Kan vara att huset/isoleringen inte är tillräckligt väl skyddat mot vinden. (Om så är fallet så spelar det ingen roll hur tjock isoleringen är. Särskilt som detta är Skåne/Malmö där det blåser mer el mindre konstant.)
En 70-talskonstruktion som förmodligen är gjord för oljepanna, och med små element med liten värmeavgivande yta är gjord för hög framledningstemp. Dock känns 60-65 C runt nollan en anings högt.
Tittar man på den typen av element så ser man att delta-T (C) mellan önskad innertemp och radiatortemp blir ganska hög med små element. Det är ju trots allt en 70-talskonstruktion med värmeförluster som ansågs acceptabla då när oljan var billig.
Höga framledningstemperaturer i sig är inget slöseri i denna typ av hus med panna i källaren och alla ledningar inomhus där all spillvärme kommer huset tillgodo.
Edit: Och där kom flödet in som ytterligare en parameter...
En 70-talskonstruktion som förmodligen är gjord för oljepanna, och med små element med liten värmeavgivande yta är gjord för hög framledningstemp. Dock känns 60-65 C runt nollan en anings högt.
Tittar man på den typen av element så ser man att delta-T (C) mellan önskad innertemp och radiatortemp blir ganska hög med små element. Det är ju trots allt en 70-talskonstruktion med värmeförluster som ansågs acceptabla då när oljan var billig.
Höga framledningstemperaturer i sig är inget slöseri i denna typ av hus med panna i källaren och alla ledningar inomhus där all spillvärme kommer huset tillgodo.
Edit: Och där kom flödet in som ytterligare en parameter...
Redigerat:
För hög framledningstemp ger en del ökade förluster i form av isolerförluster, men.... jag tror inte det var frågan från TS, utan hur det funkar.
Min rekommendation i ALLA såna här lägen är att försöka göra en förenklad injustering av hela värmesystemet, om man nu inte VET att det är rätt injusterat.
Detta har alltid funkat för mig:
Vi pratar normalt 2 st begrepp här
-reglerkurva/kurvlutning, en funktion som gör att vi skickar varmare vatten till radiatorerna när det bilr kallare utomhus och omvänt.
-parallellförskjutning, en funktion som justerar nivån på temperaturen vid en viss given utetemp.
Förutsättning är:
- varierande ute temp typ nu (hösten när värmebehov börjar komma), gärna både över & under 0
-tålamod samt lite tid, minst 2 veckor
- Öppna samtliga radiatorventiler & termostater för fullt
- skit i att det blir för varmt i vissa utrymmen (om det inte blir olidligt)
- notera temperatur i normerande rum (typ vardagsrum) & utomhus (helst den vägg där utegivaren sitter) 2ggr dag (samma tid morgon & kväll varje dag) i 1vecka
Nu har en vecka gått.
- Har du samma rumstemperatur i rummet trots varierande utetemp (bry dig inte om om det är för varmt eller kallt)?
Då är kurvan rätt inställd
-Blir det kallare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan inte tillräckligt brant, öka lutningen.
-Blir det varmare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan för brant, minska lutningen.
När kurvan är rätt inställd (vänta minst 1 gärna 2 dygn mellan varje justering och fortsätt notera temperaturer) så justerar du rumstempen med "parallellförskjutningen". Är det för varmt så sänker du parallellförskjutningen, är det för kallt så höjer du den.
Du kommer alltid att ha problem med varierande temp i början av hösten då luftfuktigheten ställer till det tills du "torkat ut" huset. Det finns styrningar som hanterar sånt också men det är lite överkurs.
Och detta är i princip samma sak som Blund visade på ett par bilder.
Det intressanta är först & främst att få det lagom varmt oavsett ute temp och att därefter få det så energieffektivt som möjligt. Aldrig andra vägen om!!!
Min rekommendation i ALLA såna här lägen är att försöka göra en förenklad injustering av hela värmesystemet, om man nu inte VET att det är rätt injusterat.
