Garage/verkstad met betongväggar, delvis under mark - isolera.
Ämnet har diskuterats många gånger har jag läst på olika forum.
Omständigheterna varierar lite.
Och givetvis - alltid bäst att isolera utifrån. Men....
Ett tankeexperiment... Om jag för tillfället inte vill/kan gräva upp runt garaget men vill
isolera inifrån för att spara uppvärmningskostnaderna.
Förutsättningarna idag. Ett gammalt garage/verkstad som ovan sig har två våningar ovan sig där det är oisolerat (typ magasin, osv) på c:a 70m2
Väggarna är gjutna i betong (c:a 25 cm tjocka).
På sidorna är väggarna (10 meter långa) delvis under mark. Sluttande mark, så ytterväggarna är synliga från kanske 50 cm till 120 ovan mark. (takhöjd i garaget/verkstan är 2.10).
Väggen baksida (7 meter bred) är i princip helt under mark.
Väggen framsida (7 meter bred, portar, m.m.) är inte under mark (dock lite på ena sidan)
Ingen isolering väggar idag. Taket är dock isolerat. Med vad vet jag ej. Gammal byggnad.
Det finns befintligt vattenburet värmesystem (som dock ska ses över)
Jag vill hålla 5-10 grader de kalla månaderna för att luftavfuktaren ska fungera bra samt lite grundkomfort. När jag är i garaget kan jag dra på lite extra värme.
Nåväl, för att hålla nere uppvärmningskostnaderna som troligtvis kan bli rätt rejäla då det endast är betong i väggarna, så klurar jag på att isolera lite om det går.
Jag bifogar lite bilder på hur en vägg skulle kunna isoleras. Dock kommer detta inte att gå på bakre väggen där den är i princip helt under mark.
Jag tänker mig en luftspalt på några cm mellan betong vägg och ny innervägg. Stålreglar, mineralull och OSB/GIPS på insidan. Hål nära golv på innervägg (ett par-tre st per vägg) och håll i betongvägg upptill. Räcker detta för att skapa lite ventilation mellan väggarna och undvika fuktproblem.
I framtiden kan jag dränera, men inte för tillfället.
Ordet är fritt!
Hissa elle dissa! ;-) Eller helt andra ideer mottages tacksamt!!
Mvh // Jörgen
Ritningarna är INTE i skala utan bara ihopkastat för att illustrera mina tankar
Omständigheterna varierar lite.
Och givetvis - alltid bäst att isolera utifrån. Men....
Ett tankeexperiment... Om jag för tillfället inte vill/kan gräva upp runt garaget men vill
isolera inifrån för att spara uppvärmningskostnaderna.
Förutsättningarna idag. Ett gammalt garage/verkstad som ovan sig har två våningar ovan sig där det är oisolerat (typ magasin, osv) på c:a 70m2
Väggarna är gjutna i betong (c:a 25 cm tjocka).
På sidorna är väggarna (10 meter långa) delvis under mark. Sluttande mark, så ytterväggarna är synliga från kanske 50 cm till 120 ovan mark. (takhöjd i garaget/verkstan är 2.10).
Väggen baksida (7 meter bred) är i princip helt under mark.
Väggen framsida (7 meter bred, portar, m.m.) är inte under mark (dock lite på ena sidan)
Ingen isolering väggar idag. Taket är dock isolerat. Med vad vet jag ej. Gammal byggnad.
Det finns befintligt vattenburet värmesystem (som dock ska ses över)
Jag vill hålla 5-10 grader de kalla månaderna för att luftavfuktaren ska fungera bra samt lite grundkomfort. När jag är i garaget kan jag dra på lite extra värme.
Nåväl, för att hålla nere uppvärmningskostnaderna som troligtvis kan bli rätt rejäla då det endast är betong i väggarna, så klurar jag på att isolera lite om det går.
Jag bifogar lite bilder på hur en vägg skulle kunna isoleras. Dock kommer detta inte att gå på bakre väggen där den är i princip helt under mark.
Jag tänker mig en luftspalt på några cm mellan betong vägg och ny innervägg. Stålreglar, mineralull och OSB/GIPS på insidan. Hål nära golv på innervägg (ett par-tre st per vägg) och håll i betongvägg upptill. Räcker detta för att skapa lite ventilation mellan väggarna och undvika fuktproblem.
I framtiden kan jag dränera, men inte för tillfället.
Ordet är fritt!
Hissa elle dissa! ;-) Eller helt andra ideer mottages tacksamt!! Mvh // Jörgen
Ritningarna är INTE i skala utan bara ihopkastat för att illustrera mina tankar
Dina tankar är bra. Jag tillhör inte dem som fallit för byggbranschen mantra att om du dränerar om och isolerar utvändigt så blir det "fred på jorden", skämt å sido men många experter är så övertygade och övertygande att det nästan låter religiöst.
Jag har inget emot dränering och utvändig isolering däremot har jag inte märkt det där med "fred på jorden"
Blir det blött i en källare på grund av att det saknas dränering eller om den slutat fungera så behövs ny dränering.
Dilemmat är att det kommer tillkommer fukt i många källare med fungerande dränering, isolerad och tät grundmur.
Många har helt enkelt en grund som är oisolerad. Då kan det tillkomma mer eller mindre markfukt underifrån som dräneringen inte kan ta bort..Samtidig kan vissa källare i det närmaste vara helt torra.
Om grundmuren inte är "sjöblöt" pga bristande dränering finns det ett antal saker att göra inomhus för att förbättra klimatet och påverka energikostnaden för att hålla den temperatur man önskar.
Jag har för eget behov ägnat en hel del tid på att hitta fungerande lösningar för min källare. Min källare används inte som garage men en del principer är snarlika för byggnadsdelar under mark.
Min grundsyn är att utgå från de förutsättningar som kortsiktigt eller långsiktigt är givna. Jag lärde mig för länge sedan att utmana genom att tänka,-"tänk om det är tvärt emot". Det hjälper kreativiteten och minskar risken för att följa alla andras lösningar oberoende om det är rätt för mig eller inte.
Jag tycker att det är kul att dela med sig av mina erfarenheter och jag lär mig då dessutom nya saker hela tiden. Det finns ju andra som tänkt, "tänk om det är tvärt emot"
Jag är inte expert på detta samtidigt har jag på områden där jag betraktats som kunnig lärt mig att inte ge patent-lösningar eller svart-vita råd på områden som inte är svartvita.
Din lokal har sina förutsättningar sen brukar plånbok och prioriteringar också styra vilka lösningar man tycker är "tillräckligt bra".
Standard rekommendationerna finns i många trådar.
