Begär en offert på material från någon av leverantörerarna, t.ex. Leif Tjällden, så får du se vad de rekommenderar för grundkonstruktion utifrån din pålning. Det brukar de som sagt bjuda på om man köper materialet av dem. Hmm, man får kanske inte ritningen innan man köpt, men du får i alla fall en offert där du kan se vad de använt för material, då ser du typ av armering, tjocklek på plattan osv.
Vi fick påla rejält under vårt hus, 1 1/2 plan med förhöjt väggliv, så det är i princip ett 2-planshus, ca 135kvm byggyta, 230 kvm total boyta.
Utan pålning hade standardplattan varit 10cm tjock fick vi veta, och nu förstärktes den med mer armering och blev totalt 15cm tjock. 4-5 olika hustillverkare sa samma sak så det verkar vara standardtjocklekar. 20cm tjock platta låter mycket i jämförelse, och dessutom lär det väl ge rejält förlängd torktid innan ni får lägga golv m.m.?
Jag hörde att en tumregel är 10 veckor torktid innan den kan täckas för en 10 cm platta, och sen får man lägga på 1-2 veckor för varje ytterligare cm betong. Vet inte om det stämmer?
Utan pålning hade standardplattan varit 10cm tjock fick vi veta, och nu förstärktes den med mer armering och blev totalt 15cm tjock. 4-5 olika hustillverkare sa samma sak så det verkar vara standardtjocklekar. 20cm tjock platta låter mycket i jämförelse, och dessutom lär det väl ge rejält förlängd torktid innan ni får lägga golv m.m.?
Jag hörde att en tumregel är 10 veckor torktid innan den kan täckas för en 10 cm platta, och sen får man lägga på 1-2 veckor för varje ytterligare cm betong. Vet inte om det stämmer?
Kan inte stämma med 20-30 veckors torktid. Inflyttning är planerad betydligt tidigare än så. Men ska ta upp frågan med husleverantören.
Pålbilen var det som pålade. Var en speciallösning då han inte hade alla de olika dimensioner med sig. Blev därför två extrapålar i mittenbalken.
Ni har verkar ha rätt. Enligt appen Betongtorkning får jag fram 22 veckor vid 10C. Nu faller ju snön här, men när väl skalet är tätt om några veckor blir det varmare.
Yes det är viktigt att låta plattan torka, vår värmepump hade en 1-veckas program där det blev 40 grader i huset som varmast. Det snabbade säkert upp saker och ting, jag körde dock det mot slutet av perioden istället för i början, ville inte torka för snabbt och få torksprickor.Polos skrev:
Och skaffa en rejäl avfuktare som samlar upp all fukt i luften. Man kan leda den till ett avlopp men jag ville se hur det funkade så jag använde den inbyggda kärlet, inga problem med tio liter varje dag. Vi torkade förmodligen från februari till juni. Vi har ju tätskikt i flera rum så där under vill man inte fukt fångas, och under resten av huset förutom köket där vi har kakel så är ett plastlager under laminatet så det var viktigt för oss att torka, det anses i allmänhet viktigt här i Finland att torka plattorna ordentligt för att undvika framtida problem.
Vi använde infravärmare för att snabbtorka hörnet som värmepumpen lades in i för tätskikt skulle installeras där.
Hur man håller på med tumregler hit och dit så beror torktiden så kraftigt på några parametrar att tumregler inte alls funkar.
Det som troligen påverkar mest är betongkvalitén, främst att betongen har lågt vct-tal som gör att det finns mindre vatten kvar, efter härdningen, som ska torka ur.
VCT-talet har jag uppfattat som den viktigaste faktorn om man är ute efter en platta som måste torka snabbt. Man beställer (dyrare) betong med lågt vct (mindre vatten, mer cement) om uttorkningen är tidskritisk, och täcker sen den färdiga plattan snabbt.
Sen är varm platta och avfuktare bra saker, det ökar vattenångans differentialtryck (kallas ångtrycket i folkmun) och ökar diffusionshastigheten.
Tumregeln är att plattan ska minst nå ner i 85% RF innan den får beläggas med golvmaterial. Tumregel då det är olika beroende på material. Men för limmad plastmatta är det en viktig gräns, som egentligen borde ligga åtminstone någon enstaka % lägre, över 85% har försök visat ge sjuka-hus-emissioner.
Jag mätte min egen platta efter ca 8 månader torkning enligt konstens alla regler med mätning i borrat hål. Hade då nått 83% RF. 10cm platta, vanlig standardbetong, smådåliga torkförutsättningar då bygget inte hållits speciellt varmt, ingen avfuktare osv. Men jag var inte under tidspress heller.
