En knivig samfällighetsfråga eller nonsens??
Gård 1,2 och 3 i samma by har marker gränsande mot varandra. Gård 1 har ensam mark med strand.
Någon gång på 17-1800-talet bildar men en samfällighet på en liten yta (ca 2000 m2) vid stranden för att alla tre gårdar ska få åtkomst till fiske och för hämtning av vass och isblock.
1820 styckar man av två tomter från gård 2 och bildar två nya mindre gårdar som även dom i praktiken begagnar sig av samfälligheten fram till 1990 talet så mycket vet man.
Båda byggde sjöbodar där på ofrigrund etc.
Senare någon gång slås gård 2 och 3 ihop. Vi kan kalla den 2 nu.
På 50-60 talet säljer gård 1 och 2 av ca 40 tomter var till blivande sommarstugor dessa tomter omringar samfälligheten.
Så varken gård 1 eller 2 har längre någon naturlig anslutning mot samfälligheten
Sommarstugeområdet från gård 1 har en allmänning i direkt angränsning mot samfälligheten som man sköter med slyröjning etc för att allmänheten och de två tomterna från 1820 ska få en viss sjöutsikt.
Problematiken är att ägaren till gård 1 sedan länge hävdar att han äger all rätt till samfälligheten och vägrar ta ner sly och än mindre träd (skitvirke ,massaved)
Det finns inget värde i buskaget och summa summarum det utgör detta max 0,2 % av hans övriga skogsareal.
Så det är på ren vrånghet som dessa utspel kommer och går.
Frågan är om han har kött på benen för detta eller om han yrar?
Ägarna av gårdarna från 1820 vill ju självklart ha ordning på närområdet och gärna även se en glimt av sjön i princip vårda området istället för som nu en amazonas.
LM har kontaktats men ville inte ta frågan då det skulle kosta multum att låsa in sig i arkiven och bläddra i böckerna och kanske gå bom dessutom.
Aktiviteten vid sjöbodarna har legat ett tag nere men i praktiken var det 1820- tals gårdarna som röjde och skötte roddargångar, gård 1 och 2 var aldrig där i modern tid då åtkomst till sjön sedan länge finns på annat håll.
Hur göra,, hävda rätt av tradition och bara röja på eller!?
Någon gång på 17-1800-talet bildar men en samfällighet på en liten yta (ca 2000 m2) vid stranden för att alla tre gårdar ska få åtkomst till fiske och för hämtning av vass och isblock.
1820 styckar man av två tomter från gård 2 och bildar två nya mindre gårdar som även dom i praktiken begagnar sig av samfälligheten fram till 1990 talet så mycket vet man.
Båda byggde sjöbodar där på ofrigrund etc.
Senare någon gång slås gård 2 och 3 ihop. Vi kan kalla den 2 nu.
På 50-60 talet säljer gård 1 och 2 av ca 40 tomter var till blivande sommarstugor dessa tomter omringar samfälligheten.
Så varken gård 1 eller 2 har längre någon naturlig anslutning mot samfälligheten
Sommarstugeområdet från gård 1 har en allmänning i direkt angränsning mot samfälligheten som man sköter med slyröjning etc för att allmänheten och de två tomterna från 1820 ska få en viss sjöutsikt.
Problematiken är att ägaren till gård 1 sedan länge hävdar att han äger all rätt till samfälligheten och vägrar ta ner sly och än mindre träd (skitvirke ,massaved)
Det finns inget värde i buskaget och summa summarum det utgör detta max 0,2 % av hans övriga skogsareal.
Så det är på ren vrånghet som dessa utspel kommer och går.
Frågan är om han har kött på benen för detta eller om han yrar?
Ägarna av gårdarna från 1820 vill ju självklart ha ordning på närområdet och gärna även se en glimt av sjön i princip vårda området istället för som nu en amazonas.
LM har kontaktats men ville inte ta frågan då det skulle kosta multum att låsa in sig i arkiven och bläddra i böckerna och kanske gå bom dessutom.
