Oh, tipstack. Nu blev det inte alls lättarekatos skrev:
För kortare bord och ingen rits får man istället en sproilans ny såg för samma pengar (+frakt). Spännande alternativ.
Jag var rätt sugen på den när det begav sig, men det föll på att den inte fanns att klämma på i Stockholm.findus42 skrev:
Precis en sådan, dock utbyggd åt tre av fyra håll och med ett annat anhåll så den går faktiskt att såga saker på, men ja, det finns skäl till att jag letar efter en riktig såg.heimlaga skrev:
Jag har haft min k3 comfort sedan 2009 och använt den minst 150 dagar om året. Absolut inte några åtta timmars pass men ändå mycket för att vara semi hobby. Den är i samma skick som när jag köpte den. Hade jag haft mer pengar då hade jag köpt en felder. Jag har kanske saknat 2500mm justerbord 10 ggr på 7år. Men som findus skrev så är det ett icke problem med en sänksåg. Vissa maskiner tycker jag går lika bra att köpa begagnat men en justersåg från ett snickeri har gått mycket och nytt är nytt. Jag vill gärna ha en recension av 500 modellen. Lycka till
Edit. Saknar rits dock men k3:an kan bara ta 250 klinga med rits vilket jag tycker är lite.
Edit. Saknar rits dock men k3:an kan bara ta 250 klinga med rits vilket jag tycker är lite.
Redigerat:
Ja....men en några år gammal begagnad maskin är det samma som man har om något år när man har köpt nytt. Om den begagnade redan börjar bli i dyrare laget tycker jag att det är ett bättre köp än att betala ännu mer för nytt av billigare kvalitet.katos skrev:
En 70 år gammal Jonsered eller en 40 år gammal Altendorf är däremot någonting helt annat.
Så tänker jag..... och snickrar vidare på min stenbergare från 1957.
Vad är lämplig motorstyrka, för att få bra kapacitet och slippa klyvsåg? (om man får låna tråden)findus42 skrev:Lite osorterade reflektioner
...
Motorstyrka är bra. Blir snabbt tradigt att klyva massivvirke med en klen såg. Är sågen stark nog behöver man ingen klyvsåg. Är justerbordet långt nog går det att rikta i sågen och gå direkt till planhyveln. Gör oftast så när jag jobbar. Vinner både tid,rygg och kvalitet.
...
Nåja, vad är väl en bal på slottet. Jag var förbi sågaffären idag en timme efter att de öppnade, men då var sågen redan såld. Säljaren försökte då istället intressera mig för en ny robland och passade på att avråda från hammer som han beskrev som kinestillverkade leksaksmaskiner utan justeringsmöjligheter. Sökandet går visst vidare.
Det här är för övrigt en aning i konflikt med min (erkänt ringa) erfarenhet från hammer. Visst är det lite vekt och hobbybetonat, och riktanhållet på A3 är faktiskt inte något vidare, men det mesta synes mig ändå justerbart. På N4400 likaså.
Det här är för övrigt en aning i konflikt med min (erkänt ringa) erfarenhet från hammer. Visst är det lite vekt och hobbybetonat, och riktanhållet på A3 är faktiskt inte något vidare, men det mesta synes mig ändå justerbart. På N4400 likaså.
P
pleqtiz
Verktygstokig
· Västernorrland
· 1 776 inlägg
pleqtiz
Verktygstokig
- Västernorrland
- 1 776 inlägg
Vad är det för fel på Roblands justersågar? går själv i tankar på att köpa en sådan..
Har Robland blivit bättre på senare år?
De äldre modellerna som jag har sett känns i alla fall billiga och plåtaktiga. Säkert duger de bra för hobbybruk..... men... ett steg nedåt från min gamla stenbergare som somliga här på forumet redan gör narr av......
De äldre modellerna som jag har sett känns i alla fall billiga och plåtaktiga. Säkert duger de bra för hobbybruk..... men... ett steg nedåt från min gamla stenbergare som somliga här på forumet redan gör narr av......
Redigerat:
Jag försökte inte uttala mig om roblands sågar. Jag vet ingenting om dem mer än att det inte var en sådan jag försökte köpa.pleqtiz skrev:
Det här är ett komplext ämne som med allt som är stort och kan såga raka snitt på tre meter med hundradelars precision.
