Uppvärmning i plattan på sommaren
Jag har hört att man är tvungen att värma upp en platta på mark med ingjuten golvvärme även på sommaren. Det känns som energislöseri ???
Är det någon som har koll på vad ett ca 160-170 kvadrats enplanshus drar i ström?
Är det värt att lägga till extra för att få ovanpåliggande golvvärme? ???
Är det någon som har koll på vad ett ca 160-170 kvadrats enplanshus drar i ström?
Är det värt att lägga till extra för att få ovanpåliggande golvvärme? ???
Vi har ingjuten golvvärme (slingor med vatten i) och det är ju givare i varje rum som styr temperaturen i rummen och sen sitter det en utvändig givare oxå. "Värma upp plattan" på sommaren görs ju bara om det inte är så varmt inne som rumsgivarna anger. Vi har ställt våra i badrummet lite högre för där är det skönt att ha lite varmt på golven även på sommaren (fast de är inte varma jämt). Nu på sommaren är inga givare "igång". Alltihop sköter sig självt. Vad kostnaden blir på ett år kan jag inte säga, vi har bara bott ivår hus sen februari men värmen känns jämnare än i vårt gamla hus med traditoinella oljefyllda element. Man kan ju oxå hålla en lägre innetemp för eftersom man går på värmen upplever man det som om det är varmare inne. Ca 2 grader lägre. Vad vi däremot gjorde var att öka isoleringen i bottenplattan med 10 cm (från 20 till 30). Vi hade kontakt med en kille på Statens Provningsanstalt som skrivit en stor uppsats om detta och han rekomenderade 10 cm, inte mer för det var inte ekonomiskt försvarbart. Allt för att inte skicka någon värme ner i backen!
Lycka till!
Lycka till!
Vad var motivet till sommaruppvärmning?Elisabeth78 skrev:
Golvvärmen sänker fukthalten i betongplattan, men när värmen stängs av under sommaren så kommer fukten tillbaka. Fuktnivån i en betongplatta med ingjuten golvvärme varierar mer - sett över hela året - än i en platta utan golvvärme. Därför har det föreslagits (kanske av maskarnas och elbolagens intresseorganisationer i samarbete) att behålla värmen på i golvslingorna även under sommarhalvåret för att minska fuktvariationerna.
Men så länge ångspärren under trägolvet är tät så ska den högre fuktnivån i betongplattan med avstängd golvvärme inte göra några skador.
Att sen värma badrumsgolvet även under sommaren är ju enbart av komfortskäl och en helt annan sak. Men glöm då inte att fukten flyttar sig från den uppvärmda delen till den ouppvärmda delen av betongplattan och ökar fuktnivån ytterligare där.
Men så länge ångspärren under trägolvet är tät så ska den högre fuktnivån i betongplattan med avstängd golvvärme inte göra några skador.
Att sen värma badrumsgolvet även under sommaren är ju enbart av komfortskäl och en helt annan sak. Men glöm då inte att fukten flyttar sig från den uppvärmda delen till den ouppvärmda delen av betongplattan och ökar fuktnivån ytterligare där.
Tacka BoD, men jag kan inte se på vilket sätt en platta som värms upp på sommaren skulle få mindre fukt, framför allt i en mängd som har någon som helst betydelse. Med tanke på vilken tid fuktvandring tar i betong har jag väldigt svårt att se att man ska kuna få in några större mängder fukt i en platta som har ett tätt skikt underifrån (normalt 2 lager cellplast, vilket det är obetydlig fuktvandring genom). Inneluftens relativa fuktighet är visserligen hög juli-augusti, men att den på dessa 2 månader skulle kunna tränga in särskilt långt i betongen (särskilt då det, som du säger, ofta är en form av difftät lager under golven) har jag väldigt svårt att tro. (Å andra sidan är det inte ovanligt att jag har fel. )
Om man föreslår det första året kanske jag kan köpa (även om jag tycker det skulle vara bra att slå av den för att låta fukten få en chans att vandra uppåt eftersom det blir stopp neråt mot cellplasten och vid värme kan den pressas nedåt på den del av betongen som ligger under slingorna då fukten normalt vandrar i samma riktning som värmeflödet), men varje år?
Däremot är det du anger på slutet, fuktvandring till ouppvärmda delar, en ruggigt vanlig anledning till fel i äldre villor med källare (framförallt med gamla järnrör för VS-dragningar). Detta problem blir dock hyfsat avhjälpt om man bilar ur och isolerar under golvvärmen.
Jag missar säkert något, men vad?
)Om man föreslår det första året kanske jag kan köpa (även om jag tycker det skulle vara bra att slå av den för att låta fukten få en chans att vandra uppåt eftersom det blir stopp neråt mot cellplasten och vid värme kan den pressas nedåt på den del av betongen som ligger under slingorna då fukten normalt vandrar i samma riktning som värmeflödet), men varje år?
Däremot är det du anger på slutet, fuktvandring till ouppvärmda delar, en ruggigt vanlig anledning till fel i äldre villor med källare (framförallt med gamla järnrör för VS-dragningar). Detta problem blir dock hyfsat avhjälpt om man bilar ur och isolerar under golvvärmen.
