Det här var intressant.

Tänka: Du menar alltså att om bygglovsmyndigheten ger ett bygglov, men hänvisar till fel paragraf som skäl för att bygglovet godkänns. Då kan bygglovet vara ogiltigt? Även efter att det förefaller ha vunnit laga kraft?

Jag tolkar dig som att OM handläggaren har tagit ett beslut som går utöver vad delegationsordningen tillåter, alltså om han beslutar själv, när ärendet borde dragits i nämnden, då kan beslutet vara ogiltigt?

Det öppnar ju i så fall för ett enormt godtycke. Om jag tycker att grannens utbyggnad för 3 år sedan inte har hanterats rätt, då skulle jag alltså kunna hävda att bygglovet är ogiltigt?
 
O
Tänka skrev:
Om bygglovet är baserat på ett korrekt underlag som inte är bristfälligt så bör beslutet gälla. Men det låter som att underlaget som inlämnats för prövning inte var korrekt, och därför kan bygglov vara beviljat enligt fel paragraf (9 kap. 30 istf 9 kap. 31b) och man har inte bedömt en avvikelse. Då stämmer inte det bygglov som har givits med den åtgärd som ska uppföras.

Det är byggherrens (sökandes) ansvar att lämna in rätt ritningsunderlag för handläggning. Om beslutet är fattat på dåligt underlag, t.ex. att byggherren inte har redovisat prickmarken i sin situationsplan på rätt sätt eller tagit bort den från sina handlingar så är inte bygglovet fattat på rätt sätt och riskerar att inte ha vunnit laga kraft (eftersom nämnden måste ta ställning till avvikelsen och grannarna måste höras om avvikelsen innan bygglov kan beviljas).

Har bygglovet överklagats?
Har du någon paragraf som förklarar det du skriver? För de låter lite konstigt... Och lämnar precis som hempularen skriver, fältet vidöppet för att överklaga beslut när som. Och skylla på att underlaget som lämnades in var bristfälligt.

Finns det krav på att i bygglovet redovisa eventuell prickad mark? Det är väl nybyggnadskarta man ska lämna in? Där finns väl inte eventuell prickad mark med. Detta finns väl bara angivet i DP?
Efter att ha googlat lite snabbt så får jag ingen känsla av att situationsplanen innehåller någon information om prickad mark eller dylikt. Nybyggnadskartan är något som kommunen tillhandahåller, så dess korrekthet borde inte kunna gå att få ett beslut omprövat om ett eventuellt bygglov blivit godkänt och vunnit laga kraft. Det är väl handläggarens ansvar att kontrollera att samtliga dokument som krävs blivit inlämnade, samt att bygglovet stämmer överens med DP.
 
Redigerat:
Odjuret skrev:
Finns det krav på att i bygglovet redovisa eventuell prickad mark? Det är väl nybyggnadskarta man ska lämna in? Där finns väl inte eventuell prickad mark med. Detta finns väl bara angivet i DP?
Nybyggnadskartor (eller snarare, kartunderlag för situationsplaner) kan förekomma i flera former beroende på hur bra underlag bygglovshandläggaren anser sig behöva för att kunna fatta beslut i ärendet - allt i från en enkel primärkarta eller baskarta för små enkla lovåtgärder, till en fullständig nybyggnadskarta för bygglov av lite större vikt.
En nybyggnad av ett bostadshus borde dock betyda krav på en ajourhållen nybyggnadskarta, och då brukar alltid detaljplanens bestämmelser och egenskapsgränser också ritas in i den.

Men det är mycket vi inte vet i det här ärendet, så det är inte lätt att sia om utgången eller råda TS.
 
harry73
Vem skickade in bygglovet? Det borde rimligtvis vara byggföretaget som gjorde eller förberedde det.

Det som man ska göra nu är att se till att det inte är ditt problem längre. Antingen gjorde byggföretaget fel, och får de stå för de extra kostnader pga försening och ändring av huset, eller så är det kommunen som gjorde fel och får de stå för de extra kostnader. Försök att låta byggföretaget och kommunen bråka med varandra och lösa problemet.
 