För det första så är det här mina reflektioner.
Köpa långt bord för att kunna lägga upp en skiva är inte att föredra då tex en 19mm mdf är tung som attan och väldigt otymplig. Och det är inte lätt att lägga upp en skiva på sågen. Att sedan kapa en fullstor skiva på en justersåg mot klyvanhållet på längden och att den sedan skall bli helt parallell, som sågen har kapacitet för är inte lätt. Minsta lilla man matar fel säter foten fel när man går gör att händerna trycker lite snett så har klingan gjort ett litet hack i snittet. Det är inte det dom är till för. Det blir för mycket massa som är stort och otympligt för sågen. Inte på grund av vikten för det klara justerbordet av utan problem. Vist det finns justersågar med dubbla formatbord.
Utan grovkapning får man sköta på annat sätt. och sedan såga upp dom i mått på justersågen
Det som man däremot gör med ett justerbord är just det som namnet antyder man lägger upp en bit med en icke rak kant på bordet håller fast med händerna eller spänner fast det och går längs med justerbordet så har man en rak kant. Och det blir rakt på hundradelar när på, på bordets längd. Sedan får man köra biten mot klyvanhållet för att få den parallell. Det här känner nog dom flesta till så det var inte skrivet för att tala om så här gör man. Utan mer för att åskådliggöra varför man behöver ett bra justerbord. Även billiga sågar som Hammer fixar detta. MEN Hammer justerbord kontra (vi fortsätter i samma fabrik) Felder är att det är mycket klenare byggt. Vilket gör att man måste vara mycket försiktigare när man sågar med justerbordet. Det räcker med att när man går lutar höften mot bordet Vilket gör att man kan flytta bordet upp till 1-2 tiondelar. Kanske låter banalt men ponera att man skall skarva ihop två skivor som man inte kan tvinga ihop. Är båda bitarna sågade på samma sätt kan det bli en glipa på upp till 4 tiondelar och det är väldigt synligt. Så båda justerborden funkar och gör sitt jobb. Sedan en annan sak med enklare bord är att ofta förflytas vagnarna(den del som kulorna sitter fast i som löper mellan övre och undre bordet) när man sågar kortare bitar när man drar bordet fram och tillbaka. Vilket gör att man inte får full slaglängd till slut. Det fixar man genom att skjuta bordet i en riktning med flera knuffar mot det fasta stoppet för maximal slaglängd för att flytta till baka vagnarna. Det får man göra någon/några gånger per år beroende på hur mycket man använder sågen såklart. Denna procedur förekommer inte på tex X-roll.
Längden på justerbordet ja vad är det tanken att sågen skall göra. Det får var och en avgöra, jobbar man mycket i skivmatreal kan det vara bra om det är 2,5 m. Men har man sänksåg och lång skena räcker det med min 125 cm som slaglängd tycker jag om det är ont om utrymme och pengar. Visserligen tar kanske ett 2.5 meters bord inte så mycket plats då det går att skjuta framåt och bakåt. Men det är ändock 5.2 meter som behövs. Kantar man mycket virke kan längre slaglängd vara att föredra över tre meter.
En viktig sak är avstrykare/borstar bör verkligen sitta i början och slutet av justerbordet på båda sidor. Likaså bör det sitta på varje vagn i början och slutet. För man vill inte ha damm i rullbanorna. Var extremt försiktig med tryckluften blås inte in under justerbordet vid rullbanorna där vagnarna går. Utan dammsug.
Formatbordet hänger på justerbordets kant på olika sätt och det är av absolut största vikt att när man tar bort det och monterar tillbaka det eller bara förflyttar det framåt eller bakåt för att få mera utrymme framför eller bakom kapanhållet. så måste justerbordets kant vara i perfekt kondition inte kantstött eller skadat. Lika så upphängningen på formatbordet.
För den upphängningen påverkar hur pass bra kapanhållets vinkel bibehålls vid förflyttningar av formatbordet på justerbordet.