Aktiviteten vid sjöbodarna har legat ett tag nere men i praktiken var det 1820- tals gårdarna som röjde och skötte roddargångar, gård 1 och 2 var aldrig där i modern tid då åtkomst till sjön sedan länge finns på annat håll.
Hur göra,, hävda rätt av tradition och bara röja på eller!?
Du skall absolut inte köpa en ask tändstickor och en liten flaska tändvätska.
Och inte ställa undan dem till torrperioden i vår.
Och då skall du inte stoppa grejerna i fickan en varm vårkväll, när SMHI varnar för risk för gräsbränder i ditt område.
Ja, du förstår väl hur du inte skall göra?
Utan du skall naturligtvis anlita lantmäteriet, och sätta dig framför TVn och vänta i 20 år.
(Kanske bäst att säga upp TV-licensen förresten)
Minns du dessa?
http://www.atl.nu/lantbruk/lantmaterikostnad-blev-en-chock/
och
http://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/vilshärad-får-nobben-ska-stavas-villshärad-1.306969
Förresten, går det absolut inte att prata med markägarna? Det borde vara den bästa utvägen.
Give them an offer they can't refuse
Och inte ställa undan dem till torrperioden i vår.
Och då skall du inte stoppa grejerna i fickan en varm vårkväll, när SMHI varnar för risk för gräsbränder i ditt område.
Ja, du förstår väl hur du inte skall göra?
Utan du skall naturligtvis anlita lantmäteriet, och sätta dig framför TVn och vänta i 20 år.
(Kanske bäst att säga upp TV-licensen förresten)
Minns du dessa?
http://www.atl.nu/lantbruk/lantmaterikostnad-blev-en-chock/
och
http://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/vilshärad-får-nobben-ska-stavas-villshärad-1.306969
Förresten, går det absolut inte att prata med markägarna? Det borde vara den bästa utvägen.
Give them an offer they can't refuse
Om det står i köpebrev och delningsprotokoll från förr att din fastighet har del i samfällighet då har du del i samfällighet vad någon annan delägare än hävdar. Ingen kan frånta din fastighet den rätten utom genom köp eller nyskifte. Vem som gränsar mot den samfällda fastigheten har ingen betydelse. Avstyckade sommerstugetomter har sannolikt ingen andel i samfällighet.
Nu tycker jag att du skall sätta dig ned och läsa jordabalken.
Allt det här baserar sig på 1734 års jordabalk och fungerar ungefär likadant i Sverige och Finland.
Med stor sannolikhet ser det ut ungefär såhär också hos er:
Om hamnen är en okonstituerad samfällighet gäller det att sammankalla de andra delägarna och komma överens om att röja.
Om hamnen är en del av en konstituerad bysamfällighet med tillandningar och fiskevatten och grustäkt och kanske någon samfälld utskog skall såna här saker meddelas i god tid före den årliga byastämman så man kan ta upp det på föredragningslistan.
Läs lagen!
Förresten kan du ha rätt att röja din gårds av gammalt hävdade båtplats så den är användbar för sitt ändamål.
Läs lagen!
Nu tycker jag att du skall sätta dig ned och läsa jordabalken.
Allt det här baserar sig på 1734 års jordabalk och fungerar ungefär likadant i Sverige och Finland.
Med stor sannolikhet ser det ut ungefär såhär också hos er:
Om hamnen är en okonstituerad samfällighet gäller det att sammankalla de andra delägarna och komma överens om att röja.
Om hamnen är en del av en konstituerad bysamfällighet med tillandningar och fiskevatten och grustäkt och kanske någon samfälld utskog skall såna här saker meddelas i god tid före den årliga byastämman så man kan ta upp det på föredragningslistan.
Läs lagen!
Förresten kan du ha rätt att röja din gårds av gammalt hävdade båtplats så den är användbar för sitt ändamål.
Läs lagen!
Redigerat:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 251 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 251 inlägg
Många gamla dokument är ju digitaliserade numera också så det går att läsa orginalhandlingarna via webben, t ex via Min Fastighet och Historiska kartor hos Lantmäteriet.
