Hur vet man vad det är för mark under huset?
Tänkte höra om någon här vet eller kan förklara hur man tar reda på vad det är för mark/material (tex. /sand, jord, sten) sitt hus står på? Nuvarande ägare har ingen som helst aning om detta och inte heller några uppgifter om dränering. Vi flyttar in i mars och försöker skapa oss en uppfattning om huset och dess förutsättningar och har då förstått att om huset står på vissa material så är det större/mindre behov av dränering...
Kolla med grannarna om de vet?
Annars kolla med SGU, Sveriges Geotekniska Undersökning. De har ganska bra koll eller kan hänvisa dig vidare
Annars kolla med SGU, Sveriges Geotekniska Undersökning. De har ganska bra koll eller kan hänvisa dig vidare
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 613 inlägg
SGU har väl dessutom en karta?
Om jag inte minns fel så har TS köpt hus i Trelleborg.
Där nere finns det en chans att marken runt om är sand, och då är dräneringsbehövet litet.
Vi har hus med källare på sydkusten och har sand under matjorden, ingen dränering, men däremot skulle dagvattenavrinningen behöva bytas ut då den nu leder ner vattnen närmare källaren :x
EDIT: Jo, jag har kartor från SGU, så det ska gå att få fram.
Om jag inte minns fel så har TS köpt hus i Trelleborg.
Där nere finns det en chans att marken runt om är sand, och då är dräneringsbehövet litet.
Vi har hus med källare på sydkusten och har sand under matjorden, ingen dränering, men däremot skulle dagvattenavrinningen behöva bytas ut då den nu leder ner vattnen närmare källaren :x
EDIT: Jo, jag har kartor från SGU, så det ska gå att få fram.
Redigerat:
Stämmer att huset är i Trelleborg!13th Marine skrev:
Tack för tipset, ska kolla kartorna meddetsamma.
Nu kan förutsättningarna skilja mellan olika delar av landet men jag som jobbar inom mark och anläggning i Mälardalen ser oftast ganska väl vad man kan förvänta sig i marken.
Låglänt och platt betyder oftast lerjord, dvs gammal sjöbotten. Behöver inte alls vara särskilt dålig mark men kan vara det, bland annat beroende på hur djupt det är till berg och vilken typ av material som ligger under de synliga och här kan endast erfarenhet av området avgöra. Egen eller andras erfarenhet. Det finns till exempel ett område här i stan som har 0,5 - 1 meter lerjord överst och därefter 14-17 m blålera ner till berg. Andra områden har lerjord och därunder morän och dessa är alldeles utmärkt bra. Förekomsten av lerjord behöver alltså inte med säkerhet betyda problem.
Vissa höglänta områden är grusåsar. Ledtråden här är oftast vegetationen och då avser jag den naturliga, inte den som vi människor har planterat inne på tomterna. Tall växer nästan bara i fattig mark, dvs grusås eller morän.
Björk, asp och i viss mån gran växer helst bara i fetare jordar, typ lerjordar. Hittas främst i låglänt mark, typ gamla sjöbottnar och liknande.
Vad gäller dränering så kan man väl säga att i stort sett alla källarhus som är byggda på 60- och i viss mån på 70-talet har behov av ny dränering och då är det inte nödvändigtvis dräneringen som sådan som är problemet. Det är ju ytterst få av dessa kåkar som det uttryckligen rinner in vatten i.
Men i stort sett alla dessa har fuktskydd som är slut. På den tiden smetade man källarväggarna med tjära/kallasfalt och den har gjort sitt vid det här laget.
Min rekommendation om man flyttar in i ett sådant hus och detta aldrig har åtgärdats är att man gör en ordentlig dränering (typ Isodrän) bland det första man gör, dels därför att man kanske har planer på att göra om tomten i övrigt och dränering då ska göras först, dels därför att det kanske inte blir gjort om man inte gör det med en gång.
Låglänt och platt betyder oftast lerjord, dvs gammal sjöbotten. Behöver inte alls vara särskilt dålig mark men kan vara det, bland annat beroende på hur djupt det är till berg och vilken typ av material som ligger under de synliga och här kan endast erfarenhet av området avgöra. Egen eller andras erfarenhet. Det finns till exempel ett område här i stan som har 0,5 - 1 meter lerjord överst och därefter 14-17 m blålera ner till berg. Andra områden har lerjord och därunder morän och dessa är alldeles utmärkt bra. Förekomsten av lerjord behöver alltså inte med säkerhet betyda problem.
Vissa höglänta områden är grusåsar. Ledtråden här är oftast vegetationen och då avser jag den naturliga, inte den som vi människor har planterat inne på tomterna. Tall växer nästan bara i fattig mark, dvs grusås eller morän.
Björk, asp och i viss mån gran växer helst bara i fetare jordar, typ lerjordar. Hittas främst i låglänt mark, typ gamla sjöbottnar och liknande.
Vad gäller dränering så kan man väl säga att i stort sett alla källarhus som är byggda på 60- och i viss mån på 70-talet har behov av ny dränering och då är det inte nödvändigtvis dräneringen som sådan som är problemet. Det är ju ytterst få av dessa kåkar som det uttryckligen rinner in vatten i.
