Överklaga bygglov - processen?
Jag har fått en remiss på en grannes bygglovsansökan som jag ska (edit) lämna erinran på (p g a flera anledningar, bl a att hela taksprånget sticker in över min tomt).
Som jag förstått processen så kan ett bygglov prövas i fyra instanser:
1. Byggnadsnämnden
2. Länsstyrelsen
3. Mark & Miljödomstolen
4. Mark & Övermiljödomstolen
Om Byggnadsnämnden skulle godkänna bygglovet och jag vill överklaga, har jag då möjlighet att skriva om remissen innan Länsstyrelsen ska behandla ärendet? Om Länsstyrelsen också tillstyrker och jag måste överklaga till Mark & Miljödomstolen, har jag då möjlighet att "finslipa" remissen?
Jag undrar alltså hur processen går till och när jag ev kan anlita juridisk expertis om det skulle behövas.
Som jag förstått processen så kan ett bygglov prövas i fyra instanser:
1. Byggnadsnämnden
2. Länsstyrelsen
3. Mark & Miljödomstolen
4. Mark & Övermiljödomstolen
Om Byggnadsnämnden skulle godkänna bygglovet och jag vill överklaga, har jag då möjlighet att skriva om remissen innan Länsstyrelsen ska behandla ärendet? Om Länsstyrelsen också tillstyrker och jag måste överklaga till Mark & Miljödomstolen, har jag då möjlighet att "finslipa" remissen?
Jag undrar alltså hur processen går till och när jag ev kan anlita juridisk expertis om det skulle behövas.
Redigerat:
Just nu skall du inte överklaga, du skall få säga vad du tycker innan kommunen. besluter om bygglov.
Om bygglov beviljas kan du överklaga till Länsstyrelsen, och eventuellt Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.
Inför ett eventuellt överklagande skriver du ett nytt brev för varje domstol du skall överklaga till.
Om bygglov beviljas kan du överklaga till Länsstyrelsen, och eventuellt Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.
Inför ett eventuellt överklagande skriver du ett nytt brev för varje domstol du skall överklaga till.
Är ingen expert.
Men det första att klara ut är exakt i vilken fas du är.
Om vi antar att det förslagna bygget på något sätt strider mot detaljplanen. Då gör bygglovsmyndigheten först ett grannehörande, INNAN ett beslut fattas. Detta är alltså inget överklagande, utan en möjlighet för grannar att framföra synpunkter innan beslutet fattas. Missar de att gå ut med grannehörande så är beslutet ogiltigt (om något strider mot detaljplanen). I det här läget finns inget beslut, därmed kan man heller inte överklaga, men ge sunpunkter.
Sedan så fattas beslut om bygglov, det kan fattas av en handläggare på delegation från byggnadsnämnden, eller direkt i nämnden. Reglerna för när handläggaren får fatta eget beslut varierar från kommun till kommun.
Det beslutet kan överklagas till Länstyrelsen. Överklagande och grannehörande är två helt olika saker, så argumenten vid överklagande kan vara helt andra än man framfört vid grannehörande. man kan tom. överklaga även om man framfört positiva åsikter vid grannehörandet.
Om man sedan förlorar hos länstyrelsen, så kan man överklaga till mark o miljödomstolen, där tror jag (men kan ha fel) att det krävs prövningstillstånd. Här har man såvitt jag förstår en del begränsningar i argumentationen. Jag tror att man inte här kan framföra helt nya skäl för överklagandet. Typ om du säger i första instans att det är "fult" och inget mer, så kan du inte till nästa instans börja prata om att de bryter mot detaljplanen. och sedan samma sak i högsta instans, där krävs det absolut prövningstillstånd.
Men det första att klara ut är exakt i vilken fas du är.
Om vi antar att det förslagna bygget på något sätt strider mot detaljplanen. Då gör bygglovsmyndigheten först ett grannehörande, INNAN ett beslut fattas. Detta är alltså inget överklagande, utan en möjlighet för grannar att framföra synpunkter innan beslutet fattas. Missar de att gå ut med grannehörande så är beslutet ogiltigt (om något strider mot detaljplanen). I det här läget finns inget beslut, därmed kan man heller inte överklaga, men ge sunpunkter.
Sedan så fattas beslut om bygglov, det kan fattas av en handläggare på delegation från byggnadsnämnden, eller direkt i nämnden. Reglerna för när handläggaren får fatta eget beslut varierar från kommun till kommun.
Det beslutet kan överklagas till Länstyrelsen. Överklagande och grannehörande är två helt olika saker, så argumenten vid överklagande kan vara helt andra än man framfört vid grannehörande. man kan tom. överklaga även om man framfört positiva åsikter vid grannehörandet.
Om man sedan förlorar hos länstyrelsen, så kan man överklaga till mark o miljödomstolen, där tror jag (men kan ha fel) att det krävs prövningstillstånd. Här har man såvitt jag förstår en del begränsningar i argumentationen. Jag tror att man inte här kan framföra helt nya skäl för överklagandet. Typ om du säger i första instans att det är "fult" och inget mer, så kan du inte till nästa instans börja prata om att de bryter mot detaljplanen. och sedan samma sak i högsta instans, där krävs det absolut prövningstillstånd.
Ok, tack för informationen. Jag valde fel ord och var otydlig; det jag nu ska göra är att skicka in en erinran på remissen, men om byggnadsnämnden ändå skulle godkänna ansökan så undrar jag hur process och överklagande fungerar. Nu vet jag lite mer!