Jag missar säkert något, men vad?
Länkarna har jag tipsat om på forumet under Isolering och tråden heter Isolering av platta.
I en undersökning jag läst mättes fuktigheten i ovankant på en platta upp till 90-100 % när den gjutits direkt på ett kapillärbrytande skikt, dvs som man gjorde för många år sen utan isolering under. Med ett tätt skikt under sjönk det till 75 %. Vad fuktnivån blir med 20 cm frigolit under har jag inte sett någon mätning på, men frigolit är ju inte ångtät och släpper igenom fukt. Exakt hur mycket den släpper igenom skulle vara intressant att få veta. Glöm inte att det alltid är 100 % relativ fuktighet i marken under isoleringen. EPS binder väl upp till mellan fyra och sex procent fukt om jag kommer ihåg rätt. Dessutom innehåller betongen mycket fukt från det den gjöts.
Men det är ju mest av akademiskt intresse, är bara ångspärren under trägolven täta så ska det enligt alla förståsigpåare inte bli problem i framtiden.
Men det är ju mest av akademiskt intresse, är bara ångspärren under trägolven täta så ska det enligt alla förståsigpåare inte bli problem i framtiden.
Jag glömde lägga till att man i vissa betongplattor - på grund av markförhållandena - lägger kantbalkar direkt på marken, utan isolering under, och i de grundtyperna kommer mer markfukt in i plattan. Så klappa om din ångspärr regelbundet så den håller sig go och gla! ;D
Funderingar:BoD skrev:
Är det verkligen alltid 100% RF direkt under isoleringen??? På en väl genomsläpplig "jord" (tex avskilt tvättat singel på en grov sand)?
Behöver det vara 90-100% fuktighet på platta på ett kapilärbrytande skikt? (Samma förutsättningar som ovan.)
Ang fuktigheten i betong från gjutning så har väl de flesta leverantörer en övre gräns på RF innan montage av golvmtrl mm. Badrum brukar väl ligg apå 80-85%(?) för tätskikt.
Däremot håller jag med om att cellplast är helt ångtätt, (vet inte varför jag skrev så oven) men det är å andra sidan inga stora mängder som vandrar igenom (särskilt inte om man har extroderad cellplast med förskjutna, fasade kanter). Även jag har försökt kolla hur mycket det släpper igenom och har bl.a. varit i kontakt med Sain-Gobain Isovers tekniska avdelning, men ingen ville ge något direkt rakt svar, utan mer i stil med "det är inte mycket som kommer igenom ... men den är inte ångtätt ...". Anledningen till att jag då frågade var just en rapport jag läste om att det kunde bli svårt för fukten att vandra vidare tillräckligt snabbt och att det därför kunde bli väldigt hög andel vatten mellan cellplast och platta.
(Känner att mina fysikkunskaper skulle behöva en uppfräschning.)
Hej
Jag har en liten undran kring det här med fuktvandring i platta på mark. Jag bor f n i ett gammalt hus (20-talet) med oinredd källare. Huset står på lera och grundvattennivån är så pass hög att grundmuren står mer eller mindre i "vattenrik" lera. Jag har dränerat om huset och isolerat med isodrän men kunde pga utgående avlopp inte sänka grundvattennivån (vilket jag inte heller fick för kommunen). Jag har nu tankar på att bila upp golvet, lägga ca 20 cm isodrän som isolering och därefter gjuta ett nytt golv på cirka 10 cm. Frågan är då om fukten i stället tar vägen via grundmuren och stiger upp i väggen. Eftersom jag har isodrän på utsidan så borde väl en del uttorkning ske åt detta håll. Har du någon uppfattning om det hela? ???
Jag har en liten undran kring det här med fuktvandring i platta på mark. Jag bor f n i ett gammalt hus (20-talet) med oinredd källare. Huset står på lera och grundvattennivån är så pass hög att grundmuren står mer eller mindre i "vattenrik" lera. Jag har dränerat om huset och isolerat med isodrän men kunde pga utgående avlopp inte sänka grundvattennivån (vilket jag inte heller fick för kommunen). Jag har nu tankar på att bila upp golvet, lägga ca 20 cm isodrän som isolering och därefter gjuta ett nytt golv på cirka 10 cm. Frågan är då om fukten i stället tar vägen via grundmuren och stiger upp i väggen. Eftersom jag har isodrän på utsidan så borde väl en del uttorkning ske åt detta håll. Har du någon uppfattning om det hela? ???
Finns det en väg för vattnet att vandra brukar det ha en otäck förmåga att vandra där.
Personligen (jag är en fegis) så skulle jag vara noga med att inte använda gips på ytterväggarna och bara måla väggarna (med lämplig färg som "andas"). I övrigt som vanligt då det gäller källare - isolera ev trä, använd gärna klinkergolv osv
Personligen (jag är en fegis) så skulle jag vara noga med att inte använda gips på ytterväggarna och bara måla väggarna (med lämplig färg som "andas"). I övrigt som vanligt då det gäller källare - isolera ev trä, använd gärna klinkergolv osv