Innan vi går in på dem är det några grundparametrar som jag lärt mig vara viktiga för att få min källare att må bra och dra så lite energi som möjligt. Det kommer beskriva ser spontant många som självklart. I praktiken är det få källare jag besökt där dessa funktioner ligger på "rimligt" säker nivå. Förutom energibesparande isolering är det tex
Hålla torrt, torra material och torr luft drar mindre energi att värma upp. Om du inte har sjöblött i ytterväggarna så kan det vara bra att "nollställa" lokalen till en lägre relativ fuktighet. Förutom att det blir enklare att värma så minskar korrosion/rost, dålig lukt då varken mögel, alger eller annat mikrobiellt trivs om det är torrt. En gammal källare har ofta ackumulerat upp mer fukt i tex betong än vad som tillförs från marken.
Sen är det oftast oerhört viktigt i en källare att ta hand om den fukt ditt användande tillför. Ökar du värmen och tar in fukt i form av målarprodukter som ska torka, blöta eller snöiga fordon behöver den fukten tas om hand om du väljer att isolera invändigt även om du använder o-organiska material.
"ingen stillastående luft" är en annan viktig parameter har jag konstaterat.
Frisk luft. Låter som en självklarhet men är en bristvara i många källare och garage pga energikostnader. Samtidigt gör frisk luft underverk för både människa, hus och saker däri. Det behöver inte vara någon stor luftomsättning men tillräcklig för de som vistas där och man kan välja att ha ett läge med lågt friskluftstillskott när garaget inte använts och öka ventilationen när garaget används men inte helt stängt är min syn.
Sen har jag sett lite olika alternativ på invändig isolering som kan fungera utifrån ditt perspektiv. Du har själv skissad på en möjlig lösning. Det kompliceras lite av att du vill hålla låg temperatur för att öka vid behov. In invändig isolering och dess konstruktion ska får ju inte bli för fuktig varken på insidan rummet eller i luftspalten. Där har jag några erfarenheter att dela.
Jag kan bolla ideér och alternativa lösningar om det är ok med frågor?
Några andra frågor.
Har du synliga fuktproblem på några väggar?
Vilken nivå har du ställt avfuktaren på?
Vilken typ av aktiviteter/projekt ska du pyssla med i garaget?
Ska det in och ut fordon och material eller liknande?
Jag har inget emot dränering och utvändig isolering däremot har jag inte märkt det där med "fred på jorden"
Blir det blött i en källare på grund av att det saknas dränering eller om den slutat fungera så behövs ny dränering.
Dilemmat är att det kommer tillkommer fukt i många källare med fungerande dränering, isolerad och tät grundmur.
Många har helt enkelt en grund som är oisolerad. Då kan det tillkomma mer eller mindre markfukt underifrån som dräneringen inte kan ta bort..Samtidig kan vissa källare i det närmaste vara helt torra.
Om grundmuren inte är "sjöblöt" pga bristande dränering finns det ett antal saker att göra inomhus för att förbättra klimatet och påverka energikostnaden för att hålla den temperatur man önskar.
Jag har för eget behov ägnat en hel del tid på att hitta fungerande lösningar för min källare. Min källare används inte som garage men en del principer är snarlika för byggnadsdelar under mark.
Min grundsyn är att utgå från de förutsättningar som kortsiktigt eller långsiktigt är givna. Jag lärde mig för länge sedan att utmana genom att tänka,-"tänk om det är tvärt emot". Det hjälper kreativiteten och minskar risken för att följa alla andras lösningar oberoende om det är rätt för mig eller inte.
Jag tycker att det är kul att dela med sig av mina erfarenheter och jag lär mig då dessutom nya saker hela tiden. Det finns ju andra som tänkt, "tänk om det är tvärt emot"
Jag är inte expert på detta samtidigt har jag på områden där jag betraktats som kunnig lärt mig att inte ge patent-lösningar eller svart-vita råd på områden som inte är svartvita.
Din lokal har sina förutsättningar sen brukar plånbok och prioriteringar också styra vilka lösningar man tycker är "tillräckligt bra".
Standard rekommendationerna finns i många trådar.
Innan vi går in på dem är det några grundparametrar som jag lärt mig vara viktiga för att få min källare att må bra och dra så lite energi som möjligt. Det kommer beskriva ser spontant många som självklart. I praktiken är det få källare jag besökt där dessa funktioner ligger på "rimligt" säker nivå. Förutom energibesparande isolering är det tex
Hålla torrt, torra material och torr luft drar mindre energi att värma upp. Om du inte har sjöblött i ytterväggarna så kan det vara bra att "nollställa" lokalen till en lägre relativ fuktighet. Förutom att det blir enklare att värma så minskar korrosion/rost, dålig lukt då varken mögel, alger eller annat mikrobiellt trivs om det är torrt. En gammal källare har ofta ackumulerat upp mer fukt i tex betong än vad som tillförs från marken.
Sen är det oftast oerhört viktigt i en källare att ta hand om den fukt ditt användande tillför. Ökar du värmen och tar in fukt i form av målarprodukter som ska torka, blöta eller snöiga fordon behöver den fukten tas om hand om du väljer att isolera invändigt även om du använder o-organiska material.
"ingen stillastående luft" är en annan viktig parameter har jag konstaterat.
Frisk luft. Låter som en självklarhet men är en bristvara i många källare och garage pga energikostnader. Samtidigt gör frisk luft underverk för både människa, hus och saker däri. Det behöver inte vara någon stor luftomsättning men tillräcklig för de som vistas där och man kan välja att ha ett läge med lågt friskluftstillskott när garaget inte använts och öka ventilationen när garaget används men inte helt stängt är min syn.
Sen har jag sett lite olika alternativ på invändig isolering som kan fungera utifrån ditt perspektiv. Du har själv skissad på en möjlig lösning. Det kompliceras lite av att du vill hålla låg temperatur för att öka vid behov. In invändig isolering och dess konstruktion ska får ju inte bli för fuktig varken på insidan rummet eller i luftspalten. Där har jag några erfarenheter att dela.
Jag kan bolla ideér och alternativa lösningar om det är ok med frågor?
Några andra frågor.
Har du synliga fuktproblem på några väggar?
Vilken nivå har du ställt avfuktaren på?
Vilken typ av aktiviteter/projekt ska du pyssla med i garaget?
Ska det in och ut fordon och material eller liknande?
Redigerat:
Hej! Och tack för ett jätteintressant svar!
Jag ska svara lite utförligare imorgon, men kan svara lite snabbt på frågorna. Jag bollar gärna idéer och tar gärna del av dina erfarenheter!
Vi köpte fastigheten med tillhörande byggnader förra året. De som sålde hade bott här i c:a 8 år.
Garaget/verkstan har tydliga spår av lång tid av ingen uppvärmning/hög fukthalt. Man kan nog säga att föregående ägare låtit den byggnaden "förfalla" lite. Färg har flagat av från väggarna pga fukt. Jag har bättrat på ventilationen lite så det är lite bättre nu. Men min inledande plan är att få igång värmen och ställa in avfuktare för att förhoppningsvis torka ur väggarna lite. Så som svar på din fråga om synliga fuktproblem på väggarna så finns det iaf spår av tidigare fuktproblem. Har inte mätt fukthalten i betongen.