Redigerat:
Man överklagar bygglovet till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är i praktiken kommunens förlängda arm så de går väldigt sällan emot kommunen. Länsstyrelsens beslut överklagar man till Mark- och Miljödomstolen och sedan till Mark- och Miljööverdomstolen (men där krävs prövningstillstånd).
I varje instans har du möjlighet att finslipa och i praktiken lägga till argument men kanske inte argument som är helt nya, dvs till exempel nya argument som stödjer sig på andra lagrum m.m.
Givetvis kan du anlita ombud men du kan inte räkna med att få igen ombudskostnaderna även om du vinner.
lycka till!
I varje instans har du möjlighet att finslipa och i praktiken lägga till argument men kanske inte argument som är helt nya, dvs till exempel nya argument som stödjer sig på andra lagrum m.m.
Givetvis kan du anlita ombud men du kan inte räkna med att få igen ombudskostnaderna även om du vinner.
lycka till!
Ibland blir jag lite förvånad över att det ställs frågor här som det går bra att ställa till berörda myndigheter.
Byggnadsnämnden som jag har att göra med är mycket tillmötesgående, svarar på alla mina funderingar och hjälper till på allra bästa vis.
Mitt tips är att du ringer dem, berättar om dina farhågor och ber dem att råda dig om hur du skall förfara. När du gjort så kan du väl återkomma här och berätta, kanske i en ny tråd, hur väl du bemöttes och hur alla dina farhågor kom på skam.
Byggnadsnämnden fattar inga beslut som har som grund rena felaktigheter, som det där taksprånget du beskrev.
Byggnadsnämnden som jag har att göra med är mycket tillmötesgående, svarar på alla mina funderingar och hjälper till på allra bästa vis.
Mitt tips är att du ringer dem, berättar om dina farhågor och ber dem att råda dig om hur du skall förfara. När du gjort så kan du väl återkomma här och berätta, kanske i en ny tråd, hur väl du bemöttes och hur alla dina farhågor kom på skam.
Byggnadsnämnden fattar inga beslut som har som grund rena felaktigheter, som det där taksprånget du beskrev.
Jobbar du själv på Byggnadsnämnden eller? Byggnadsnämnden är en partsinstans och det kan uppkomma olika tolkningsfrågor. Om det var som du säger i din värld så skulle vi inte ha några ändringar av nämndernas beslut men det är bara att titta i praxis att så är inte fallet.OveRa skrev:
Argumentationen får du som part "finputsa", däremot inte nödvändigtvis grunderna. Detta behöver du dock inte tänka på i ditt yttrande eftersom du ännu inte är part. Det är framförallt byggnadsnämnden som ska ha koll på vilka grunder som är aktuella, så jag skulle nöja mig med att skriva att du motsätter dig bygglov. Därefter kan du fundera över vilka grunder som behöver åberopas i ett ev. överklagande.
Jag kan f.ö. inte tänka mig att bygglov kan beviljas med byggnadsdelar över fastighetsgränsen.
Jag kan f.ö. inte tänka mig att bygglov kan beviljas med byggnadsdelar över fastighetsgränsen.
Jodå det finns gott om exempel på sådana felaktigheter. Ex. en släkting fick ut grannehörande för att det skulle byggas en kiosk i anslutning till en besinstation, släktingen äger lite mark bredvid stationen. Grannehörandet gällde att halva kiosken skulle hamna direkt mot tomtgräsen, bygglovsmyndigheten hade däremot inget problem med andra halvan av kiosken låg inne på släktingens mark.OveRa skrev:
Min släkting hade inget emot kioskbygget, marken ifråga är ändå helt oanvändbar Det har byggts en Europaväg över hörnet på hans skogsskifte, och ca 200 kvm finns på andra sidan vägen, där bensinstationen ligger. Men han var lite förundrad över att bygglovsmyndigheten kan godkänna ett bygglov för en byggnad som går rakt över tomtgränsen, och bara ange närhet till gränsen som skäl för grannehörande.
Jag har en del med dem att göra och vet att om jag är osäker på något så kan jag vända mig till dem för att få hjälp med tolkningen av bestämmelser.Fangorn skrev:
Visst kan det bli fel ibland men det går ju att överklaga.
Mitt råd är bara att finns det osäkerhet i något så är en av funktionerna som byggnadsnämnden har att råda folk i olika frågor, de kan ju verkligen det de håller på med och följer de regler som finns.
Ungefär som att höra med polisen om olika lagtolkningar, de är ju också på sätt och vis part i frågor men följer och kan de lagar vi skall beakta.
Ibland blir det fel ändå men, oftast alldeles rätt.
Låter som ett missförstånd men, inom alla yrkeskårer begås det sådana, läs inlägg här om feldragna elledningar, avlopp med bakfall och väggar som är sneda.hempularen skrev:
Visserligen kanske det skulle hjälpa med dödsstraff men jag personligen tror på att saker går att rätta till, eller till och med att överse med ibland.
Det tycker jag var ett mycket dåligt råd. Om du bara skriver att du motsätter dig bygglov anses du bara vara en surgubbe och bygglovet har samma chans att gå genom som om du inte svarat alls. Om du däremot skriver varför bygglov inte bör ges kommer handläggaren kontrollera avstånd till tomtgräns, en skymd utfart eller vad det nu kan vara. Har du då vettiga synpunkter ökar möjligheten för ett avslag.term skrev:
@fangorn, intressant påstående. Jag har ett överklagat bygglov till länsstyrelsen och har letat tankar / statistik kring hur många gånger som länsstyrelsen går emot " enkla" godkända bygglov som nybyggnationer av hus etc.
Min känsla är att du har rätt men undrar, finns det något mer än känsla?
Min känsla är att du har rätt men undrar, finns det något mer än känsla?