Armen som håller upp bommen till formatbordet sitter fast i sågstativet bör vara av den stadigare modellen beroende på hur pass långt justerbord man har. Långt justerbord =lång bom= stor belastning vid fullt utdrag=stadig arm. Det får man själv avgöra men tittar man på hur det ser ut på hos dom stora tillverkarna så får man koll på det. Sedan så måste det sitta borstar/avstrykare på armen i båda ändarna. Där bommen går in och ut så allt damm inte hamnar på rullarna i armen. För när det händer så skakar hela format bordet och det blir märken i sågsnittet av dessa skakningar. Likaså så slits dessa rullar och dom kan bli kantiga. Samma skakande fenomen dyker då upp. Hjulen är såklart slit detaljer som måste bytas någon gång.
Formatbordet är inte så mycket att orda om, det är smutt om det sitter en rulle i ändan. vissa är lite smartare och bättre än andra men dom flesta gör det dom skall göra. Det brukar finns olika typer av gradskala för inställning av vinklar. Dom är bara en grov inställning i alla fall så det är inte hela värden om det inte finns. En enkel digital typ smygvinkel funkar hundra gånger bättre. Vissa sågtillverkare har en typ av fasta lägen för vissa vinklar med längdkompensering (gör att man kan avläsa kapstoppen mot skalan) och det är samma sak där. Efter som den sitter en bit ifrån pivotpunkten där kapanhållet vrider sig runt så räcker det med en avvikelse på några hundradelar för att 45 grader inte skall vara 45 grader på en sträcka på 10 cm. Ponera att du skall gera en bänkskiva som är 62 cm djup. Den gerade sträckan är väldigt lång. Och är bänkskivan 2m åt vardera håll så vill det till att 45 grader är väldigt bra. Nu har man visserligen lite vingel mån då kaklet bygger lite. Men i teorin kan en liten vinkelavisning bli väldigt stor på större sträckor.
Kapanhållet är viktigt, väldigt viktigt Infästningen i formatbordet närmast justerbordet är en av dom absolut viktigast punkterna på hela sågen. För om det inte funkar så blir inte kapanhållet i rätt vinkel när man flyttar det till olika vinklar och tillbaka till 90 graders. Om det nu är flyttbart vissa är fasta. Det måste vara ett tapphål i fomatbordet och en tapp i kapanållet eller någon lösning där två fixa punkter möter varandra utan glapp och då menar jag utan glapp toleransen där är någon hundradel för tapp och tapphål. Sedan så sitter tappen monterad i kapanhållet på något sätt. Är det fast skruvat i kapanhållet är det ok. Är det flyttbart så måste det hamna i på samma avstånd från långsidorna på kapanhållet oftast sitter det i centrum på kapanhållet. Och det är samma sak där som med tapp och tapphål. Toleransen där är samma några hundradelar. Längst ut på formatbordet siter ett justerbart stopp av något slag för kapanhållet. Och det bör vara av fingångna eller något som gör att man kan finjustera i hundradelar . En metrisk skruv som finns på billigare sågar funkar inte utan det blir mera trail and error vid justering . Är det fast anhåll behöver infästningen vara av tapptypen som gör att kapanhållet hamnar på hundradelen när, vid på och avtagning av kapanhållet. För man vill inte kalibrera det varje gång.
Klyvanhållet bör verkligen vara av europa model dvs att det går att skjuta framåt och bakåt och att man kan lägga det ner. Att det är finjusterings ratt/skruv på den kvittar om man väljer att ha digital avläsning. För det är så lätt och går fort att ställa in om man har digital avläsning. Kostar inte så mycket som eftermarknad. Har man inte digital så är en bra finjustering suverän. En bra innebär att man kan justera medans det är låst. Man skall alltså inte behöva låsa upp det från stången det löper på.
Ett skydd ovan klingan är verkligen suveränt på flera sätt skyddar fingrar och tar hand om damm om man kopplar det till spånsugen. Och ett som monteras på klyvkniven funkar det med. Men självklart är modellen som inte sitter fast i klyvkniven bättre på alla punkter men oftast en extrakostnad. Och får jag tycka vilket jag gör så är det värt den kostnaden på grund av endast en anledning. Man använder det hela tiden. Vilket betyder att risken att såga sig i fingrarna är mindre, vad är ett finger värt?. Att den sedan konstant är kopplad till spånsugen blir en bonus. Måste gå enkelt att höja och sänka med en hand vilket betyder att det ofta sitter någon form av fjädrar, gasdämpare osv.
Motorheten ja där finns det hur mycket som helst att säga. Men styrkan är lite avgörande om det är hobby eller inte. Oftast är motorn dimensionerad efter sågen så det brukar inte vara ett problem. Storlek på klingor små hobbysågar tar väll bara 250mm nästa steg är typ 300-315mm sedan finns det 400-600mm.
Med eller utan rits, tvistar dom lärda. Men om vi håller oss till fakta. Det den gör som inte går att bortse från är helt urslagsfri undersida på melanin och tvärs fibrer och vissa lackerade ytor (beroende på klinga). Man kan nästan få samma resultat med rätt klinga när den är vass. Och tejpar man på undersidan med tex maskerings tejp får man nästan alltid samma resultat som med rits. Så jobbar man inte mycket med melamin eller lackad skivor så vet jag inte om man verkligen behöver rits så det får var och en bestämma själv. Man jag som har det på min såg använder den alltid om jag måste ha en 100% splitterfri undersida eftersom klingorna inte alltid är nyslipade när det behövs. Ibland händer det att jag tejpar om jag vet att det inte behöver vara 100% perfekt på synlig yta.
Sågenhetens upphängning bör vara i vagga framför och bakom klingan. Är det pinngångjärn som på äldre sågar så förflytas klingan närmare klyvanhållet vid 45 grader än mot 90 grader. Jag tycker att avståndet mellan klinga och klyvanhåll bör vara konstant oavsett klingans lutning. Vilket inte alla sågtillverkare tycks tycka..
Detta tycker jag är viktiga punkter för att en justersåg skall kvala in som en såg man arbetar med professionellt. Självklart kan man arbeta med vad som helst. Men när det kommer in på produktivitet och repeterbarhet så är det viktiga punkter. Sedan finns det bra och sämre saker , En liten sak är att skalan på kapanhållet inte sitter på ovansidan utan i vinkel mot där man står. Blir lite lättare att läsa av. Sådana småsaker kan man hitta på alla märken..
Sedan finns nc styrda maskiner där man matar in värdena och alla mått och bara åker. Då kvittar det om klingan förflyttar sig mot klyvanhållet vid lutning för det kompenserar sågen för.
Och så har vi format bord med parallell förflyttning av hela formatbordet när man vinklar det. Och andra varianter.
Men dessa maskiner är inget för hemmasnickaren om man inte har en väldans massa pengar för då skall man verkligen köpa en fullsmetad Martin såg. Lägga upp en massa bilder här och ha öppet hus för alla oss som vill komma och klämma på skönheten.
Tittar man då på hammer och felder 500 så delar dom samma format bord och kapanhåll. Vilket är väldigt konstigt på 500 sågen efter som det är en väldigt viktig punkt. Därför tycker jag att man lika gärna kan köpa en hammer. För infästningen för kapanhållet i formatbordet inte uppfyller kravet för repeterbarhet och dessutom är det anhållet lite väl klent tycker jag.
Puh det blev lite väl mycket och säkerligen luddigt här och där. Skyller på att klockan är tre på natten
För det första så är det här mina reflektioner.
Köpa långt bord för att kunna lägga upp en skiva är inte att föredra då tex en 19mm mdf är tung som attan och väldigt otymplig. Och det är inte lätt att lägga upp en skiva på sågen. Att sedan kapa en fullstor skiva på en justersåg mot klyvanhållet på längden och att den sedan skall bli helt parallell, som sågen har kapacitet för är inte lätt. Minsta lilla man matar fel säter foten fel när man går gör att händerna trycker lite snett så har klingan gjort ett litet hack i snittet. Det är inte det dom är till för. Det blir för mycket massa som är stort och otympligt för sågen. Inte på grund av vikten för det klara justerbordet av utan problem. Vist det finns justersågar med dubbla formatbord.