I lokalen är det tänkt att jag ska kunna meka med diverse. Det ska även in maskiner som pelarborr, fräs, och svarv i framtiden. Svets osv. Håller även på med elektronik.
Vi kommer inte köra in bilarna där på vintern. Däremot ställer jag in snöslungan efter användning.
Angående temperaturen i lokalen. Ju bättre jag kan isolera ju varmare kan jag ju hålla lokalen. Men tänkte mig iaf minst 5 till 10 grader när jag inte är där. Vill hålla verktyg o maskiner fria från frost i fuktskador. Avfuktarrn vill ju gärna ha minst 5 grader. När jag är där vill jag minst ha 15 grader.
Bra luft är ju viktigt!
Mvh Jörgen
Jag ska svara lite utförligare imorgon, men kan svara lite snabbt på frågorna. Jag bollar gärna idéer och tar gärna del av dina erfarenheter!
Vi köpte fastigheten med tillhörande byggnader förra året. De som sålde hade bott här i c:a 8 år.
Garaget/verkstan har tydliga spår av lång tid av ingen uppvärmning/hög fukthalt. Man kan nog säga att föregående ägare låtit den byggnaden "förfalla" lite. Färg har flagat av från väggarna pga fukt. Jag har bättrat på ventilationen lite så det är lite bättre nu. Men min inledande plan är att få igång värmen och ställa in avfuktare för att förhoppningsvis torka ur väggarna lite. Så som svar på din fråga om synliga fuktproblem på väggarna så finns det iaf spår av tidigare fuktproblem. Har inte mätt fukthalten i betongen.
I lokalen är det tänkt att jag ska kunna meka med diverse. Det ska även in maskiner som pelarborr, fräs, och svarv i framtiden. Svets osv. Håller även på med elektronik.
Vi kommer inte köra in bilarna där på vintern. Däremot ställer jag in snöslungan efter användning.
Angående temperaturen i lokalen. Ju bättre jag kan isolera ju varmare kan jag ju hålla lokalen.
Men tänkte mig iaf minst 5 till 10 grader när jag inte är där. Vill hålla verktyg o maskiner fria från frost i fuktskador. Avfuktarrn vill ju gärna ha minst 5 grader. När jag är där vill jag minst ha 15 grader.Bra luft är ju viktigt!
Mvh Jörgen
Jag är alltid skeptisk till såna här påskåningar invändigt under mark..... jag skulle nog hellre skära upp betonggolvet kring väggarna och mura ett lager siporex eller ytong eller möjligtvis lecablock på insidan. Möjligen med någon sorts frigolit eller liknande mellan den gamla yttermuren och den nya innermuren.......annars bara en tillsluten luftspalt......
I utgångsläget uppfattade jag att du inte vill ägna dig åt arkeologi eller bygga pyramider
heimlaga har en poäng i att vissa saker löser sig om du tar ut golvet men det är ett annat målbild och budget. Även invändig påbyggnad med isolering är inte okomplicerat men allt är en balansgång.
Din beskrivning av fukten låter spontant inte dramatiskt för i gamla källare. I synnerhet källare som inte vårdas flagnar färgen från betongen.
Jag har lättbetong med ca 25mm luftspalt bakom i ett utrymme som jag konstaterat endast duger till maskinrum Det är väl en förolämpning mot maskinerna. Det står mycket utrustning och instrument i maskinrummet men inte pga lättbetongens isolerande egenskaper. Nu håller jag krut-torrt och plus grader där. I maskinrummet är det viktigast att det är torrt för då existerar inte korossion vilket både maskiner, elektronik och instrument uppskattar.
Mitt förslag är att vi tar det utifrån dina förutsättningar. Nu vet vi vad du ska använda utrymmet till. Kan du ta några bilder och lägga upp så blir det enklare dialog. Rita även en skiss på garaget med dörrar, fönster, ventiler samt vad som finns på andra sidan väggen. Som jag uppfattat är inte alla ytterväggar helt under mark.
Om du på samma skiss kunde rita upp hur du tänkt inreda verkstaden i stora drag. Skissen går utmärkt att handrita på ett papper och fota med mobilen. Bilden på skissen kan du sen lägga upp här.
Det finns material som jag tycker är överlägset lättbetong som isolering och bättre än leca om du inte ska bygga nya väggar och behöver hållfastighet. Det har suttit som invändig isoleringen i större delen av min källare byggd 1945 och valde det som isolering ett rum när det skulle renoveras. Ingenting inuti källare under mark är självklart utifrån min begränsade erfarenhet. Jag ska sova på saken och kontrollera en parameter som avgör om kan vara ett alternativ för dig.
Önskemål.
Bilder
Skiss
Är det en kondensavfuktare?
eller bygga pyramider heimlaga har en poäng i att vissa saker löser sig om du tar ut golvet men det är ett annat målbild och budget. Även invändig påbyggnad med isolering är inte okomplicerat men allt är en balansgång.
Din beskrivning av fukten låter spontant inte dramatiskt för i gamla källare. I synnerhet källare som inte vårdas flagnar färgen från betongen.
Jag har lättbetong med ca 25mm luftspalt bakom i ett utrymme som jag konstaterat endast duger till maskinrum
Det är väl en förolämpning mot maskinerna. Det står mycket utrustning och instrument i maskinrummet men inte pga lättbetongens isolerande egenskaper. Nu håller jag krut-torrt och plus grader där. I maskinrummet är det viktigast att det är torrt för då existerar inte korossion vilket både maskiner, elektronik och instrument uppskattar.Mitt förslag är att vi tar det utifrån dina förutsättningar. Nu vet vi vad du ska använda utrymmet till. Kan du ta några bilder och lägga upp så blir det enklare dialog. Rita även en skiss på garaget med dörrar, fönster, ventiler samt vad som finns på andra sidan väggen. Som jag uppfattat är inte alla ytterväggar helt under mark.
Om du på samma skiss kunde rita upp hur du tänkt inreda verkstaden i stora drag. Skissen går utmärkt att handrita på ett papper och fota med mobilen. Bilden på skissen kan du sen lägga upp här.
Det finns material som jag tycker är överlägset lättbetong som isolering och bättre än leca om du inte ska bygga nya väggar och behöver hållfastighet. Det har suttit som invändig isoleringen i större delen av min källare byggd 1945 och valde det som isolering ett rum när det skulle renoveras. Ingenting inuti källare under mark är självklart utifrån min begränsade erfarenhet. Jag ska sova på saken och kontrollera en parameter som avgör om kan vara ett alternativ för dig.
Önskemål.
Bilder
Skiss
Är det en kondensavfuktare?
Medlem
· Stockholm
· 3 836 inlägg
Börja utifrån och säkerställ att vattnet leds bort från taket på ett bra sätt.