Bygglov är gynnande förvaltningsbeslut.

Om ansökan inte innehöll oriktiga uppgifter (saknade uppgifter räcker inte) och har vunnit laga kraft får kommunen inte ändra beslutet (till din nackdel, vilket ett upphävande av beslutet definitivt är).

Det räcker alltså inte för kommunen att säga "ni glömde skicka rätt karta", utan det måste vara "ni har skickat en felaktig karta".

Om någon överklagat bygglovet och ni missat/missförstått denna information så har det dock inte vunnit laga kraft.

Fråga alltså:
- Har bygglovet vunnit laga kraft?
- På vilken grund upphäver kommunen ett gynnande förvaltningsbeslut?
 
  • Gilla
hempularen och 1 till
  • Laddar…
O
b8q skrev:
Nybyggnadskartor (eller snarare, kartunderlag för situationsplaner) kan förekomma i flera former beroende på hur bra underlag bygglovshandläggaren anser sig behöva för att kunna fatta beslut i ärendet - allt i från en enkel primärkarta eller baskarta för små enkla lovåtgärder, till en fullständig nybyggnadskarta för bygglov av lite större vikt.
En nybyggnad av ett bostadshus borde dock betyda krav på en ajourhållen nybyggnadskarta, och då brukar alltid detaljplanens bestämmelser och egenskapsgränser också ritas in i den.

Men det är mycket vi inte vet i det här ärendet, så det är inte lätt att sia om utgången eller råda TS.
Tja... oavsett vad nybyggnadskartan ska innehålla för information så är det kommunen som tillhandahåller kartan. Så då borde man kunna lita på att den är korrekt, åtminstone tillräckligt för att inte kunna muttra om det efteråt...

Sedan så anser jag att ansvaret för att all information är korrekt ligger på handläggaren.
 
O
redarn skrev:
Bygglov är gynnande förvaltningsbeslut.

Om ansökan inte innehöll oriktiga uppgifter (saknade uppgifter räcker inte) och har vunnit laga kraft får kommunen inte ändra beslutet (till din nackdel, vilket ett upphävande av beslutet definitivt är).

Det räcker alltså inte för kommunen att säga "ni glömde skicka rätt karta", utan det måste vara "ni har skickat en felaktig karta".

Om någon överklagat bygglovet och ni missat/missförstått denna information så har det dock inte vunnit laga kraft.

Fråga alltså:
- Har bygglovet vunnit laga kraft?
- På vilken grund upphäver kommunen ett gynnande förvaltningsbeslut?
Men att skicka in en felaktig karta borde väl upptäckas av handläggaren? Alltså kan inte räcka med det. Så vida man inte avsiktligt ändrat kartan för att anpassa den efter sina egna behov och sedan "glömt" berätta det :D
 
Det där med kartor är konstigt.... Grannen skulle söka bygglov, och kom till mig och kliade sig i huvet, det var ett antal kartor de krävde att få, och han undrade om inte kommunen hade dem. Jo, dem får du av bygglovsenheten på kommunen sade jag. så han begärde ut kopiorna, och fick dem .... underskrivna av den handläggare som krävt in dem... så skickade han kopiorna till samma handläggare ... som tackade. Kunde inte tomten ha bett sig själv om dessa kopior?
 
  • Gilla
Bangan och 1 till
  • Laddar…
harry73
Men tanken är väl att man på en nybyggnadskarta ritar in var huset kommer att stå, och det kan kommunens handläggare inte bestämma åt dig (även om de tror det ibland)
 
harry73 skrev:
Men tanken är väl att man på en nybyggnadskarta ritar in var huset kommer att stå, och det kan kommunens handläggare inte bestämma åt dig (även om de tror det ibland)
I grannens fall var det ju ett befintligt skärmtak som skulle bli isolertak med väggar, dvs ingen förändring på ritningen. Alls. Det var bara det att det står i reglerna att vissa bilagor MÅSTE bifogas...
 
