Är det inte i princip samma typ av grund som Koljern?
http://www.koljern.se/se/koljern/mainnavigation/byggelement/grund/
Foamglas är nu inte speciellt billigt - men bra. Vill du bygga miljövänligt så är dock Foamglas perfekt, Cellplast går bort direkt.
Bygger själv en varmgrund med foamglasisolering och Leca mur för att ta linjelasten från väggarna samt bjälklag av lättbalk. Är på resa för närvarande så ingen tillgång till min ritningar men om tråden lever vidare kanske jag kan återkomma med mera info när jag är hemma igen.
http://www.koljern.se/se/koljern/mainnavigation/byggelement/grund/
Foamglas är nu inte speciellt billigt - men bra. Vill du bygga miljövänligt så är dock Foamglas perfekt, Cellplast går bort direkt.
Bygger själv en varmgrund med foamglasisolering och Leca mur för att ta linjelasten från väggarna samt bjälklag av lättbalk. Är på resa för närvarande så ingen tillgång till min ritningar men om tråden lever vidare kanske jag kan återkomma med mera info när jag är hemma igen.
Och om du har cellplast ända ut i kanten av grunden, blir inte det dåligt.
Cellplasten blir lätt skadad, eller att mössen gräver in gångar in under huset osv.
Din idé är intressant, men jag tror nog att framförallt måste det ändras någon längs kanten av grunden.
Jag skulle föreslå att det muras en sockel runt om av LECA, som antingen blir några stenar hög med armering mellan lagren, eller en gjuten/armerad betongvot under LECAmuren som sen bara behöver vara 1 eller 2 stenar hög.
En annan tanke kan väl vara att sätta plintar någorlunda tätt längs ytterväggarna, och sen bygga en kraftig bärlina med trä under syllen. Men då ska träet skyddas mot all möjlig påverkan där nära marknivån. Och antagligen blir det ändå att sätta något utanpå "grunden" som skydd och förstärkning, t.ex. fibercementplattor.
Men sen kan jag tänka mig att det innanför denna grundsockel går att ha en väl avjämnad grusbädd, sen åldersbeständig plast och sen lagom tjock med cellplastisolering och så ett flytande golv ovanpå detta.
Innerväggar, särskilt bärande sådana ställer ju dock till problem de med. Ska nog inte stå på bara cellplasten de heller.
Jag kan nog tänka mig någon variant av sådan här konstruktion kan vara något för friggebodar och atterfallshus och andra något mindre byggnader.
Cellplasten blir lätt skadad, eller att mössen gräver in gångar in under huset osv.
Din idé är intressant, men jag tror nog att framförallt måste det ändras någon längs kanten av grunden.
Jag skulle föreslå att det muras en sockel runt om av LECA, som antingen blir några stenar hög med armering mellan lagren, eller en gjuten/armerad betongvot under LECAmuren som sen bara behöver vara 1 eller 2 stenar hög.
En annan tanke kan väl vara att sätta plintar någorlunda tätt längs ytterväggarna, och sen bygga en kraftig bärlina med trä under syllen. Men då ska träet skyddas mot all möjlig påverkan där nära marknivån. Och antagligen blir det ändå att sätta något utanpå "grunden" som skydd och förstärkning, t.ex. fibercementplattor.
Men sen kan jag tänka mig att det innanför denna grundsockel går att ha en väl avjämnad grusbädd, sen åldersbeständig plast och sen lagom tjock med cellplastisolering och så ett flytande golv ovanpå detta.
Innerväggar, särskilt bärande sådana ställer ju dock till problem de med. Ska nog inte stå på bara cellplasten de heller.
Jag kan nog tänka mig någon variant av sådan här konstruktion kan vara något för friggebodar och atterfallshus och andra något mindre byggnader.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 303 inlägg
Har man cellglas mot marken som tar fukten och lasten borde det gå att ställa reglar på det och isolera med lösull mellan.
Om man hade cellglas i U-form skulle det gå att lägga in träbalk som binder ihop konstruktionen, varför använda leca när det finns cellglas
Om man hade cellglas i U-form skulle det gå att lägga in träbalk som binder ihop konstruktionen, varför använda leca när det finns cellglas
Det är bara om du gör det själv och inte värderar din egen arbetsinsats. Att gjuta en platta tar typ två timmar för två gubbar. Att lägga ut ett regelverk med den precision som krävs för att få samma lastfördelning som betong ger måste vara många dagars jobb. Cellplasten är ju aldrig 100% jämn, men betongen utjämnar de små ojämnheter som finns och fördelar lasterna jämnt. Om man ska lägga ut reglar med motsvarande egenskaper måste det vara med millimeterprecision.putte82 skrev:
En möjlig risk med konstruktionen är att trät rör sig över årstiderna. Det skulle kunna leda till att cellplasten efter hand smulas sönder.
Cellplasten är ju isoleringen, att lägga isolering mellan reglarna behövs ju inte. Att skydda cellplasten mot möss görs precis som med en vanlig platta med kantbalk.
2 gubbar 2 timmar? Vet inte vad du har fått för platta gjuten. Min platta krävde betydligt fler. En som höll slangen och mätte med laser, en som jämnade ut, en som körde betongbilen med pump, en som körde betongbil fram och tillbaka. Dvs 4 gubbar. De två maskinerna kostar säkert som 4 till gubbar. Att få ut betongen tog bara några timmar men sen var det ganska kallt så de två betonggubbarna hade inte slipat klart plattan förs sent på kvällen. Summa sumarum mååånga mantimmar och många kronor för betongen. Sedan tog det mig ganska många timmar att armera kantbalk och lägga armeringsnät. Men kanske köper färdiga balkar om man lejer bort det. Men det kostar ju det med.