Luftvärmepump har jag I mitt garage och jag är supernöjd.
Luftavfuktare är bra.
Håll rent på golvet och ha allt på hjul.
Bra belysning så du ser att städa.
Fönstersläpper in ljus och solen hjälper till att värma garaget.
Många verktygstavlor och undvik hyllor och skåp.
De tjocka väggarna och marken utanför hjälper till och isolera.
Lägg pengarna på bra uppvärmning istället för isolering.
Luftvärmepump har jag I mitt garage och jag är supernöjd.
Luftavfuktare är bra.
Håll rent på golvet och ha allt på hjul.
Bra belysning så du ser att städa.
Fönstersläpper in ljus och solen hjälper till att värma garaget.
Många verktygstavlor och undvik hyllor och skåp.
De tjocka väggarna och marken utanför hjälper till och isolera.
Lägg pengarna på bra uppvärmning istället för isolering.
Hur långt borta bedömer du att tillfället då du vill/kan gräva upp och göra det ordentligt är då?Overgaard skrev:
Tänker du i så fall att detta blir en tillfällig lösning som rivs om/när du gör om utsidan?
Jag tänker att du bör göra en kalkyl på hur mycket uppvärmning du sparar och jämföra med vad reglar, isolering, gips, skruvar etc kostar. Tråkigt om det skulle vara så att du per investerad 10:a bara sparar 8 kr.
En ännu snålare variant är ju att bara isolera de delar som ligger ovan jord. För övriga delar är ju jorden också isolerande så där kommer skillnaden att bli mindre.
Hur ser isoleringen ut uppåt då? Man brukar ju säga att mössan är det viktigaste plagget
Du kanske valt lösning. Jag sa att jag skulle återkomma om material. Det finns ett alternativ som heter träullit. träspån mättat med betong finns som bygg-element eller skivor.
Jag har hört mycket om invändig isolerings nackdelar men träullit har funnits i mitt hus som invändig isolering sedan 1945 and still going strong. De har rätt bra isoleringsvärde och tex mögel trivs inte så vida man inte tillför organiskt material. Vid ombyggnation hade jag "experter" på plats som avrådde att ersätta träullit som skadats mekanisk vid rivning pga att dagens mantra är att absolut inte isolera källar-yttervägg under mark. Min naturliga fråga var. Det har fungerat utmärkt i 70 år så hur motiverar ni det?
Motivering var byggbranschen mantra att isolera utvändigt som enda alternativ. Jag frågade med glimten i ögat att hur tjock isolering på utsidan krävs för att få bra klimat på insidan. 100mm, 200mm, 500mm? Dialogen ändrades lite. De flesta säger 100mm och det ser inte jag som ett sätt att få bra klimat inne. Det sänker marktemperaturens avkylningseffekt på grundmuren vilket är bra men gör inte underverk. Marktemperaturen under tjälnivå har inga gigantiska variationer.
Vill man har värme inne i en källare så tillförs värme inifrån. Jag har inte hört att någon värma från utsidan under mark i vanliga källare
Det som är viktigt är att väggen blir så torr som möjligt, att kondenspunkten inte hamnar fel i konstruktionen, undvika material som inte tål fuktlasten utifrån och inifrån och inte blir tätt på fel ställe i väggen.
Träullit är ganska öppet. Det går att "blåsa igenom" men isolerar bra och minskar grundmurens avkylande effekt invändigt och förbättrar klimatet invändigt rejält.
Träullit sitter på detta sätt i många hus och fältprov på 50-70 år har bra tyngd när jag väljer material. Det blev alltså ny träullit och jag anar att den kommer vara frisk om 50-70 år
Nu är min användning av aktuella utrymmen andra än verkstad. Vi har adderat stålreglar och våtrumsskivor. Ventilerade i nederkant och överkant för att låta den lilla markfukt som tillförs. Vi har väldigt begränsat med markfukt men luftspalten blir ett lager till isolering förutom att den hanterar den lilla fukt som tillförs.
Annars är det rätt vanligt att man putsar träulitt. Upphängning på väggar mm gör man rätt igenom träuliten och låter pluggen "hugga" i källarväggen.
Nackdelen med träulit är att de väger en del och kostar säkert mer än tex leca block men för mig ger inte leca mycket isolering men det finns säkert olika leca och lättbetong. Väljer du alternativ så titta på isoleringsvärdet. Lätt-betong och jag trivs inte tillsammans men alla har olika smak.
Däremot ska du nog inte investera i invändigt kring väggarna om grundsulorna "står i vatten".
Har väggar och golv en "normal fuktnivå" för källare så bör det gå att sänka energikostnader med invändig isolering. Men som sagt är det min syn att väggen "konstrueras" som helhet utifrån faktiska förutsättningar.
Oavsett ditt val så kontrollera fuktnivån i vägg och golvet närmast väggen.
Så länge grundmuren står direkt på mark och om golvet är oisolerad betong så kommer mer eller mindre fukt den vägen oavsett utvändig isolering och dränering. Däremot gör dränering och utvändig isolering underverk om väggen och grundsula är sjöblöt av vatten utifrån.
Jag tror det skulle framgått av din beskrivning om du haft vattenmättat, golv, grundsula och grundmur.
Svårigheten med att bedöma kan ligga i att tidigare ägare inte "vårdat" utrymmet. Utan värme och ventilation blir betong onödigt fuktig och kan ha ackumulerat mer fukt än vad som är en naturlig nivå som tillförs utifrån.
Skiss och bilder går att reflektera över. Vill du göra ett fältprov så passa på innan temperaturen ute sjunker för mycket.
Öka värme och skapa rejäl luftcirkulation i rummet och sätt avfuktaren på ett lågt värde. Mät temperaturen på betongväggarna innan du startar. Kolla väggtemperaturen dagligen och töm avfuktaren. Notera hur många liter vatten du tömmer ur avfuktaren. Det kostar energipengar men ger dig feedback om hur mycket belastning du har.
För att få bra fart på detta så är 25-30 grader på luft-temperaturen en nivå som bör ge resultat.
Fält-prov brukar vara lärorikt Jag kan inte ge ett "recept" utan ger ett exempel som bör ge dig kunskap om lokalen.
Att ge en tidslängd är svårt men hade du en riktigt potent avfuktare tar du ut mycket fukt på 5-7dygn och kan du dessutom mäta så får du nog en skaplig känsla över hur förutsättningarna är. På den tidsrymden borde mängden vatten du tömmer/dygn sjunka tydligt.
Blir avfuktaren full så får du tömma oftare.
Därefter skulle du kunna låta luft temperaturen sjunka. Är det en kondensavfuktare ska du nog ligga kvar över 15grader gärna högre. Kör du en vecka till så kan du få en bild över hur mycket som tillförs.