Detta har alltid funkat för mig:
Vi pratar normalt 2 st begrepp här
-reglerkurva/kurvlutning, en funktion som gör att vi skickar varmare vatten till radiatorerna när det bilr kallare utomhus och omvänt.
-parallellförskjutning, en funktion som justerar nivån på temperaturen vid en viss given utetemp.
Förutsättning är:
- varierande ute temp typ nu (hösten när värmebehov börjar komma), gärna både över & under 0
-tålamod samt lite tid, minst 2 veckor
- Öppna samtliga radiatorventiler & termostater för fullt
- skit i att det blir för varmt i vissa utrymmen (om det inte blir olidligt)
- notera temperatur i normerande rum (typ vardagsrum) & utomhus (helst den vägg där utegivaren sitter) 2ggr dag (samma tid morgon & kväll varje dag) i 1vecka
Nu har en vecka gått.
- Har du samma rumstemperatur i rummet trots varierande utetemp (bry dig inte om om det är för varmt eller kallt)?
Då är kurvan rätt inställd
-Blir det kallare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan inte tillräckligt brant, öka lutningen.
-Blir det varmare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan för brant, minska lutningen.
När kurvan är rätt inställd (vänta minst 1 gärna 2 dygn mellan varje justering och fortsätt notera temperaturer) så justerar du rumstempen med "parallellförskjutningen". Är det för varmt så sänker du parallellförskjutningen, är det för kallt så höjer du den.
Du kommer alltid att ha problem med varierande temp i början av hösten då luftfuktigheten ställer till det tills du "torkat ut" huset. Det finns styrningar som hanterar sånt också men det är lite överkurs.
Och detta är i princip samma sak som Blund visade på ett par bilder.
Det intressanta är först & främst att få det lagom varmt oavsett ute temp och att därefter få det så energieffektivt som möjligt. Aldrig andra vägen om!!!
Redigerat:
Vill du ha så jämn temperatur som möjligt över elementen (alltså lågt delta-t) så ska det vara så högt flöde som möjligt. Vid tex golvvärme så vill man ha så jämn temperatur som möjligt över hela slingan, alltså måste det vara högt flöde.snowjim skrev:
Så länge alla rör till elementen går i uppvärmda utrymmen så blir det ingen "spillvärme".
Lite OT:
Om man har värmepump så vill man hålla så låg temperatur som möjligt i värmepumpen eftersom det är "svårare"/kostsamt att värma vattnet mer än nödvändigt. Värmepump passar bäst till golvvärme.
Fjärrvärmeproducenterna vill oftast ha så låg returtemperatur som möjligt. Vissa har sina debiteringssystem så att ju högre flöde och högre returtemp ju dyrare blir kWh-priset.
Nja, även här vill man ha ett Delta-T, även om inte så stort, eftersom man vid för högt flöde kan börja få problem med kavitation i böjar med oljud som följd.Demmpa skrev:
Normalt säger man väl ett Delta-T på ~5C vid DUT för golvvärme www.rehau.com/download/1338916/rautherm-golvvarme-teknisk-information.pdf sidan 9
Blir inte riktigt klok på detta men vad jag kan läsa ut så ska jag se till att mäta upp returtempen på ett eller annat vis. Jag misstänker att den sjunker relativt snabbt med tanke på att tempen i pannan går ner ganska snabbt. Mätningen kan göras med termometer mot röret eller IR termometer(funkar verkligen detta?).
Är det så att returvärmen är väldigt låg så kan jag såfall öka trycket vilket kommer göra att uttempen kan vara lägre?
Är det så att returvärmen är väldigt låg så kan jag såfall öka trycket vilket kommer göra att uttempen kan vara lägre?
Det viktiga verkar vara att man mäter på samma typ av material så man får sätta tejp lite här och där.Nu har jag mätat med IR-temometer och fått följande :
Ut till element : ca 58 grader
In från element : ca 48 grader
Jag har satt maskeringstejp på de röda klisterlapparna till vänster och höger på följande bild :
http://i.imgur.com/SwsYtvQ.jpg
Den vänstra tolkar jag som ut till elementen och den högra som den som går tillbaka in.
Det är alltså en förlust på ca 10 grader vilket låter lite? Då bör man väll inte skruva upp pumpens hastighet?
Ändringen från 2,25 ner till 2 har än så länge inte gjort någon större förändring. Idag ser vi att temperaturen ligger på strax under 60 grader vid +-0 utomhus. Jag uppskattar att det gått åt nästan 2 påsar pellets sen igårkväll så det känns som lite väl mycket?
Provade mäta på 2 element och de låg på 45 kontra 48 grader. Dessa är paralellkopplade direkt från pannan i källaren. Jag kunde också se att bara geno mett av elementen så förloades det ca 3 grader.
De flesta elementen är : 100 x 50 cm
Ut till element : ca 58 grader
In från element : ca 48 grader
Jag har satt maskeringstejp på de röda klisterlapparna till vänster och höger på följande bild :
http://i.imgur.com/SwsYtvQ.jpg
Den vänstra tolkar jag som ut till elementen och den högra som den som går tillbaka in.
Det är alltså en förlust på ca 10 grader vilket låter lite? Då bör man väll inte skruva upp pumpens hastighet?
Ändringen från 2,25 ner till 2 har än så länge inte gjort någon större förändring. Idag ser vi att temperaturen ligger på strax under 60 grader vid +-0 utomhus. Jag uppskattar att det gått åt nästan 2 påsar pellets sen igårkväll så det känns som lite väl mycket?
Provade mäta på 2 element och de låg på 45 kontra 48 grader. Dessa är paralellkopplade direkt från pannan i källaren. Jag kunde också se att bara geno mett av elementen så förloades det ca 3 grader.
De flesta elementen är : 100 x 50 cm
bra, Inga 65 grader längre alltså... Radiatorventilerna kommer, när det blir kallare, att öppna mer och skillnad mellan topp på radiatorn ock botten på densamma blir mindre mendu behöver nog inte öka pumpen,snarare tvärtom. När allt brukar vara i fas skulle idealet vid detta tillfälle varit en framledning på 48 grader vilket gjort att radiatorventilen i rummet öppnat för fullt och när sedan utetemperaturen sjunkit så öppnar shunten mer och höjer framledningstempen. Skulle du tända i kaminen skulle radiatorventilen stängt i kaminrummet men tilloppstemperaturen till övriga rum skulle bibehållits.
I mitt hus byggt -42 har jag just nu 35 grader ut vi noll grader utomhus. Det är lite onödigt mycket. Det skuller räckt med 30 grader om alla radiatorventiler varit helt öppna. 65 grader ut skulle hålla huset varmt vid -40 grader. (Jag vet inte om det någonsin varit så kallt där jag bor.)
Vissa element i huset är riktigt varma, ex det i sovrummet var igår 54 grader. Trotts det så är inomhusklimatet rimligt runt 20 grader.
En tanke var annars att termostaterna blockar värmen och därför är returen endast 10 grader lägre. Problemet är väl sovrummet där elementet står på högsta läget(9), elementet där var igår 54 grader vilket gav ett rimligt klimat i rummet. sänker jag pannan så är det säkert inga problem för övriga huset men för detta rummet blir det ett problem.
Vad jag kan komma ihåg så gick det 2 påsar om dagen när det var som kallast förra året men så hade vi inte alls rätt temperatur inomhus. Nu när det endast är 0--5 så går det 2 påsar så när det kryper ner till -10 så kanske det är 3 påsar!?
En tanke var annars att termostaterna blockar värmen och därför är returen endast 10 grader lägre. Problemet är väl sovrummet där elementet står på högsta läget(9), elementet där var igår 54 grader vilket gav ett rimligt klimat i rummet. sänker jag pannan så är det säkert inga problem för övriga huset men för detta rummet blir det ett problem.
Vad jag kan komma ihåg så gick det 2 påsar om dagen när det var som kallast förra året men så hade vi inte alls rätt temperatur inomhus. Nu när det endast är 0--5 så går det 2 påsar så när det kryper ner till -10 så kanske det är 3 påsar!?
Ja, 2 säckar pellets låter ganska mycket för 230 kvadrat vid 0. Just nu förbrukar vi 25kg om dagen med en medeltemp på c:a -5, då värmer vi 185 kvadrat + 95 kvadrat källare. Men alla hus är ju olika och förklaringen till din högre förbrukning ligger ju garanterat i isolering och drag. Har man en skock långduschande tonåringar så kan det ju vara en del i förklaringen också.
Det vore ju idealiskt om alla delar av huset hade exakt samma flöde genom radiatorerna så alla ventiler kunde vara helt öppna hela tiden och man exakt justerar framledningstemperaturen tills man får lagom med värme. Tyvärr är exempelvis mitt hus inte riktigt så perfekt, ett tvåvåningshus från 59 med tillbyggnad från sent 60-tal. Från fjärrvärmecentralen går det ut 3 grenar, en till undervåningen, en till övervåningen och en till tillbyggnaden.
Jag har ägnat en del tid åt att trimma mitt system och har nu en hyfsat jämn värme inomhus. På bottenvåningen är radiatorventilerna nästan helt öppna, och närapå strypta (max 1/2 varv) på övervåningen, och i den tillbyggda delen är de helt öppna. Detta är den kallaste delen av huset och nu med runt 0 grader ligger jag på drygt 45 graders framledningstemperatur för att få ca 20-21 grader. Reglerkurvan står på 1.0 med +1.5 i förskjutning.
Jag har ägnat en del tid åt att trimma mitt system och har nu en hyfsat jämn värme inomhus. På bottenvåningen är radiatorventilerna nästan helt öppna, och närapå strypta (max 1/2 varv) på övervåningen, och i den tillbyggda delen är de helt öppna. Detta är den kallaste delen av huset och nu med runt 0 grader ligger jag på drygt 45 graders framledningstemperatur för att få ca 20-21 grader. Reglerkurvan står på 1.0 med +1.5 i förskjutning.
TS kanske främst bör inrikta sig på att se vilka åtgärder som kan göras på huset för att minska ev drag och öka isolering på kort och lång sikt. Energiförbrukningen är tydligen hög och det har inget eller åtminstone ytterst marginellt med det som diskuteras i tråden att göra dvs framledningstemp, flöden difftemp osv.
När det som nu eldas pellets kan man se det som helt likvärdigt med den gamla oljeeldningen dvs den kan leverera hög framledningstemp och mår inte illa av en hög retur heller. Ska inte blandas samman med tex VP som ska gå vid så låg framtemp som möjligt och därav höga flöden eller ackumulerad bioenergi där man vill ha låg retur och stor difftemp vid låga flöden för att utnyttja ackumuleringen.
Nu är det inget som hindrar att TS sätter sig in i detta också men viktigt att inte förespegla någon besparingspotential i det. I detta fallet med vad som det verkar vettiga termostater kan man låta dem sköta injusteringen under tiden man försiktigt sänker kurvan till dess man får underskott i sämsta rummen. Då vet man gränsen och behöver bara höja en aning så är det i stort ok. Samma metod är lämplig vid alla kontinuerliga värmekällor som mäktar med hög temp som tex FJV, pellets eller ackumulerad vedeldning.
När det som nu eldas pellets kan man se det som helt likvärdigt med den gamla oljeeldningen dvs den kan leverera hög framledningstemp och mår inte illa av en hög retur heller. Ska inte blandas samman med tex VP som ska gå vid så låg framtemp som möjligt och därav höga flöden eller ackumulerad bioenergi där man vill ha låg retur och stor difftemp vid låga flöden för att utnyttja ackumuleringen.
Nu är det inget som hindrar att TS sätter sig in i detta också men viktigt att inte förespegla någon besparingspotential i det. I detta fallet med vad som det verkar vettiga termostater kan man låta dem sköta injusteringen under tiden man försiktigt sänker kurvan till dess man får underskott i sämsta rummen. Då vet man gränsen och behöver bara höja en aning så är det i stort ok. Samma metod är lämplig vid alla kontinuerliga värmekällor som mäktar med hög temp som tex FJV, pellets eller ackumulerad vedeldning.