Nädu.
I en konstruktion med cellplast OCH isodrän har man cellplast högst upp bara för att det är billigare än isodrän. Cellplasten blir inte som en vägg - det är glipor och springor överallt och inte på något sätt vattentätt.
Det enda du kan göra med de komponenter som diskuteras här är att hindra att fukt stiger via kapillärkraft. Om du har fritt flödande vatten pga obefintlig eller icke fungerande isolering ända upp till underkant på betongen så är det helt andra åtgärder som krävs (att fixa till en fungerande dränering).
8-16 eller isodrän är struntsamma. Vill man tjäna tio centimeter isolering så kostar man på sig isodrän, gräver man hellre alternativt inte vill ha mer isolering så kan man köra 8-16 hela vägen.
I en konstruktion med cellplast OCH isodrän har man cellplast högst upp bara för att det är billigare än isodrän. Cellplasten blir inte som en vägg - det är glipor och springor överallt och inte på något sätt vattentätt.
Det enda du kan göra med de komponenter som diskuteras här är att hindra att fukt stiger via kapillärkraft. Om du har fritt flödande vatten pga obefintlig eller icke fungerande isolering ända upp till underkant på betongen så är det helt andra åtgärder som krävs (att fixa till en fungerande dränering).
8-16 eller isodrän är struntsamma. Vill man tjäna tio centimeter isolering så kostar man på sig isodrän, gräver man hellre alternativt inte vill ha mer isolering så kan man köra 8-16 hela vägen.
Kapillär brytande material är fortfarande kapillärbrytande. Jag har inte påstått annat. Kapillärbrytande gör tex att om du häller vatten på det så rinner vattnet igenom. På samma sätt fast omvänt får man ingen kapillär stigning av vatten om det tex stiger upp vatten underifrån eller i sidled i kapillärbrytande material.
Det som dock oftast sker när det finns fritt vatten i kapillär brytande material är att det uppstår vatten i ångfas=luftfuktighet som i slutet utrymme oftast närmar sig 100% relativ fuktighet. Det påstås göra att det blir fäller ut vatten mot materialet ovanför kapillär brytande skikt.
Det är byggt många villor i Sverige på betongplatta gjuten på kapillärbrytande singel/makadam. Väldigt många av dem har fått stora fuktproblem och förklaringen lär vara snarlik min ovanstående beskrivning som lekman..
Minns jag rätt så är det + 100 000 hus som drabbats av fuktproblem pga detta..För mig täcker det som som referens för att lyfta denna frågeställning för trådskaparen. Dessutom står inte sulan på kapillärbrytande material så skulle det uppstå fritt vatten i gropen under dränering finns risken för ganska hög fuktvandring upp i vägg via grundmurens sula. Dvs om betongsulan till viss del får väsentligt mer vatten än innan utgrävningen.
Samtidigt kan detta hus stå på dränerande mark och då bör eventuellt vatten som tex skulle kunna förflyttas från dräneringens högre läge till lägsta punkten i utgrävningen.
Hoppas detta förklarar hur jag tänker utifrån hur det lär fungera.
Det som dock oftast sker när det finns fritt vatten i kapillär brytande material är att det uppstår vatten i ångfas=luftfuktighet som i slutet utrymme oftast närmar sig 100% relativ fuktighet. Det påstås göra att det blir fäller ut vatten mot materialet ovanför kapillär brytande skikt.
Det är byggt många villor i Sverige på betongplatta gjuten på kapillärbrytande singel/makadam. Väldigt många av dem har fått stora fuktproblem och förklaringen lär vara snarlik min ovanstående beskrivning som lekman..
Minns jag rätt så är det + 100 000 hus som drabbats av fuktproblem pga detta..För mig täcker det som som referens för att lyfta denna frågeställning för trådskaparen. Dessutom står inte sulan på kapillärbrytande material så skulle det uppstå fritt vatten i gropen under dränering finns risken för ganska hög fuktvandring upp i vägg via grundmurens sula. Dvs om betongsulan till viss del får väsentligt mer vatten än innan utgrävningen.
Samtidigt kan detta hus stå på dränerande mark och då bör eventuellt vatten som tex skulle kunna förflyttas från dräneringens högre läge till lägsta punkten i utgrävningen.
Hoppas detta förklarar hur jag tänker utifrån hur det lär fungera.
Om du läser tidigare beskrivning av trådskaparen ser du att han grävt till under dräneringens nivå. Det är utgångsläget. En perfekt dränering klarar bara av att hatera vatten till sin nivå. Det läggs dessutom tvättas singel under dråneringsröret som gör att det blir viss mängd vatten stående som dräneringsslangen inte kan transportera bort.MathiasS skrev:
Dvs utgrävt under fungerande dräneringsnivå är orsaken till att jag vilke uppmärksamma trådskaparen på detta.