Temperaturen påverkar verkningsgraden på en kondensavfuktare drastiskt. Tittar du på faktisk kapacitet på en kondensavfuktare vid tex 5 grader så är den ofta rätt låg. Om tillverkaren ens vill redovisa kapaciteten vid 5 grader.
För flera av kondensavfuktarna jag haft så har kapaciteten angivits vid närmare "tropiska" förhållanden. 30 grader och relativ fuktighet på 80% är knappast realistisk driftsmiljö i många lokaler
Jag har hört mycket om invändig isolerings nackdelar men träullit har funnits i mitt hus som invändig isolering sedan 1945 and still going strong. De har rätt bra isoleringsvärde och tex mögel trivs inte så vida man inte tillför organiskt material. Vid ombyggnation hade jag "experter" på plats som avrådde att ersätta träullit som skadats mekanisk vid rivning pga att dagens mantra är att absolut inte isolera källar-yttervägg under mark. Min naturliga fråga var. Det har fungerat utmärkt i 70 år så hur motiverar ni det?
Motivering var byggbranschen mantra att isolera utvändigt som enda alternativ. Jag frågade med glimten i ögat att hur tjock isolering på utsidan krävs för att få bra klimat på insidan. 100mm, 200mm, 500mm? Dialogen ändrades lite. De flesta säger 100mm och det ser inte jag som ett sätt att få bra klimat inne. Det sänker marktemperaturens avkylningseffekt på grundmuren vilket är bra men gör inte underverk. Marktemperaturen under tjälnivå har inga gigantiska variationer.
Vill man har värme inne i en källare så tillförs värme inifrån. Jag har inte hört att någon värma från utsidan under mark i vanliga källare
Det som är viktigt är att väggen blir så torr som möjligt, att kondenspunkten inte hamnar fel i konstruktionen, undvika material som inte tål fuktlasten utifrån och inifrån och inte blir tätt på fel ställe i väggen.
Träullit är ganska öppet. Det går att "blåsa igenom" men isolerar bra och minskar grundmurens avkylande effekt invändigt och förbättrar klimatet invändigt rejält.
Träullit sitter på detta sätt i många hus och fältprov på 50-70 år har bra tyngd när jag väljer material. Det blev alltså ny träullit och jag anar att den kommer vara frisk om 50-70 år
Nu är min användning av aktuella utrymmen andra än verkstad. Vi har adderat stålreglar och våtrumsskivor. Ventilerade i nederkant och överkant för att låta den lilla markfukt som tillförs. Vi har väldigt begränsat med markfukt men luftspalten blir ett lager till isolering förutom att den hanterar den lilla fukt som tillförs.
Annars är det rätt vanligt att man putsar träulitt. Upphängning på väggar mm gör man rätt igenom träuliten och låter pluggen "hugga" i källarväggen.
Nackdelen med träulit är att de väger en del och kostar säkert mer än tex leca block men för mig ger inte leca mycket isolering men det finns säkert olika leca och lättbetong. Väljer du alternativ så titta på isoleringsvärdet. Lätt-betong och jag trivs inte tillsammans men alla har olika smak.
Däremot ska du nog inte investera i invändigt kring väggarna om grundsulorna "står i vatten".
Har väggar och golv en "normal fuktnivå" för källare så bör det gå att sänka energikostnader med invändig isolering. Men som sagt är det min syn att väggen "konstrueras" som helhet utifrån faktiska förutsättningar.
Oavsett ditt val så kontrollera fuktnivån i vägg och golvet närmast väggen.
Så länge grundmuren står direkt på mark och om golvet är oisolerad betong så kommer mer eller mindre fukt den vägen oavsett utvändig isolering och dränering. Däremot gör dränering och utvändig isolering underverk om väggen och grundsula är sjöblöt av vatten utifrån.
Jag tror det skulle framgått av din beskrivning om du haft vattenmättat, golv, grundsula och grundmur.
Svårigheten med att bedöma kan ligga i att tidigare ägare inte "vårdat" utrymmet. Utan värme och ventilation blir betong onödigt fuktig och kan ha ackumulerat mer fukt än vad som är en naturlig nivå som tillförs utifrån.
Skiss och bilder går att reflektera över. Vill du göra ett fältprov så passa på innan temperaturen ute sjunker för mycket.
Öka värme och skapa rejäl luftcirkulation i rummet och sätt avfuktaren på ett lågt värde. Mät temperaturen på betongväggarna innan du startar. Kolla väggtemperaturen dagligen och töm avfuktaren. Notera hur många liter vatten du tömmer ur avfuktaren. Det kostar energipengar men ger dig feedback om hur mycket belastning du har.
För att få bra fart på detta så är 25-30 grader på luft-temperaturen en nivå som bör ge resultat.
Fält-prov brukar vara lärorikt
Jag kan inte ge ett "recept" utan ger ett exempel som bör ge dig kunskap om lokalen.Att ge en tidslängd är svårt men hade du en riktigt potent avfuktare tar du ut mycket fukt på 5-7dygn och kan du dessutom mäta så får du nog en skaplig känsla över hur förutsättningarna är. På den tidsrymden borde mängden vatten du tömmer/dygn sjunka tydligt.
Blir avfuktaren full så får du tömma oftare.
Därefter skulle du kunna låta luft temperaturen sjunka. Är det en kondensavfuktare ska du nog ligga kvar över 15grader gärna högre. Kör du en vecka till så kan du få en bild över hur mycket som tillförs.
Temperaturen påverkar verkningsgraden på en kondensavfuktare drastiskt. Tittar du på faktisk kapacitet på en kondensavfuktare vid tex 5 grader så är den ofta rätt låg. Om tillverkaren ens vill redovisa kapaciteten vid 5 grader.
För flera av kondensavfuktarna jag haft så har kapaciteten angivits vid närmare "tropiska" förhållanden. 30 grader och relativ fuktighet på 80% är knappast realistisk driftsmiljö i många lokaler
Hej alla! Jättebra svar och tankar! Jag har inte valt någon lösning ännu. Just nu håller jag på att få fart på uppvärmningen. Jag tror att steg ett blir att värma upp lokalen ordentligt och avfukta och då försöka uppskatta hur mycket energi som går åt att värma upp. Lokalen har ju inte blivit genomuppvärmd på jag vet inte hur länge.
Så som sagt.. Steg ett, värma upp ordentligt och torka upp. Jag hoppas sedan när det väl är genomuppvärmt att den värme som behövs för att hålla det uppvärmt går att uppskatta, och därefter ta beslut vilken väg jag går.
Jag kommer uppdatera denna tråd allt eftersom jag grejar i garaget/verkstan!
Stay tuned!
Så som sagt.. Steg ett, värma upp ordentligt och torka upp. Jag hoppas sedan när det väl är genomuppvärmt att den värme som behövs för att hålla det uppvärmt går att uppskatta, och därefter ta beslut vilken väg jag går.
Jag kommer uppdatera denna tråd allt eftersom jag grejar i garaget/verkstan!