Men i stort sett alla dessa har fuktskydd som är slut. På den tiden smetade man källarväggarna med tjära/kallasfalt och den har gjort sitt vid det här laget.
Min rekommendation om man flyttar in i ett sådant hus och detta aldrig har åtgärdats är att man gör en ordentlig dränering (typ Isodrän) bland det första man gör, dels därför att man kanske har planer på att göra om tomten i övrigt och dränering då ska göras först, dels därför att det kanske inte blir gjort om man inte gör det med en gång.
Smart, det ska jag självklart göra. Någon borde ju veta 😊Åsa Lund skrev:
Såg nu att kåken kanske ligger i sand och kan tillägga att åtminstone här hos oss är det så att även om grusåsarna aldrig är blöta så är dom alltid fuktiga. Risken att det ska rinna in vatten i ett hus på grusås är nästan obefintlig men det finns alltid fukt runt huset eftersom grusåsarna alltid kapillärdrar upp fukt från grundvattnet.
Men hur det är med detta i Trelleborg vet jag inte.
Rekordet som jag har sett var en kåk som vi dränerade, den står högt upp i ena änden av en lång grusås. Elementen hade börjat släppa från väggarna eftersom fästena rostat sönder pga mycket fukt i väggarna.
Kunden har idag en torr och varm källare. Om han har satt fast elementen igen vet jag faktiskt inte.
Men hur det är med detta i Trelleborg vet jag inte.
Rekordet som jag har sett var en kåk som vi dränerade, den står högt upp i ena änden av en lång grusås. Elementen hade börjat släppa från väggarna eftersom fästena rostat sönder pga mycket fukt i väggarna.
Kunden har idag en torr och varm källare. Om han har satt fast elementen igen vet jag faktiskt inte.
Medlem
· Västernorrland
· 10 725 inlägg
sen får man ju komma ihåg att det är lite hysteri i behoven om dränering också...............En del dränerar ju bara för att den allmänna uppfattningen är att man ska göra det bara för att typ. Det behöver inte finnas minsta problem eller tecken på fukt men så fort man får reda på att det inte är omdränerat så gör man det ändå.
Det enklaste om man köper ett hus är ju att bo in sig och skaffa sig en uppfattning själv och dyker det inte upp nå problem så lär det fungera om det så inte finns nån dränering alls.
Det enklaste om man köper ett hus är ju att bo in sig och skaffa sig en uppfattning själv och dyker det inte upp nå problem så lär det fungera om det så inte finns nån dränering alls.
Medlem
· Västernorrland
· 10 725 inlägg
jo men marken kan ju vara sån beskaffad att man aldrig får nå fukt som når så högt..............Det finns ju ingen regel som säger att man alltid har det.
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 613 inlägg
Om jag inte missminner mig om var huset som köptes låg så är det "postglacial sand" där.
Det har vi också, men större delen av tomten ska vara "Svallsediment grus".
Når så högt?Stefan1972 skrev:
Högt i form av kapillärdragen fukt ovan grundvattennivå eller högt i form av RF? I det senare fallet kan jag nämna att RF under mark i stort sett alltid är 100 procent.
Och vad gäller kapillärdragen fukt så är det ju oerhört svårt att veta hur mycket fukt där är men generellt sett är det alltid fukt runt en källare i grusås. Om det sen är så mycket att man måste dränera, det får nog gudarna svara på för det kan knappast ingen människa med säkerhet förutspå. I alla fall inte med dom grusåsar vi har här, det kan ju vara annorlunda i Trelleborg.
Däremot kan man förebygga problemen genom att dränera innan man ex vis gör andra åtgärder på tomten som omöjliggör dränering.
Medlem
· Västernorrland
· 10 725 inlägg
Jo såklart lär ju varje hus undersökas noga hur förutsättningarna är men min poäng var bara att ibland verkar folk dränera bara för att nån sagt att det behövs. Ungefär som att folk ska byta fönster för att försäljaren sagt att de sparar in bytet på några år för att de är så täta och bra............De som är okunniga utnyttjas alltså.
Jo, jag kan delvis hålla med.
Vad gäller fönster är det ju ganska lätt att beräkna besparingen (för den som vill sätta sig in i det) men dränering är svårt även för mig som fackman att veta vad framtiden utvisar. Ett hus kan vara alldeles utmärkt fint idag men om två år kanske en dagvattenledning (dom byts i samband med drän) havererar och då kommer fuktskadorna inom ett eller ett par år. Det kan man ju förebygga.
En stor del av problemet är helt enkelt att det man behöver veta för att kunna veta (konstigt uttryck) är dolt under mark.
Vad gäller fönster är det ju ganska lätt att beräkna besparingen (för den som vill sätta sig in i det) men dränering är svårt även för mig som fackman att veta vad framtiden utvisar. Ett hus kan vara alldeles utmärkt fint idag men om två år kanske en dagvattenledning (dom byts i samband med drän) havererar och då kommer fuktskadorna inom ett eller ett par år. Det kan man ju förebygga.
En stor del av problemet är helt enkelt att det man behöver veta för att kunna veta (konstigt uttryck) är dolt under mark.
Du fick redan tipset om SGU. Jag passar på att lägga till länken till deras kartvisare, då kan du även kolla själv
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html
https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html