Det som troligen påverkar mest är betongkvalitén, främst att betongen har lågt vct-tal som gör att det finns mindre vatten kvar, efter härdningen, som ska torka ur.
VCT-talet har jag uppfattat som den viktigaste faktorn om man är ute efter en platta som måste torka snabbt. Man beställer (dyrare) betong med lågt vct (mindre vatten, mer cement) om uttorkningen är tidskritisk, och täcker sen den färdiga plattan snabbt.
Sen är varm platta och avfuktare bra saker, det ökar vattenångans differentialtryck (kallas ångtrycket i folkmun) och ökar diffusionshastigheten.
Tumregeln är att plattan ska minst nå ner i 85% RF innan den får beläggas med golvmaterial. Tumregel då det är olika beroende på material. Men för limmad plastmatta är det en viktig gräns, som egentligen borde ligga åtminstone någon enstaka % lägre, över 85% har försök visat ge sjuka-hus-emissioner.
Jag mätte min egen platta efter ca 8 månader torkning enligt konstens alla regler med mätning i borrat hål. Hade då nått 83% RF. 10cm platta, vanlig standardbetong, smådåliga torkförutsättningar då bygget inte hållits speciellt varmt, ingen avfuktare osv. Men jag var inte under tidspress heller.
Redigerat:
En liten snabb beräkning vad dina 100 mm ger.Husqvarna220Ac skrev:
400 mms plattan. Räknar DUT under hela plattan för att göra det enkelt för mig.
150m2 Um 0,076, DT40 = Transmissionsförluster 456 W vid -20°
Normal platta 300 mm Um 0,096 , DT40 = 576 W vid -20
"Vinst" 120W.
Men vinsten är mindre än så för du har inte -20° under plattan. -10° under plattan ger t.ex. 90 W vinst.
Så ja. Det är bortkastade pengar om du frågar mig.
Medlem
· Västerbotten
· 3 280 inlägg
Inget bortkastat, tror nog att det ger mer än 120w besparing..men småpengar hursomhelst..
Skulle du lägga 10cm? 5cm? Och "spara" än mer...
Skulle du lägga 10cm? 5cm? Och "spara" än mer...
Jag jobbar inom mark och amläggning och har gjort en hel del grunder varav en del pålade. Några kommentarer:
Generellt sett är pålade grunder betydligt kraftigare än icke pålade och det beror givetvis på att grunden ska vara fribärande. Dvs grunden ska hålla för att stå på ENBART pålarna. Det ska alltså kunna vara luft under hela plattan utan att den börjar ge sig nånstans. Det är nämligen så det oftast blir med tiden om det är dålig mark. Lerjorden sjunker undan och huset står kvar på pålarna.
Kan nämna att det finns ett bostadsområde här i stan med hyreshus som är upp till 10 våningar höga. Det är byggt på erkänt dålig mark och alla husen står på rejäla betongpålar. Marken under husen har sjunkit så mycket att man, om man bara hittar nånstans att komma in, kan krypa runt under husen.
Väldigt viktigt att avloppen hängs i grunden så att dom blir kvar där dom är när marken under huset sjunker.
Och detta ska göras med rostfria beslag, skruv etc.
Annars blir det som ett hus vi åtgärdade för några år sen. Marken hade sjunkit och tagit med sig avloppsrören under huset. Dessa hade givetvis gått av vilket resulterade i att avloppet dels läckte ut under huset och dels satte igen så det inte fungerade. Det här var inte billigt att åtgärda!
Jag kan rekommendera teleskopiska rör där röret går ut från huset så klarar det ganska mycket markrörelser utan att gå sönder. I alla fall om det är känt att området sjunker. Det finns ju faktiskt områden som har dålig bärighet men som anses ha sjunkit klart och där kanske det inte behövs.
Det finns mig veterligen inga krav på teleskoprör i AMA men det ger bättre nattsömn för den som bygger på dålig mark..
10 cm betong som det pratats om förekommer aldrig i samband med pålat. Det brukar vara 15 eller 20 cm tjockt i plattorna. Sen brukar plattorna vara dubbelarmerade, till skillnad från en vanlig platta som bara har ett enkelt skikt armering, främst för att minska sprickbildning då plattan torkar/krymper.
Armeringsnäten är oftast grövre i tråddimension vid pålat än annars. En icke pålad grund klarar sig oftast med 6150 medan en påla kan ha 8150 eller så grovt som 10150. Även mindre maska förekommer såsom 8100.