Stay tuned!
Lite mer eller mindre galen reflektion.
Låter bra att du värmer och torkar. När du ändå tar kostnaden så gör det ordentligt. Det är en startsträcka att öka temperaturen i utrymmets betongdelar så när du väl fått upp värmen tror jag inte det är så dyrt att hålla upp värmen några dagar extra. Däremot är det trögt=dyrare att göra om proceduren.
Se om du kan mäta ytterväggarnas temperatur på ett antal ställen. Du kan tex ta en vanligt termometer samt en cellplast bit som du skär ut ett utrymme för termometern. Termometern ska i så fall monteras så den ligger så dikt betong som möjligt. Sätter du den med cellplast utanpå mot vägg så kan du antagligen få ett skapligt värde om du låter det sitta ett tag,
Förutom att du kan se temperaturökning i betong när du nu investerar i att värma och torka så kan du kanske se vilka väggar som är svårast att värma upp. Om de kallaste väggarna kan vara ytor där du inte behöver hänga upp verktygstavlor etc År en "galen" ide ifall du har någon riktigt=isande kall väg att köpa billigast tänkbara cellplast samt spikplugg en påse plastbrickor. Du kan då sätta upp cellplast direkt på väggen. Går fort om du har en skaplig borrmaskin som klarar betong. Så här, Tryck cellplast skivan mot väggen. Borra hål genom cellplasten och in i betongen. Tryck i spikpluggen med bricka och slå till. Du sätter snabbt på detta sätt och är ni två så går det oerhört fort. Jag skulle lämna någon cm från golv då min erfarenhet är att väggmur/golv kan vara där det tillförs mest fukt.
Du ska vara medveten om att finns det organiskt material emellan cellplast och vägg så kan det på sikt mögla men som tillfällig lösning bör det fungera bra. Om du tänker igenom framtida "projekt" så kanske du kan återanvända cellplasten genom att vara försiktigt vid montage.
Ett annat alternativ som nog blir lite fuktsäkrare är att du köper billigaste kopian av platon matta och sätter på mot väggen och därefter cellplast. Är "platon-mattan öppen in neder och överkant så tar det hand om en del fukt som kan vandra uppåt.
Alternativt även om de skivorna är lite mer ömtåliga och framförallt dyrare är att du väljer samma typ av skivor som du tänker använda vid en dränering. De ömtåliga jag tänker på är typ pordrän eller isodrän med dem behövs ingen platon.
När det gäller cellplast finns olika "kvalitet" och två olika varianter. Den vanligaste kallas EPS vit lite smulig att hantera dvs det finns öppningar i strukturen vilket gör att den adsorberar en del vatten. XPS är dyrare men sluten och adsorberar marginellt eller inget vatten. Vatten i isolering sänker isoleringsvärdet.
Sök på you tube på XPS och EPS så ser du några experiment gjorda av bla en amerikan.
Däremot skulle jag själv om jag skulle dränera och isolera denna typ av byggnad använda platon matta och XPS cellplast. Isodrän/pordrän är många experters mantra men XPS och Platon har egenskaper jag skulle föredra vid en ny dränerng och utvändig isolering.
Skulle även använda XPS och platon om jag dränerade om min källare. Min motivering är inte komplex så fråga om du vill veta hur jag tänkt
Som sagt lite "galna" tankar om du har en särskilt väggyta som kommer bli som en kylklamp i vinter.
Låter bra att du värmer och torkar. När du ändå tar kostnaden så gör det ordentligt. Det är en startsträcka att öka temperaturen i utrymmets betongdelar så när du väl fått upp värmen tror jag inte det är så dyrt att hålla upp värmen några dagar extra. Däremot är det trögt=dyrare att göra om proceduren.
Se om du kan mäta ytterväggarnas temperatur på ett antal ställen. Du kan tex ta en vanligt termometer samt en cellplast bit som du skär ut ett utrymme för termometern. Termometern ska i så fall monteras så den ligger så dikt betong som möjligt. Sätter du den med cellplast utanpå mot vägg så kan du antagligen få ett skapligt värde om du låter det sitta ett tag,
Förutom att du kan se temperaturökning i betong när du nu investerar i att värma och torka så kan du kanske se vilka väggar som är svårast att värma upp. Om de kallaste väggarna kan vara ytor där du inte behöver hänga upp verktygstavlor etc År en "galen" ide ifall du har någon riktigt=isande kall väg att köpa billigast tänkbara cellplast samt spikplugg en påse plastbrickor. Du kan då sätta upp cellplast direkt på väggen. Går fort om du har en skaplig borrmaskin som klarar betong. Så här, Tryck cellplast skivan mot väggen. Borra hål genom cellplasten och in i betongen. Tryck i spikpluggen med bricka och slå till. Du sätter snabbt på detta sätt och är ni två så går det oerhört fort. Jag skulle lämna någon cm från golv då min erfarenhet är att väggmur/golv kan vara där det tillförs mest fukt.
Du ska vara medveten om att finns det organiskt material emellan cellplast och vägg så kan det på sikt mögla men som tillfällig lösning bör det fungera bra. Om du tänker igenom framtida "projekt" så kanske du kan återanvända cellplasten genom att vara försiktigt vid montage.
Ett annat alternativ som nog blir lite fuktsäkrare är att du köper billigaste kopian av platon matta och sätter på mot väggen och därefter cellplast. Är "platon-mattan öppen in neder och överkant så tar det hand om en del fukt som kan vandra uppåt.
Alternativt även om de skivorna är lite mer ömtåliga och framförallt dyrare är att du väljer samma typ av skivor som du tänker använda vid en dränering. De ömtåliga jag tänker på är typ pordrän eller isodrän med dem behövs ingen platon.
När det gäller cellplast finns olika "kvalitet" och två olika varianter. Den vanligaste kallas EPS vit lite smulig att hantera dvs det finns öppningar i strukturen vilket gör att den adsorberar en del vatten. XPS är dyrare men sluten och adsorberar marginellt eller inget vatten. Vatten i isolering sänker isoleringsvärdet.
Sök på you tube på XPS och EPS så ser du några experiment gjorda av bla en amerikan.
Däremot skulle jag själv om jag skulle dränera och isolera denna typ av byggnad använda platon matta och XPS cellplast. Isodrän/pordrän är många experters mantra men XPS och Platon har egenskaper jag skulle föredra vid en ny dränerng och utvändig isolering.
Skulle även använda XPS och platon om jag dränerade om min källare. Min motivering är inte komplex så fråga om du vill veta hur jag tänkt
Som sagt lite "galna" tankar om du har en särskilt väggyta som kommer bli som en kylklamp i vinter.
Hallå på de som följer denna tråd! Har haft fullt upp med massa annat men har fått fart på den vattenburna värmen i garaget och elpannan. Just nu håller jag c:a 10 grader i garaget och det har inte varit så kallt ute ännu. Har kopplat en separat elmätare till pannan så jag får den förbrukningen separat.