Utan grovkapning får man sköta på annat sätt. och sedan såga upp dom i mått på justersågen
Det som man däremot gör med ett justerbord är just det som namnet antyder man lägger upp en bit med en icke rak kant på bordet håller fast med händerna eller spänner fast det och går längs med justerbordet så har man en rak kant. Och det blir rakt på hundradelar när på, på bordets längd. Sedan får man köra biten mot klyvanhållet för att få den parallell. Det här känner nog dom flesta till så det var inte skrivet för att tala om så här gör man. Utan mer för att åskådliggöra varför man behöver ett bra justerbord. Även billiga sågar som Hammer fixar detta. MEN Hammer justerbord kontra (vi fortsätter i samma fabrik) Felder är att det är mycket klenare byggt. Vilket gör att man måste vara mycket försiktigare när man sågar med justerbordet. Det räcker med att när man går lutar höften mot bordet Vilket gör att man kan flytta bordet upp till 1-2 tiondelar. Kanske låter banalt men ponera att man skall skarva ihop två skivor som man inte kan tvinga ihop. Är båda bitarna sågade på samma sätt kan det bli en glipa på upp till 4 tiondelar och det är väldigt synligt. Så båda justerborden funkar och gör sitt jobb. Sedan en annan sak med enklare bord är att ofta förflytas vagnarna(den del som kulorna sitter fast i som löper mellan övre och undre bordet) när man sågar kortare bitar när man drar bordet fram och tillbaka. Vilket gör att man inte får full slaglängd till slut. Det fixar man genom att skjuta bordet i en riktning med flera knuffar mot det fasta stoppet för maximal slaglängd för att flytta till baka vagnarna. Det får man göra någon/några gånger per år beroende på hur mycket man använder sågen såklart. Denna procedur förekommer inte på tex X-roll.
Längden på justerbordet ja vad är det tanken att sågen skall göra. Det får var och en avgöra, jobbar man mycket i skivmatreal kan det vara bra om det är 2,5 m. Men har man sänksåg och lång skena räcker det med min 125 cm som slaglängd tycker jag om det är ont om utrymme och pengar. Visserligen tar kanske ett 2.5 meters bord inte så mycket plats då det går att skjuta framåt och bakåt. Men det är ändock 5.2 meter som behövs. Kantar man mycket virke kan längre slaglängd vara att föredra över tre meter.
En viktig sak är avstrykare/borstar bör verkligen sitta i början och slutet av justerbordet på båda sidor. Likaså bör det sitta på varje vagn i början och slutet. För man vill inte ha damm i rullbanorna. Var extremt försiktig med tryckluften blås inte in under justerbordet vid rullbanorna där vagnarna går. Utan dammsug.
Formatbordet hänger på justerbordets kant på olika sätt och det är av absolut största vikt att när man tar bort det och monterar tillbaka det eller bara förflyttar det framåt eller bakåt för att få mera utrymme framför eller bakom kapanhållet. så måste justerbordets kant vara i perfekt kondition inte kantstött eller skadat. Lika så upphängningen på formatbordet.
För den upphängningen påverkar hur pass bra kapanhållets vinkel bibehålls vid förflyttningar av formatbordet på justerbordet.
Armen som håller upp bommen till formatbordet sitter fast i sågstativet bör vara av den stadigare modellen beroende på hur pass långt justerbord man har. Långt justerbord =lång bom= stor belastning vid fullt utdrag=stadig arm. Det får man själv avgöra men tittar man på hur det ser ut på hos dom stora tillverkarna så får man koll på det. Sedan så måste det sitta borstar/avstrykare på armen i båda ändarna. Där bommen går in och ut så allt damm inte hamnar på rullarna i armen. För när det händer så skakar hela format bordet och det blir märken i sågsnittet av dessa skakningar. Likaså så slits dessa rullar och dom kan bli kantiga. Samma skakande fenomen dyker då upp. Hjulen är såklart slit detaljer som måste bytas någon gång.
