Orolig för mellanbjälklag
Hej!
Vi bor i ett 1,5-plans hus från början av förra seklet. Har bott där i drygt 3 år och fick ny kyl och frys på övervåningen för 1,5 år sedan. Det är en trästomme och övervåningens golv består av grova tiljor, ca 40x200 mm snittyta.
Det knakar en hel del om det gamla golvet och nu tycker vi att golvet bågnar mer än tidigare i området runt kylen. Finns det nån risk att hela skiten bara brakar och hur gör man i så fall för att ta reda på om sån risk föreligger och hur bör det eventuellt förebyggas?
Tilläggas bör att kyl och frys står en bra bit från varandra för att sprida belastningen, att besiktningsmannen inte anmärkte på något avseende detta vid inflytt, men att vi rekommenderades att inte installera badkar i badrummet i samband med badrumsrenovering då det var osäkert om golvet skulle hålla för det.
Vi bor i ett 1,5-plans hus från början av förra seklet. Har bott där i drygt 3 år och fick ny kyl och frys på övervåningen för 1,5 år sedan. Det är en trästomme och övervåningens golv består av grova tiljor, ca 40x200 mm snittyta.
Det knakar en hel del om det gamla golvet och nu tycker vi att golvet bågnar mer än tidigare i området runt kylen. Finns det nån risk att hela skiten bara brakar och hur gör man i så fall för att ta reda på om sån risk föreligger och hur bör det eventuellt förebyggas?
Tilläggas bör att kyl och frys står en bra bit från varandra för att sprida belastningen, att besiktningsmannen inte anmärkte på något avseende detta vid inflytt, men att vi rekommenderades att inte installera badkar i badrummet i samband med badrumsrenovering då det var osäkert om golvet skulle hålla för det.
Visst väger en kyl fullastad med mat en hel del. Ert golv är ju dock ganska robust.
Det kan ju inte uteslutas att någon golvbjälke eller kanske kortling börjar ge sig i någon anslutning.
Brakar helt tror jag inte det gör.
Den jobbiga, tråkiga vägen att åtgärda är ju att plocka upp lite golv.
Kan kylen omplaceras?
Kan man tänka sig någon form av golvskiva under, som sprider vikten?
Det kan ju inte uteslutas att någon golvbjälke eller kanske kortling börjar ge sig i någon anslutning.
Brakar helt tror jag inte det gör.
Den jobbiga, tråkiga vägen att åtgärda är ju att plocka upp lite golv.
Kan kylen omplaceras?
Kan man tänka sig någon form av golvskiva under, som sprider vikten?
Tiljorna i sig är ju bastanta. Är de spontade? Jag har själv ett gammalt plankgolv på nedanvåningen där ett område runt en planka länge har sviktat. Bl.a. ser man att sponten har gett med sig lite, men jag håller på att ta upp hela golvet för att rätta till problemet.
Man kan inte se någonting från nedanvåningen? Hur tätt ligger balkarna? Vad är orsaken till att man inte borde installera badkar enl besiktningsmannen? Visst kan man lägga en skiva för att sprida lasten, men jag skulle nog ta reda på underliggande orsak till problemet, t.ex. genom att ta upp ett par plankor om möjligt eller från undersidan om det är enklare.
Man kan inte se någonting från nedanvåningen? Hur tätt ligger balkarna? Vad är orsaken till att man inte borde installera badkar enl besiktningsmannen? Visst kan man lägga en skiva för att sprida lasten, men jag skulle nog ta reda på underliggande orsak till problemet, t.ex. genom att ta upp ett par plankor om möjligt eller från undersidan om det är enklare.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Helt omöjligt att göra någon form av intelligent uttalande utan att veta mer. Planlösning, hur är bärande stomme uppbyggd? Det är inte golvbrädorna som bär primärt utan golvbjälkar. Förr använde man gärna bjälkar som håller bra men som inte klarar dagens sviktkrav.
Just det.
Vi måste veta mer om planlösningen och konstruktionen.
Rent allmänt brukar gamla mellanbjälklag i timrade hus vara dimensionerade så att de tål det mesta utan att rasa men de är inte dimensionerade mot nedböjning som dagens bjälklag. Därför är det helt normalt att bjälklaget sviktar någon halvcentimeter. Ofta var det ett par tre tums överhöjning i bjälkarna från början så att nedböjningen inte skulle bli för iögonfallande.
Ett sätt att minska belastningen kan vara att ta upp några plankor och suga ut den gamla tunga fyllningen av sand och mossa och ersätta med tex. ekofiber som är lättare.
Problemen brukar komma om någon har byggt om någonting. Sågat upp en öppning för en vindstrappa eller tagit bort en bärande mellanvägg. Det finns inga gränser för vilka vansinniga lösningar okunniga och snåla renoverare kan hitta på både i dåtid och nutid.
Bland annat har jag sett en 8x8 tums mellantaksbjälke med 6,5 meter spännvidd som var skarvad en meter från ändan med en halvmeterlång snedlask som hölls ihop med några spikar.
Jag har också sett förnyade mellantaksbjälkar som var skarvade mitt i spannet änd i änd med en meterlång plankstump fastspikad vid sidan.
Vi måste veta mer om planlösningen och konstruktionen.
Rent allmänt brukar gamla mellanbjälklag i timrade hus vara dimensionerade så att de tål det mesta utan att rasa men de är inte dimensionerade mot nedböjning som dagens bjälklag. Därför är det helt normalt att bjälklaget sviktar någon halvcentimeter. Ofta var det ett par tre tums överhöjning i bjälkarna från början så att nedböjningen inte skulle bli för iögonfallande.
Ett sätt att minska belastningen kan vara att ta upp några plankor och suga ut den gamla tunga fyllningen av sand och mossa och ersätta med tex. ekofiber som är lättare.
Problemen brukar komma om någon har byggt om någonting. Sågat upp en öppning för en vindstrappa eller tagit bort en bärande mellanvägg. Det finns inga gränser för vilka vansinniga lösningar okunniga och snåla renoverare kan hitta på både i dåtid och nutid.
Bland annat har jag sett en 8x8 tums mellantaksbjälke med 6,5 meter spännvidd som var skarvad en meter från ändan med en halvmeterlång snedlask som hölls ihop med några spikar.
Jag har också sett förnyade mellantaksbjälkar som var skarvade mitt i spannet änd i änd med en meterlång plankstump fastspikad vid sidan.