Avfuktaren har jobbat på och luften är mycket bättre nu. Just nu ligger det runt 70% relativ fuktighet vid 10 grader
Väggarna på insidan håller varierande temperatur. På en del platser håller väggarna c:a 8 grader och på några ställen neråt 4-5 grader. Mäter med en sån där "laser-peka-mäta"-grunka! IR-termometer heter det ju kom jag på nu
Nedan kommer lite data på förbrukning och temperaturer
Datum kWh Ute temp. Inne temp.
27/11 18:10 8387 0.6 (-2.2 - 6.1) 9.6 (9.1 - 13.1)
28/11 08:00 8399 -1.5 (-4.4 - 3.4) 9.6 (8.9 - 10.2) (12 kWh/14h)
29/11 08:00 8424 -0.2 (-1.7 - 2.2) 9.8 (9.4 - 10.3) (25 kWh/24h)
30/11 08:20 8457 0.1 (-2.2 - 5.6) 10.2 (10.1 - 10.4) (33 kWh/24h)
Temperaturen är dygnsmedel temp och inom paranteserna finns min/max-värdena
Garaget är på c:a 70m2 och takhöjd är väl drygt 2.10 (lågt i tak)
Skulle gärna få ner förbrukningen, men den kanske är rätt normal? Blir ju allt mellan 600-900 kronor extra i månaden med nuvarande förbrukning.
Ska mäta upp väggarna lite nogrannare och de ställen som är mycket kallare än innetemperaturen funderar jag på att sätta upp cellplast (som Kalle_A) beskrev ovan... Om väggarna håller (som exempel ovan) 4 grader på några ställen är det ju en rejäl nedkylning där.
Funderar på att logga väggtemperaturer osv och lägga in det i tabellen ovan. Då kanske man får lite humm om utetemp/inneväggtemp, osv.
Avfuktaren har jobbat på och luften är mycket bättre nu. Just nu ligger det runt 70% relativ fuktighet vid 10 grader
Väggarna på insidan håller varierande temperatur. På en del platser håller väggarna c:a 8 grader och på några ställen neråt 4-5 grader. Mäter med en sån där "laser-peka-mäta"-grunka! IR-termometer heter det ju kom jag på nu
Nedan kommer lite data på förbrukning och temperaturer
Datum kWh Ute temp. Inne temp.
27/11 18:10 8387 0.6 (-2.2 - 6.1) 9.6 (9.1 - 13.1)
28/11 08:00 8399 -1.5 (-4.4 - 3.4) 9.6 (8.9 - 10.2) (12 kWh/14h)
29/11 08:00 8424 -0.2 (-1.7 - 2.2) 9.8 (9.4 - 10.3) (25 kWh/24h)
30/11 08:20 8457 0.1 (-2.2 - 5.6) 10.2 (10.1 - 10.4) (33 kWh/24h)
Temperaturen är dygnsmedel temp och inom paranteserna finns min/max-värdena
Garaget är på c:a 70m2 och takhöjd är väl drygt 2.10 (lågt i tak)
Skulle gärna få ner förbrukningen, men den kanske är rätt normal? Blir ju allt mellan 600-900 kronor extra i månaden med nuvarande förbrukning.
Ska mäta upp väggarna lite nogrannare och de ställen som är mycket kallare än innetemperaturen funderar jag på att sätta upp cellplast (som Kalle_A) beskrev ovan... Om väggarna håller (som exempel ovan) 4 grader på några ställen är det ju en rejäl nedkylning där.
Funderar på att logga väggtemperaturer osv och lägga in det i tabellen ovan. Då kanske man får lite humm om utetemp/inneväggtemp, osv.
Med den typen av mätare är det nog rätt enkelt att markera ett antal punkter för att identifiera vilka väggytor som kyler mest. Siffror verkar du inte vara bekymrad över och mätningar gör att du lär dig mer om garaget. Jag har flertalet gånger konstaterat att det uppenbara eller sannolika inte alltid är rätt. Mätningar med IR/Laser brukar gå snabbt.
När det gäller avfuktaren så gör en kolumn i tabellen där du skriver in hur många liter du tömmer vid varje tömning. Det bör ge en bra indikation över hur mycket fukt som tillförs men även hur mycket "ackumulerad" fukt varit i golv och väggar.
Att du upplever positiv skillnad vid RH70% indikerar att nivån borde varit betydlig högre innan. Om inte ventilationen drar mycket energi så skulle jag föreslå att du prövar att ställa avfuktaren på 60% och ser vad som händer. Jag anar att du har en kondensavfuktare och även om "verkningsgraden" som energikälla kanske är lägre än din el-panna så är det nog inget dyrt experiment.
Ett sätt att se det på är att du märker att det om det blir dyrt baserat på mängden vatten avfuktaren tar bort. Dilemmat kan vara att kondensavfuktares kapacitet brukar sjunka rejält med sjunkande temperaturer. 10 grader är i mina ögon lite lågt för en kondensavfuktare men som med alla verktyg och maskiner brukar jag använda de grejer jag har.
Hur är garaget ventilerat?
Frisk luft är välgörande för byggnader men överdosering förbrukar energi
Tätningslister i dörrar och fönster bidrar positivt.
Har du gamla fönster så kan de vara "kylelement".
Att avfukta med värme och ventilera ut fukten är dyrare än med en bra avfuktare.
---------------- Lite om hur jag gjort i mitt garage.
Jag har enkelglas i mina garagedörrar av någon vidunderlig anledning. Föregående ägare hade sågat till frigolit som han tryckte fast. Mitt garage är i övrigt bra skapligt isolerat och är en träbyggnad på betongplatta, Att åtgärda fönstren har stått på "att göra listan" i många år nu och frigolitbitarna slängde jag Samma portar har rätt stora avlång ventiler i nederkant där ventilöppningen regleras men en plåt. Rena kylplåten . Bra med friskluft men ytan var nog 10-15ggr för stor, Enkelt att isolera och låta en rimlig ventilyta vara kvar.
Jag fick ändå ner energiförbrukningen rejält genom att torka ett torrt garage riktigt torrt och sen tar en avfuktare hand om den fukt som kommer in med tex snöslungan. Tar jag in något snöigt fordon eller redskap så brukar jag gå ut i garaget någon timme senare och skrapa ut snö och vatten eller skrapa det i brunnen. Det spar mycket energi. Det som inte skrapas ut tar får avfuktaren ta hand om. Att värma något fuktigt kräver mer energi än om samma sak är torr. Betong-plattan var torr och är torr men föregående ägare fick inte färg att fastna på betongen.
Troligtvis pga att de alltid ställde in bilen i garaget och även om man är noga så blir det rätt mycket vatten som betongen suger åt sig på ytan. Hela golvet blir då som en "kylklamp" som "garagevärme" inte orkar torka bort och ventilera ut. Jag köpte i maj, målade golvet under sommaren och färgen sitter fortfarande kvar förutom där den utsatts skav och skrap från diverse hobby-projekt.