Formatbordet är inte så mycket att orda om, det är smutt om det sitter en rulle i ändan. vissa är lite smartare och bättre än andra men dom flesta gör det dom skall göra. Det brukar finns olika typer av gradskala för inställning av vinklar. Dom är bara en grov inställning i alla fall så det är inte hela värden om det inte finns. En enkel digital typ smygvinkel funkar hundra gånger bättre. Vissa sågtillverkare har en typ av fasta lägen för vissa vinklar med längdkompensering (gör att man kan avläsa kapstoppen mot skalan) och det är samma sak där. Efter som den sitter en bit ifrån pivotpunkten där kapanhållet vrider sig runt så räcker det med en avvikelse på några hundradelar för att 45 grader inte skall vara 45 grader på en sträcka på 10 cm. Ponera att du skall gera en bänkskiva som är 62 cm djup. Den gerade sträckan är väldigt lång. Och är bänkskivan 2m åt vardera håll så vill det till att 45 grader är väldigt bra. Nu har man visserligen lite vingel mån då kaklet bygger lite. Men i teorin kan en liten vinkelavisning bli väldigt stor på större sträckor.
Kapanhållet är viktigt, väldigt viktigt Infästningen i formatbordet närmast justerbordet är en av dom absolut viktigast punkterna på hela sågen. För om det inte funkar så blir inte kapanhållet i rätt vinkel när man flyttar det till olika vinklar och tillbaka till 90 graders. Om det nu är flyttbart vissa är fasta. Det måste vara ett tapphål i fomatbordet och en tapp i kapanållet eller någon lösning där två fixa punkter möter varandra utan glapp och då menar jag utan glapp toleransen där är någon hundradel för tapp och tapphål. Sedan så sitter tappen monterad i kapanhållet på något sätt. Är det fast skruvat i kapanhållet är det ok. Är det flyttbart så måste det hamna i på samma avstånd från långsidorna på kapanhållet oftast sitter det i centrum på kapanhållet. Och det är samma sak där som med tapp och tapphål. Toleransen där är samma några hundradelar. Längst ut på formatbordet siter ett justerbart stopp av något slag för kapanhållet. Och det bör vara av fingångna eller något som gör att man kan finjustera i hundradelar . En metrisk skruv som finns på billigare sågar funkar inte utan det blir mera trail and error vid justering . Är det fast anhåll behöver infästningen vara av tapptypen som gör att kapanhållet hamnar på hundradelen när, vid på och avtagning av kapanhållet. För man vill inte kalibrera det varje gång.
Klyvanhållet bör verkligen vara av europa model dvs att det går att skjuta framåt och bakåt och att man kan lägga det ner. Att det är finjusterings ratt/skruv på den kvittar om man väljer att ha digital avläsning. För det är så lätt och går fort att ställa in om man har digital avläsning. Kostar inte så mycket som eftermarknad. Har man inte digital så är en bra finjustering suverän. En bra innebär att man kan justera medans det är låst. Man skall alltså inte behöva låsa upp det från stången det löper på.
Ett skydd ovan klingan är verkligen suveränt på flera sätt skyddar fingrar och tar hand om damm om man kopplar det till spånsugen. Och ett som monteras på klyvkniven funkar det med. Men självklart är modellen som inte sitter fast i klyvkniven bättre på alla punkter men oftast en extrakostnad. Och får jag tycka vilket jag gör så är det värt den kostnaden på grund av endast en anledning. Man använder det hela tiden. Vilket betyder att risken att såga sig i fingrarna är mindre, vad är ett finger värt?. Att den sedan konstant är kopplad till spånsugen blir en bonus. Måste gå enkelt att höja och sänka med en hand vilket betyder att det ofta sitter någon form av fjädrar, gasdämpare osv.
Motorheten ja där finns det hur mycket som helst att säga. Men styrkan är lite avgörande om det är hobby eller inte. Oftast är motorn dimensionerad efter sågen så det brukar inte vara ett problem. Storlek på klingor små hobbysågar tar väll bara 250mm nästa steg är typ 300-315mm sedan finns det 400-600mm.