Träreglar är billigt enkelt och väderoberoende att jobba med.
Att lägga reglar på detta vis ovanpå cellplasten underlättar det att grundarbetet är bra. Men en viss ojämnhet tror jag skulle tas bort av reglarna. Högpunkter får en högre belastning och reglarna bör sjunka ner lite i cellplasten. Sedan kan man ju alltid justera trä. Skulle det vara en svacka någonstans kan man ju tex skruva en regel sida mot sida, som är avvägd. Eller om man lägger korsat, likt ett altanbjälklag så kan man ju kila mellan reglarna på ev. lågpunkter. Behöver ju inte vara bättre avvägt än en betongplatta.
Vill man skulle man ju som påpekats kunna skippa reglarna och köra golvspån direkt på cellplasten. I våtutrymme gjuter man direkt mot cellplasten. Då behöver man bara förstärka på bärande väggar/pelare. Då tappar man dock fördelen med reglarna, dvs möjligheten till luftvärme, samt enkelt att dra om installationer som tex avlopp.
Ett klinkersgolv som läggs på träbjälklag är inte lika hårt som betongbjälklag. Jag har både och så jag vet skillnaden. Be någon hoppa ner från toaletten medans ni står på golvet. Ni kommer garanterat känna skillnaden tydligt om det är trä eller betong bjälklag.
Trä rör sig och en risk att det förstår cellplasten på sikt, det köper jag.
2 gubbar 2 timmar? Vet inte vad du har fått för platta gjuten. Min platta krävde betydligt fler. En som höll slangen och mätte med laser, en som jämnade ut, en som körde betongbilen med pump, en som körde betongbil fram och tillbaka. Dvs 4 gubbar. De två maskinerna kostar säkert som 4 till gubbar. Att få ut betongen tog bara några timmar men sen var det ganska kallt så de två betonggubbarna hade inte slipat klart plattan förs sent på kvällen. Summa sumarum mååånga mantimmar och många kronor för betongen. Sedan tog det mig ganska många timmar att armera kantbalk och lägga armeringsnät. Men kanske köper färdiga balkar om man lejer bort det. Men det kostar ju det med.
Träreglar är billigt enkelt och väderoberoende att jobba med.
Att lägga reglar på detta vis ovanpå cellplasten underlättar det att grundarbetet är bra. Men en viss ojämnhet tror jag skulle tas bort av reglarna. Högpunkter får en högre belastning och reglarna bör sjunka ner lite i cellplasten. Sedan kan man ju alltid justera trä. Skulle det vara en svacka någonstans kan man ju tex skruva en regel sida mot sida, som är avvägd. Eller om man lägger korsat, likt ett altanbjälklag så kan man ju kila mellan reglarna på ev. lågpunkter. Behöver ju inte vara bättre avvägt än en betongplatta.
Vill man skulle man ju som påpekats kunna skippa reglarna och köra golvspån direkt på cellplasten. I våtutrymme gjuter man direkt mot cellplasten. Då behöver man bara förstärka på bärande väggar/pelare. Då tappar man dock fördelen med reglarna, dvs möjligheten till luftvärme, samt enkelt att dra om installationer som tex avlopp.
Ett klinkersgolv som läggs på träbjälklag är inte lika hårt som betongbjälklag. Jag har både och så jag vet skillnaden. Be någon hoppa ner från toaletten medans ni står på golvet. Ni kommer garanterat känna skillnaden tydligt om det är trä eller betong bjälklag.
Trä rör sig och en risk att det förstår cellplasten på sikt, det köper jag.
Jag har också klinkergolv både på betong och på träbjälklag. Båda är ganska exakt lika hårda att gå på. Jag tror det bara är en psykologisk effekt som du lurar dig på, alternativt har du inte ett korrekt utfört underlag i trägolvet.putte82 skrev:
Ja jag menar att det är ventilerat mellan reglarna. Inget konstigt, precis som ett vanligt bjälklag bara att man anpassar det lite så luften kan färdas den vägen man vill.
Ja betongen ersätts med ett "regelbjälklag". Inte massivt, då försvinner det mesta av poängen.
Ja betongen ersätts med ett "regelbjälklag". Inte massivt, då försvinner det mesta av poängen.
Om golvet ventileras (frånluft) enl samma princip som Granab, Nivell så bör det kunna fungera.
Dock är det naturligtvis viktigt att hela golvytan/alla fack verkligen blir luftade överallt.
Jag har själv funderat i liknande banor, fast med Hasopor istf frigolit.
Dock är det naturligtvis viktigt att hela golvytan/alla fack verkligen blir luftade överallt.
Jag har själv funderat i liknande banor, fast med Hasopor istf frigolit.
Luftningen ser jag inte som något problem. Ytterst lite luftomsättning bör räcka då det inte tillförs fukt genom tex luft som kyls i en torpargrund.
Det stora frågan är väl egentligen vilket cc man skulle behöva för att få så liten svikt som behövs för att inte cellplasten hållfasthet inte skall brytas ner. Samt hur stor anläggningsyta som behövs vid bärande väggar. En liggande limträbalk och en stående på den kanske är en bra konstruktion.
Det stora frågan är väl egentligen vilket cc man skulle behöva för att få så liten svikt som behövs för att inte cellplasten hållfasthet inte skall brytas ner. Samt hur stor anläggningsyta som behövs vid bärande väggar. En liggande limträbalk och en stående på den kanske är en bra konstruktion.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 303 inlägg
Det är bara att räkna, jag räknade på mitt bygge och klarar precis 120mm bredd och s300 cellplast snözon 2 och 11m takbredd. En T balk av limträbalk låter inte som en dum idé. Då kan man ställa golvbjäkllaget på den liggande balken