Golvfärgen är inte vatten tät men förhindrar ändå att vatten i större mängder sugs upp av plattan.
Jag har valt en avfuktare med hög kapacitet vid den temperatur jag har i garaget på vintern dvs ca 12 grader. Jag konstaterade att för låg kapacitet skulle kunna ta dagar att få bort fukten om ett snöigt fordon ställdes in och då ingick även mitt besök en timme senare för att borsta/skrapa ut snö/is/vatten. Det blir ändå rätt många liter kvar. Som det är dimensionerat nu skulle det gå att ställa in en snöig bil på kvällen som är torr på morgonen och med torr menar jag att luftfuktigheten i garaget är nere på ca 50%. Det går att hålla högre RH% men vid RH50% blir det i stort sett ingen rost. Så torr blir naturligtvis inte en bil i alla vinklar och vrår över en natt utan jag håller RH50% för då håller sig verktyg och maskiner korrosionsfria. Det finns inte plats för bilen i garaget så ofta för jag har oftast något hobby-projekt igång och de har högre prio
Avfuktarens energiförbrukning i garaget är rätt begränsad och går i praktiken bara mycket om jag tagit in något som tillför vatten. Många har sagt att de ska bli dyrt men jag torkade riktigt torrt vid varm årstid sen har det fungerat utmärkt. Jag vet att de som sagt att de ska bli dyrt inte kört torrt någon gång utan deras avfuktare slås igång ned det är låg temperatur i garaget och det kommer in blöta saker, snö/is/vatten och då blir det "aldrig torrt". Jag säger inte att detta fungerar i alla byggnader för vissa grundkonstruktioner och markförutsättningar tillför mycket fukt. Även om detta garage är byggt på oisolerad platta på singel vilket inte är en optimal lösning ur fuktperspektiv och marken runt huset är inte "snäll" men det fungerar förvånansvärt bra.
När det gäller avfuktaren så gör en kolumn i tabellen där du skriver in hur många liter du tömmer vid varje tömning. Det bör ge en bra indikation över hur mycket fukt som tillförs men även hur mycket "ackumulerad" fukt varit i golv och väggar.
Att du upplever positiv skillnad vid RH70% indikerar att nivån borde varit betydlig högre innan. Om inte ventilationen drar mycket energi så skulle jag föreslå att du prövar att ställa avfuktaren på 60% och ser vad som händer. Jag anar att du har en kondensavfuktare och även om "verkningsgraden" som energikälla kanske är lägre än din el-panna så är det nog inget dyrt experiment.
Ett sätt att se det på är att du märker att det om det blir dyrt baserat på mängden vatten avfuktaren tar bort. Dilemmat kan vara att kondensavfuktares kapacitet brukar sjunka rejält med sjunkande temperaturer. 10 grader är i mina ögon lite lågt för en kondensavfuktare men som med alla verktyg och maskiner brukar jag använda de grejer jag har.
Hur är garaget ventilerat?
Frisk luft är välgörande för byggnader men överdosering förbrukar energi
Tätningslister i dörrar och fönster bidrar positivt.
Har du gamla fönster så kan de vara "kylelement".
Att avfukta med värme och ventilera ut fukten är dyrare än med en bra avfuktare.
---------------- Lite om hur jag gjort i mitt garage.
Jag har enkelglas i mina garagedörrar av någon vidunderlig anledning. Föregående ägare hade sågat till frigolit som han tryckte fast. Mitt garage är i övrigt bra skapligt isolerat och är en träbyggnad på betongplatta, Att åtgärda fönstren har stått på "att göra listan" i många år nu och frigolitbitarna slängde jag
Samma portar har rätt stora avlång ventiler i nederkant där ventilöppningen regleras men en plåt. Rena kylplåten . Bra med friskluft men ytan var nog 10-15ggr för stor, Enkelt att isolera och låta en rimlig ventilyta vara kvar.Jag fick ändå ner energiförbrukningen rejält genom att torka ett torrt garage riktigt torrt och sen tar en avfuktare hand om den fukt som kommer in med tex snöslungan. Tar jag in något snöigt fordon eller redskap så brukar jag gå ut i garaget någon timme senare och skrapa ut snö och vatten eller skrapa det i brunnen. Det spar mycket energi. Det som inte skrapas ut tar får avfuktaren ta hand om. Att värma något fuktigt kräver mer energi än om samma sak är torr. Betong-plattan var torr och är torr men föregående ägare fick inte färg att fastna på betongen.
Troligtvis pga att de alltid ställde in bilen i garaget och även om man är noga så blir det rätt mycket vatten som betongen suger åt sig på ytan. Hela golvet blir då som en "kylklamp" som "garagevärme" inte orkar torka bort och ventilera ut. Jag köpte i maj, målade golvet under sommaren och färgen sitter fortfarande kvar förutom där den utsatts skav och skrap från diverse hobby-projekt.
Golvfärgen är inte vatten tät men förhindrar ändå att vatten i större mängder sugs upp av plattan.
Jag har valt en avfuktare med hög kapacitet vid den temperatur jag har i garaget på vintern dvs ca 12 grader. Jag konstaterade att för låg kapacitet skulle kunna ta dagar att få bort fukten om ett snöigt fordon ställdes in och då ingick även mitt besök en timme senare för att borsta/skrapa ut snö/is/vatten. Det blir ändå rätt många liter kvar. Som det är dimensionerat nu skulle det gå att ställa in en snöig bil på kvällen som är torr på morgonen och med torr menar jag att luftfuktigheten i garaget är nere på ca 50%. Det går att hålla högre RH% men vid RH50% blir det i stort sett ingen rost. Så torr blir naturligtvis inte en bil i alla vinklar och vrår över en natt utan jag håller RH50% för då håller sig verktyg och maskiner korrosionsfria. Det finns inte plats för bilen i garaget så ofta för jag har oftast något hobby-projekt igång och de har högre prio
Avfuktarens energiförbrukning i garaget är rätt begränsad och går i praktiken bara mycket om jag tagit in något som tillför vatten. Många har sagt att de ska bli dyrt men jag torkade riktigt torrt vid varm årstid sen har det fungerat utmärkt. Jag vet att de som sagt att de ska bli dyrt inte kört torrt någon gång utan deras avfuktare slås igång ned det är låg temperatur i garaget och det kommer in blöta saker, snö/is/vatten och då blir det "aldrig torrt". Jag säger inte att detta fungerar i alla byggnader för vissa grundkonstruktioner och markförutsättningar tillför mycket fukt. Även om detta garage är byggt på oisolerad platta på singel vilket inte är en optimal lösning ur fuktperspektiv och marken runt huset är inte "snäll" men det fungerar förvånansvärt bra.
Redigerat:
