumla torra stocka som jag ska såga raka på två sidor och lägga ut fyra stycken sådana med ca en meters mellanrum uppallade på några lecastenar för att lägga virket på. Får jag en yta som är ca 4 meter bred för lite olika dimensioner osv. Kan bli bra. Alternativt att jag bara travar allt blandat, men håller mig såklart till en tjocklek per varv. Ska ju ändå lastas om och sorteras in på något sätt senare när det torkat lite.
Om jag nu låter nedersta delen följa med till fönstervirket, hur ser jag senare att det är ju en nederdel på en stock? Syns det på ådringen då? Är det inte bättre att slänga den nedre stockensnutten på en gång för att kunna göra ett mer användbart ämne? Eller vet man inte på förväg om den nedersta metern duger eller inte?
Har kommit fram till att ca 3.8 meter passar bra för mig till det mesta. Panelen ska vara knappt den längden så har även i sågat annat virke i den längden. Smidigt att hantera för mig som inte har någon fin skogskärra. Sågen är en solosåg som tar max 5 meter så går iaf inte att såga så långt.
Tack åter igen Heimlaga för att du delar med dig av din kunskap. Mycket känns mycket klarare nu inför helgens sågning. 16 granstockar har körts ut och ska börjas med. Furu blide nog när dessa e slut.
Om du sågar okantade plankor så ser du ju var rotändan är. Annars brukar man kunna se det på ådringen. Är du osäker kan du ta någon överbliven målburk och måla rotändan på låmastockarna.
Nedersta metern brukar duga till dörrspeglar eller till andra inomhussnickerier av olika slag så slösa inte bort den.
Rätt virke på rätt plats!
Både bättre och sämre virke har sina platser i ett bygge.
Jag målar ofta ändträet på olika sorteringar för att se skillnad. Till exempel lindrigt innanruttna granstockar som ju går bra att använda till betongformar och till takstommar över stabbarna måste ju målas i båda ändorna före sågning så man inte bygger hus av dem av misstag.
Tall duger inte att ströa snickarvirke med även om den är torr. Jag tycker det skulle vara skada att klyva 2x8 till strö när man kan köpa vankant fyratumsbräder av formkvalitet för ett pris som knappt täcker sågningskostnaden. Du behöver inte så många torra bräder till strö åt snickarvirket. Byggnadsvirket går ju att stabba med nysågade strön.
Det låter som en bra ide att såga bottnar till stabbarna av dåliga stockar. Jag brukar använda bilat timmer som jag tog vara på då jag rev ett halvruttet stall där taket hade rasat in....... men nu är de stockarna i användning allihop.
Jag brukar försöka ha 30-40 cm luft mellan markytan och nedersta varvet i stabben. I nedersta varvet brukar jag lägga bräder. Nedersta varvet torkar ju sämst så där vill man ju inte ha tjocka plankor som annars också torkar långsamt.
Om du skall ha en 4 meter bred stabbe lönar det sig att dela upp den som 4 st 1 meter breda stabbar. Annars blir det svårt att komma åt virket man vill ha. Vi gjorde det misstaget en gång då jag var tonårspojke och lärdomen fastnade.
Jag håller fortfarande på sågad fasad. Förr hyvlade man aldrig någonsin locklistpanel. Ingen hade tid att sitta där och oxhyvla för hand i veckotal till ingen nytta. Det var bara herrskapshus som kunde få hyvlad panel och den målades med oljefärg.
Nu för tiden finns det slamfärger med allvärldens plasttillsatser för att de skall fästa på hyvlat trä. Nackdelen är att det blir helvetiskt arbetssamt att måla om eftersom väggarna måste skrapas eller åtminstone gnuggas med stålborste innan man kan måla ovanpå. Med riktig slamfärg sopar man bara bort det lösa med en kvast och så målar man ovanpå.
Nedersta metern brukar duga till dörrspeglar eller till andra inomhussnickerier av olika slag så slösa inte bort den.
Rätt virke på rätt plats!
Både bättre och sämre virke har sina platser i ett bygge.
Jag målar ofta ändträet på olika sorteringar för att se skillnad. Till exempel lindrigt innanruttna granstockar som ju går bra att använda till betongformar och till takstommar över stabbarna måste ju målas i båda ändorna före sågning så man inte bygger hus av dem av misstag.
Tall duger inte att ströa snickarvirke med även om den är torr. Jag tycker det skulle vara skada att klyva 2x8 till strö när man kan köpa vankant fyratumsbräder av formkvalitet för ett pris som knappt täcker sågningskostnaden. Du behöver inte så många torra bräder till strö åt snickarvirket. Byggnadsvirket går ju att stabba med nysågade strön.
Det låter som en bra ide att såga bottnar till stabbarna av dåliga stockar. Jag brukar använda bilat timmer som jag tog vara på då jag rev ett halvruttet stall där taket hade rasat in....... men nu är de stockarna i användning allihop.
Jag brukar försöka ha 30-40 cm luft mellan markytan och nedersta varvet i stabben. I nedersta varvet brukar jag lägga bräder. Nedersta varvet torkar ju sämst så där vill man ju inte ha tjocka plankor som annars också torkar långsamt.
Om du skall ha en 4 meter bred stabbe lönar det sig att dela upp den som 4 st 1 meter breda stabbar. Annars blir det svårt att komma åt virket man vill ha. Vi gjorde det misstaget en gång då jag var tonårspojke och lärdomen fastnade.
Jag håller fortfarande på sågad fasad. Förr hyvlade man aldrig någonsin locklistpanel. Ingen hade tid att sitta där och oxhyvla för hand i veckotal till ingen nytta. Det var bara herrskapshus som kunde få hyvlad panel och den målades med oljefärg.
Nu för tiden finns det slamfärger med allvärldens plasttillsatser för att de skall fästa på hyvlat trä. Nackdelen är att det blir helvetiskt arbetssamt att måla om eftersom väggarna måste skrapas eller åtminstone gnuggas med stålborste innan man kan måla ovanpå. Med riktig slamfärg sopar man bara bort det lösa med en kvast och så målar man ovanpå.