Med eller utan rits, tvistar dom lärda. Men om vi håller oss till fakta. Det den gör som inte går att bortse från är helt urslagsfri undersida på melanin och tvärs fibrer och vissa lackerade ytor (beroende på klinga). Man kan nästan få samma resultat med rätt klinga när den är vass. Och tejpar man på undersidan med tex maskerings tejp får man nästan alltid samma resultat som med rits. Så jobbar man inte mycket med melamin eller lackad skivor så vet jag inte om man verkligen behöver rits så det får var och en bestämma själv. Man jag som har det på min såg använder den alltid om jag måste ha en 100% splitterfri undersida eftersom klingorna inte alltid är nyslipade när det behövs. Ibland händer det att jag tejpar om jag vet att det inte behöver vara 100% perfekt på synlig yta.
Sågenhetens upphängning bör vara i vagga framför och bakom klingan. Är det pinngångjärn som på äldre sågar så förflytas klingan närmare klyvanhållet vid 45 grader än mot 90 grader. Jag tycker att avståndet mellan klinga och klyvanhåll bör vara konstant oavsett klingans lutning. Vilket inte alla sågtillverkare tycks tycka..
Detta tycker jag är viktiga punkter för att en justersåg skall kvala in som en såg man arbetar med professionellt. Självklart kan man arbeta med vad som helst. Men när det kommer in på produktivitet och repeterbarhet så är det viktiga punkter. Sedan finns det bra och sämre saker , En liten sak är att skalan på kapanhållet inte sitter på ovansidan utan i vinkel mot där man står. Blir lite lättare att läsa av. Sådana småsaker kan man hitta på alla märken..
Sedan finns nc styrda maskiner där man matar in värdena och alla mått och bara åker. Då kvittar det om klingan förflyttar sig mot klyvanhållet vid lutning för det kompenserar sågen för.
Och så har vi format bord med parallell förflyttning av hela formatbordet när man vinklar det. Och andra varianter.
Men dessa maskiner är inget för hemmasnickaren om man inte har en väldans massa pengar för då skall man verkligen köpa en fullsmetad Martin såg. Lägga upp en massa bilder här och ha öppet hus för alla oss som vill komma och klämma på skönheten.
Tittar man då på hammer och felder 500 så delar dom samma format bord och kapanhåll. Vilket är väldigt konstigt på 500 sågen efter som det är en väldigt viktig punkt. Därför tycker jag att man lika gärna kan köpa en hammer. För infästningen för kapanhållet i formatbordet inte uppfyller kravet för repeterbarhet och dessutom är det anhållet lite väl klent tycker jag.
Puh det blev lite väl mycket och säkerligen luddigt här och där. Skyller på att klockan är tre på natten
Tack Pär för ett uttömmande inlägg! Jag hade för mig att Felder 500 har X-roll bordet. Jag får kolla när jag kommer till en dator.
Nu sitter jag och kollar vid datorn. Jag tycker att det ser ut som om det är X-roll på 500-modellerna, men jag har svårt att se några detaljer på kapanhållen. Jag har planer på att uppgradera sågen vad det lider, men det tar ett tag att spara ihop slantarna. Hammer är bortsorterade pga kulbordet. Jag vill ha X-roll. När det gäller de andra detaljerna har jag absolut ingen koll, så dina erfarenheter är väldigt värdefulla. Findus skall också ha ett stort tack!
Nu sitter jag och kollar vid datorn. Jag tycker att det ser ut som om det är X-roll på 500-modellerna, men jag har svårt att se några detaljer på kapanhållen. Jag har planer på att uppgradera sågen vad det lider, men det tar ett tag att spara ihop slantarna. Hammer är bortsorterade pga kulbordet. Jag vill ha X-roll. När det gäller de andra detaljerna har jag absolut ingen koll, så dina erfarenheter är väldigt värdefulla. Findus skall också ha ett stort tack!
Redigerat:
Att hantera en hel skiva på en justersåg är en teknik som är värd att lära sig om man har en såg som klarar det. Professionellt för att det spar tid och pengar. Spillet minskar dramatiskt. Jämför man grovsågning med 5-10 mm övermått per bit med sågning på rätt mått direkt kan det på en restauranginredning med 5-700 bitar gå från 7-10% till ca 3%. Anta att det handlar om ca 50 skivor fanerad mdf så handlar det om minst 2, kanske 3 skivor som blir över.
Får utveckla resonemanget senare. Måste till snick.
Mvh Findus
Får utveckla resonemanget senare. Måste till snick.
Mvh Findus