Det låter helt absurt att de vill riva ett förråd på din sida tomtgränsen. Är du med i villaägarna tycker jag att du ska ringa och få lite gratis juridisk konsultation!
Det är ju lite ironiskt att du själv har ett förråd så nära gränsen att du inte kan underhålla det utan att gå på grannens tomt.
Givetvis ska du sätta P för grannens planer att bygga på din tomt och kanske lär ni er båda två något på kuppen.....
Givetvis ska du sätta P för grannens planer att bygga på din tomt och kanske lär ni er båda två något på kuppen.....
Det finns fall där takutsprång inkräktar på grannens tomt! Har själv grannar på var sida, där min tomtmarkering precis tangerar grannarnas grund. I mitt fall var det en gruppbebyggelse ( 1978 ) och flera i området har det på samma sätt. Var stora diskussioner vid fastighetstaxeringen om husen skulle räknas som fristående, när det inte gick att gå runt utan att gå in på annans fastighet. När det gäller ny/om/tillbyggnad, har jag svårt att förstå att det skulle vara möjligt att förändra förhållandena så som TS beskriver, men jag är inte säker på juridiken där.
Förrådet är byggt före jag köpte fastigheten och byggt med bygglov, d v s byggt med godkännande av dåvarande grannar. Taksprånget på förrådet är faktiskt innanför min tomtgräns. Grannens gamla garage, som alltså ska rivas, står också ca: 3 dm från tomtgräns och man kan precis gå mellan byggnaderna.MathiasS skrev:
Du sakll givetvis lägga synpunkter vid det förnyade grannehörandet.
Om sedan bygglovet går igenom ändå så bör du överklaga. Jag kan inte tänka mig att de får igenom det vid ett överklagande.
Marken som bara får bebyggas med "uthus", brukar innebära att det skall vara en fristående komplementbyggnad. Får alltså inte vara ihopbyggd med huvudbyggnaden. Jag är dock inte helt säker på den saken.
Det förekommer detaljplaner där just garage får byggas ända till tomtgräns, tanken är då att man skall bygga ett dubbelgarage tillsammans med grannen. Dvs båda har garage som möts i tomtgränsen.
Passa också på att undersöka om det finns fler avvikelser mot detaljplanen, yta, höjd, takvinkel osv.
OM de skulle få för sig att godkänna ihopbyggnationen som mindre avvikelse (tveksamt om det skall gå) så gäller det att helheten skall vara "nästan" enl. detaljplanen, finns där då fler avvikelser så skall det vara omöjligt att få bygglov för detta.
Och som sagt takfot in på din tomt är givetvis inte OK.
Om sedan bygglovet går igenom ändå så bör du överklaga. Jag kan inte tänka mig att de får igenom det vid ett överklagande.
Marken som bara får bebyggas med "uthus", brukar innebära att det skall vara en fristående komplementbyggnad. Får alltså inte vara ihopbyggd med huvudbyggnaden. Jag är dock inte helt säker på den saken.
Det förekommer detaljplaner där just garage får byggas ända till tomtgräns, tanken är då att man skall bygga ett dubbelgarage tillsammans med grannen. Dvs båda har garage som möts i tomtgränsen.
Passa också på att undersöka om det finns fler avvikelser mot detaljplanen, yta, höjd, takvinkel osv.
OM de skulle få för sig att godkänna ihopbyggnationen som mindre avvikelse (tveksamt om det skall gå) så gäller det att helheten skall vara "nästan" enl. detaljplanen, finns där då fler avvikelser så skall det vara omöjligt att få bygglov för detta.
Och som sagt takfot in på din tomt är givetvis inte OK.
Jag tycker att om marken som han vill bygga på är korsprickad så borde det endast gå att bygga ett komplementhus där (uthus och garage). Jag undrar lite hur kommunen argumenterar för riktigheten i att strunta i korsprickningen och tillåta att huvudbyggnad byggs istället?
Det kanske inte ger så mycket för dig, men boverket har en del skrifter med allmäna råd som utförligare förklarar hur detaljplaner och områdesbestämmelser fungerar. Då din detaljplan är från 1992 är det de allmänna råd som gällde då som skall läsas, och de hittar man här: http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/aldre-lagar-regler--handbocker/aldre-regler-om-planering/
Det kanske inte ger så mycket för dig, men boverket har en del skrifter med allmäna råd som utförligare förklarar hur detaljplaner och områdesbestämmelser fungerar. Då din detaljplan är från 1992 är det de allmänna råd som gällde då som skall läsas, och de hittar man här: http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/aldre-lagar-regler--handbocker/aldre-regler-om-planering/
Om takutsprånget är på din tomt innebär det att ALL nederbörd också hamnar på din tomt, även tung blöt snö, väta som du nu måste ta hand om....Inte OK!