Utöver dubbelarmeringen i plattorna så har man normalt sett högre och mer armerade voter (balkar). Ex vis binds pålarna samman med balkar.
Dessutom har man armeringskorgar runt pålskallarna för att bättre fördela lasten från grunden ner i pålen.
Huruvida extrakostnaderna är rimliga eller inte är svårt att svara på innan man sett ritningarna.
Och jag får en känsla av att en del konstruktörer (inte alla) inte gör några regelrätta beräkningar på grunder till bostadshus. Dom gör istället så att dom tar till ordentligt och sen är dom nöjda med det men jag kan inte bevisa att det är så det går till.
Angående tröghet i tjockare platta:
Ja, tjockare platta ger betydligt högre tröghet. Dvs det tar tid att få upp värmen i plattan och det tar tid att minska värmen i plattan. Detta har normalt sett ingen betydelse, förutom vid väderomslag då en trög platta kan vara långsam att "reagera" för ökat eller minskat värmebehov i huset.
Personligen skulle jag kanske överväga att komplettera med ett snabbare värmesystem (ex vis några radiatorer) för att hantera väderomslag men jag överlåter nog gärna den frågan till nån som kan uppvärmning bättre än jag.
Generellt sett är pålade grunder betydligt kraftigare än icke pålade och det beror givetvis på att grunden ska vara fribärande. Dvs grunden ska hålla för att stå på ENBART pålarna. Det ska alltså kunna vara luft under hela plattan utan att den börjar ge sig nånstans. Det är nämligen så det oftast blir med tiden om det är dålig mark. Lerjorden sjunker undan och huset står kvar på pålarna.
Kan nämna att det finns ett bostadsområde här i stan med hyreshus som är upp till 10 våningar höga. Det är byggt på erkänt dålig mark och alla husen står på rejäla betongpålar. Marken under husen har sjunkit så mycket att man, om man bara hittar nånstans att komma in, kan krypa runt under husen.
Väldigt viktigt att avloppen hängs i grunden så att dom blir kvar där dom är när marken under huset sjunker.
Och detta ska göras med rostfria beslag, skruv etc.
Annars blir det som ett hus vi åtgärdade för några år sen. Marken hade sjunkit och tagit med sig avloppsrören under huset. Dessa hade givetvis gått av vilket resulterade i att avloppet dels läckte ut under huset och dels satte igen så det inte fungerade. Det här var inte billigt att åtgärda!
Jag kan rekommendera teleskopiska rör där röret går ut från huset så klarar det ganska mycket markrörelser utan att gå sönder. I alla fall om det är känt att området sjunker. Det finns ju faktiskt områden som har dålig bärighet men som anses ha sjunkit klart och där kanske det inte behövs.
Det finns mig veterligen inga krav på teleskoprör i AMA men det ger bättre nattsömn för den som bygger på dålig mark..
10 cm betong som det pratats om förekommer aldrig i samband med pålat. Det brukar vara 15 eller 20 cm tjockt i plattorna. Sen brukar plattorna vara dubbelarmerade, till skillnad från en vanlig platta som bara har ett enkelt skikt armering, främst för att minska sprickbildning då plattan torkar/krymper.
Armeringsnäten är oftast grövre i tråddimension vid pålat än annars. En icke pålad grund klarar sig oftast med 6150 medan en påla kan ha 8150 eller så grovt som 10150. Även mindre maska förekommer såsom 8100.
Utöver dubbelarmeringen i plattorna så har man normalt sett högre och mer armerade voter (balkar). Ex vis binds pålarna samman med balkar.
Dessutom har man armeringskorgar runt pålskallarna för att bättre fördela lasten från grunden ner i pålen.
Huruvida extrakostnaderna är rimliga eller inte är svårt att svara på innan man sett ritningarna.
Och jag får en känsla av att en del konstruktörer (inte alla) inte gör några regelrätta beräkningar på grunder till bostadshus. Dom gör istället så att dom tar till ordentligt och sen är dom nöjda med det men jag kan inte bevisa att det är så det går till.
Angående tröghet i tjockare platta:
Ja, tjockare platta ger betydligt högre tröghet. Dvs det tar tid att få upp värmen i plattan och det tar tid att minska värmen i plattan. Detta har normalt sett ingen betydelse, förutom vid väderomslag då en trög platta kan vara långsam att "reagera" för ökat eller minskat värmebehov i huset.
Personligen skulle jag kanske överväga att komplettera med ett snabbare värmesystem (ex vis några radiatorer) för att hantera väderomslag men jag överlåter nog gärna den frågan till nån som kan uppvärmning bättre än jag.