Det du skriver är i sak rätt att finns fungerande dränering så tar den vattnet. Jag har lärt mig att en fungerande dränering ska ligga lägre än lägsta punkten som den ska skydda från fritt vatten. Inre utgrävning på en lägre nivå gör att inte dräneingen kan göra detta då vatten-nivåer i mark vill jämna ut sig. Innan utgrävning så var det en konstruktion av grund och golv som var torrt enligt TS. Inre utgrävning förändrar förutsättningarna för grunden som helhet..
Men som sagt är marken självdränerande så kan det nog fungera..
När det gäller din kommentar om cellplast/EPS tror jag standarden för att isolerara inför gjutning av betongplatta på mark läggs isoleringen med försjutna skarvar. eps jag använt är dessutom kantad på ett sätt så ca halva skivans bredd går omlott lite grann om man bara använder ett lager. Sen används nog rätt ofta fördiga isoleringselement i form av tex cellplast för yttre kantbalk. Jag tittade på en sådan grund förra veckan. Både innan gjutning och tittat på när de gjöt.
Dvs min bedömning är att isolering görs så tät som möjligt för att undvika fuktvandring som du beskriver
Men jag är som sagt nyfiken lekman och och ändrar mig naturligtvis om jag fattat något fel. Jag lär mig nya saker varje dag.
Kalle, mitt inlägg vände sig till Fjojtmehmet, som uttryckte att cellplast blev ett tätt skikt. Så är inte fallet.
Din information har jag ingen synpunkt på, eller rättare sagt, den stämmer i stort med min egen uppfattning om hur saker fungerar. Möjligen blev jag förvirrad av diskussionen kring kapillärbrytande material, antingen är det det eller inte och är det det förblir ovanliggande delar torra....
Din information har jag ingen synpunkt på, eller rättare sagt, den stämmer i stort med min egen uppfattning om hur saker fungerar. Möjligen blev jag förvirrad av diskussionen kring kapillärbrytande material, antingen är det det eller inte och är det det förblir ovanliggande delar torra....
Sorry om mitt svar upplevdes så. Är på resa och har lite svårt att överblicka olika inlägg ikväll. No harm intended!
Jag teor art jag kan föklara Jag försökte för eget behov förstå varför. Jag frågade några "experter" som kom med "självsäkra" svar men som blev flummiga eller irriterade när jag ställde någon följdfråga. Jag hade svårt att få ihop fysiken i deras föklaringar även om de mycket väl kände till symptomen men inte kunde förklara sambanden.
Jag behövde förstå och tror jag lyckades
Men som lekman behöver jag utveckla och lägga grunden för hur jag efter lite research kunde förstå sambanden. Kan inte dutta det på telefon. Jag har gjort ett utkast som jag vill läsa på större skärm innan det läggs upp. Kapillärbrytande avser vatten i vätskefas. I slutna utrummen där det står fritt vatten blir det även vatten i ångfas dvs fuktig luft ända till 99,9% luftfuktighet. Det påverkar omgivande material som är adsorberande. Naturlagarna kan jag inte förklara men det material och miljö strävar mot en form av jämvikt som fick mig att förstå bättre när jag hittade ett par pusselbitar. Jag försöker göra en förklaring efter bästa förstånd när jag kommer hem eller om det blir tidslucka och vettigt internet samtidigt. Annars kommer jag hemåt söndag/måndag och påminn mig gärna genom att väcka tråden så ska jag göra ett försök att förklara utifrån några praktiska exempel med lite stöd av den fysiken som fastnade i skolan.
Jag teor art jag kan föklara Jag försökte för eget behov förstå varför. Jag frågade några "experter" som kom med "självsäkra" svar men som blev flummiga eller irriterade när jag ställde någon följdfråga. Jag hade svårt att få ihop fysiken i deras föklaringar även om de mycket väl kände till symptomen men inte kunde förklara sambanden.
Jag behövde förstå och tror jag lyckades
Men som lekman behöver jag utveckla och lägga grunden för hur jag efter lite research kunde förstå sambanden. Kan inte dutta det på telefon. Jag har gjort ett utkast som jag vill läsa på större skärm innan det läggs upp. Kapillärbrytande avser vatten i vätskefas. I slutna utrummen där det står fritt vatten blir det även vatten i ångfas dvs fuktig luft ända till 99,9% luftfuktighet. Det påverkar omgivande material som är adsorberande. Naturlagarna kan jag inte förklara men det material och miljö strävar mot en form av jämvikt som fick mig att förstå bättre när jag hittade ett par pusselbitar. Jag försöker göra en förklaring efter bästa förstånd när jag kommer hem eller om det blir tidslucka och vettigt internet samtidigt. Annars kommer jag hemåt söndag/måndag och påminn mig gärna genom att väcka tråden så ska jag göra ett försök att förklara utifrån några praktiska exempel med lite stöd av den fysiken som fastnade i skolan.