Ja, det är som ni påpekar; ett av mina starkaste argument är att 70 kvm av bostadshuset byggs på kors- och punktprickad mark. Kommunen har inte tagit ställning ännu, men jag har en känsla av att från att de från början varit positivt inställda till nybyggnationen, har börjat svänga över på min sida efter att jag påpekat de uppenbara bristerna och att ansökan på ett antal punkter bryter mot detaljplanen. Jag tror faktiskt att de missat att marken till stor del är korsprickad.
Tack för länken till Boverkets handbok, där finns ett antal användbara citat ang avvikelser från detaljplanen som jag kan ta med i nästa remiss, t ex:
Direkta avvikelser från detaljplanen ryms inte i den rätt till bygglov som sökanden har.
I en känslig miljö kan även mycket små avsteg rörande placering och utformning vara otillåtna därför att de strider mot syftet med planen.
Området är gammalt, det äldst bevarade i vår stad, med många q-märkta hus. Bl a grannens fastighet.
Tack för länken till Boverkets handbok, där finns ett antal användbara citat ang avvikelser från detaljplanen som jag kan ta med i nästa remiss, t ex:
Direkta avvikelser från detaljplanen ryms inte i den rätt till bygglov som sökanden har.
I en känslig miljö kan även mycket små avsteg rörande placering och utformning vara otillåtna därför att de strider mot syftet med planen.
Området är gammalt, det äldst bevarade i vår stad, med många q-märkta hus. Bl a grannens fastighet.
Redigerat:
Grannens befintliga huvudbyggnad och gårdshus är märkta "q2" vilket enligt detaljplanen betyder:
Värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny byggnad skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart.
Den nya byggnadens anpassning till omgivningen är något jag ifrågasatt då den är mycket större i alla led.
Värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivningen. Ny byggnad skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart.
Den nya byggnadens anpassning till omgivningen är något jag ifrågasatt då den är mycket större i alla led.
Redigerat:
Här kommer information som kan vara till hjälp för andra som hamnar i samma situation:
Byggmentor:
Din tomt är juridiskt lika starkt skyddad som insidan av ditt hem.
Boverket:
En traditionell fastighet avgränsas bara på marken. I teorin
sträcker sig de traditionella fastigheterna från markytan in till
jordens medelpunkt och ut i rymden.
Jordabalken, 3 kap:
12 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårds löshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Lag (2009:180).
Byggningabalken:
Ej må någon närmare till grannens tomt bygga, än att han till stödje eller stolparum en och en halv aln å sin tomt lämnar. Not: 1,5 Aln är 89 centimeter.
Byggmentor:
Din tomt är juridiskt lika starkt skyddad som insidan av ditt hem.
Boverket:
En traditionell fastighet avgränsas bara på marken. I teorin
sträcker sig de traditionella fastigheterna från markytan in till
jordens medelpunkt och ut i rymden.
Jordabalken, 3 kap:
12 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårds löshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Lag (2009:180).
Byggningabalken:
Ej må någon närmare till grannens tomt bygga, än att han till stödje eller stolparum en och en halv aln å sin tomt lämnar. Not: 1,5 Aln är 89 centimeter.
Redigerat:
Fast den där sista länken skall du kanske inte blanda in i synpunkterna till bygglovshandläggaren, en lag från 1700 talet där de flesta kapitlen är upphävda redan på 1800 talet. Och kvarvarande kapitel ha titlar som "Huru svin må i ollonskog släppas".
Misstänker att Byggningabalken kanske inte är riktigt rätt lagrum för detaljplanerade områden.
Misstänker att Byggningabalken kanske inte är riktigt rätt lagrum för detaljplanerade områden.
hempularen skrev:
Nej, det är nog inget man bör fästa någon större vikt vid, men lagen gäller fortfarande och sägs vara grunden till att garage och gårdsbyggnader i många fall får byggas 1 meter från tomtgräns, men inte närmare.