LM har gjort den lätta sökningen via digitala arkiv och gick bom om träff på denna plätt
Ändock är den med på alla kartor från då till nu.
Det finns papper från tiden innan 1820 gårdarna kom till där samfälligheten nämns men mest för att man bråkat om fiskerättigheter. Men från 1820 när dessa bildades så hittar vi inget konkret i de fåordiga dokument som finns.
Ändock är den med på alla kartor från då till nu.
Det finns papper från tiden innan 1820 gårdarna kom till där samfälligheten nämns men mest för att man bråkat om fiskerättigheter. Men från 1820 när dessa bildades så hittar vi inget konkret i de fåordiga dokument som finns.
Tyvärr helt meningslöst karln är komplett motvals i allt, han har tom bråkat om gränsdragning kring det sommarstugeområde som han far en gång sålde. Han påstod sig äga en tomt och två ängar mitt i området bara för att det var allmänning idag men där tog föreningen juristhjälp + LM och då fick han ge sig.KnockOnWood skrev:Förresten, går det absolut inte att prata med markägarna? Det borde vara den bästa utvägen.
Give them an offer they can't refuse
Lite off topic men om någon stuga byter ägare så kan ha komma ner och hälsa de nya ägarna med orden:
Bara så ni vet julgran det får ni åka till stan och köpa mina träd ger ni fan i!
Som första fras överhuvudtaget till nya "byinnevånare" häpp:x
Hoppsan!TorpAnders skrev:
Sedan jag flyttade ut på bonnlandet har jag aldrig betalt för en julgran.
Tycker att jag gör markägaren en tjänst om jag "gallrar" lite,
och tar bort en av två tvåmeters-granar som stå en halvmeter från varandra
Tyvärr har vi nästan bara lövträd på vår mark.
Mest rönn och asp, och de gör sig inte något vidare på jul
Lite nyfiket undrar jag om du fått lov av markägaren för din gallring inför jul.KnockOnWood skrev:Hoppsan!
Sedan jag flyttade ut på bonnlandet har jag aldrig betalt för en julgran.
Tycker att jag gör markägaren en tjänst om jag "gallrar" lite,
och tar bort en av två tvåmeters-granar som stå en halvmeter från varandra
Tyvärr har vi nästan bara lövträd på vår mark.
Mest rönn och asp, och de gör sig inte något vidare på jul
Men vilka är egentligen delägare i den här samfälligheten? Ursprungligen var det gård 1, 2 och 3, som nu blivit gård 1 och 2.
Gårdarna från 1820, om vi kallar dem 2a och 2b, verkar ju haft tillgång av hävd.
Men sommarstugeområdet, blev de automatiskt delägare i samfälligheten?
Gårdarna från 1820, om vi kallar dem 2a och 2b, verkar ju haft tillgång av hävd.
Men sommarstugeområdet, blev de automatiskt delägare i samfälligheten?
"Senare någon gång slås gård 2 och 3 ihop" - Är de samma fastighet nu eller har de bara samma ägare? Är det bara samma ägare och fortfarande 2 fastigheter, så borde ju den ägaren ha 2 röster, när något ska avgöras, för röstetalet följer ju med fastigheten.
Jag vet lika lite som MH varför markägaren gör det, men jag skulle gissa att det framförallt är för att pinka revir.
Markägaren gör som han gör? Vad gör han/hon menar du?-MH- skrev:
Första gången jag var i Dalarna, närmare bestämt i Leksand, var strax före ju ett år för länge, länge sedan.
I Leksand finns ett "köpcentrum" som heter Noret, där de flesta affärerna ligger, och med ett litet torg, mitt i byn.
Men där fanns ingen julgransförsäljare :wow:
Jag frågade varför, och svaret var att "här i Dalarna köper ingen julgran".
Det var något de gjorde nere i Fjollträsk, i Dalarna fanns ingen marknad för något sådant.
Man tog sin lilla bil, for ut i skogen ett par km, och högg sig en gran.
Detta var många år sedan
Men nu försöker jag föra denna fina tradition vidare här i Halland
OK, sätt mig på cellen!