Odjuret skrev:
Men att skicka in en felaktig karta borde väl upptäckas av handläggaren? Alltså kan inte räcka med det. Så vida man inte avsiktligt ändrat kartan för att anpassa den efter sina egna behov och sedan "glömt" berätta det :D
Borde och borde. Skickar du medvetet in en felaktig karta (du vet att kartan är fel) är du ganska oskyddad.

Handläggarens skyldighet är strikt att hitta saknad information, inte felaktig. Om det är samma myndighet som gett dig den felaktiga informationen så har du ett ganska gott skydd. ffa. om det inte är uppenbart för dig att informationen var felaktig.

Notera att det stärker din position mot myndigheten om det är uppenbart att du litat på myndighetens uppgift, och det försvagar din position extremt om du förstod att informationen på kartan var fel.

Sålunda, skickar du omedvetet in en felaktig karta eftersom samma kommun gett dig denna felaktiga karta för detta ändamål ("hej, jag vill ha en sån karta ni behöver för bygglov för min fastighet X:YY") så är du 99% "safe".
 
O
redarn skrev:
Borde och borde. Skickar du medvetet in en felaktig karta (du vet att kartan är fel) är du ganska oskyddad.

Handläggarens skyldighet är strikt att hitta saknad information, inte felaktig. Om det är samma myndighet som gett dig den felaktiga informationen så har du ett ganska gott skydd. ffa. om det inte är uppenbart för dig att informationen var felaktig.

Notera att det stärker din position mot myndigheten om det är uppenbart att du litat på myndighetens uppgift, och det försvagar din position extremt om du förstod att informationen på kartan var fel.

Sålunda, skickar du omedvetet in en felaktig karta eftersom samma kommun gett dig denna felaktiga karta för detta ändamål ("hej, jag vill ha en sån karta ni behöver för bygglov för min fastighet X:YY") så är du 99% "safe".
Men nu kommer vi in på det där som är så jobbigt... Hur ska kommunen kunna backa ett godkänt bygglov med hänvisning till en karta? Hur ska de kunna bevisa att jag medvetet skickat in en felaktig karta?
Men det viktigaste i den här diskussionen är, har det hänt att en kommun dragit tillbaka ett bygglov som vunnit laga kraft? Och vilka paragrafer ger kommunen rätt att göra detta? För en dom som vunnit laga kraft kan inte ändras eftetåt vad jag vet...
Så nu vill jag se lite laghänvisningar ;)
 
Fast "Tänka" skriver ju om möjligheten för kommunen att dra tillbaka ett bselut om det hänvisar till fel lagrum, och jag har fått för mig att "Tänka" är kunnig inom det här området.

Så frågan blir väldigt intressant.

Men nu vet vi ju inte på vilka grunder kommunen anser sig ha rätt att dra tillbaka beslutet, där kanske TS svärmor borde kontakta länstyrelsen. För om bygglovet är ett kommunalt beslut som vunnit laga kraft, så är det nya beskedet om att lovet inte gäller, också ett kommunalt beslut, som går att överklaga, hos länstyrelsen. Och om det är fattat helt utan laglig grund så lär ett överklagande vinnas enkelt.
 
O
hempularen skrev:
Fast "Tänka" skriver ju om möjligheten för kommunen att dra tillbaka ett bselut om det hänvisar till fel lagrum, och jag har fått för mig att "Tänka" är kunnig inom det här området.

Så frågan blir väldigt intressant.

Men nu vet vi ju inte på vilka grunder kommunen anser sig ha rätt att dra tillbaka beslutet, där kanske TS svärmor borde kontakta länstyrelsen. För om bygglovet är ett kommunalt beslut som vunnit laga kraft, så är det nya beskedet om att lovet inte gäller, också ett kommunalt beslut, som går att överklaga, hos länstyrelsen. Och om det är fattat helt utan laglig grund så lär ett överklagande vinnas enkelt.
Jag vill nog ändå få se lite lagar och sånt.... :D Men det skulle alltså innebär att ett bygglov aldrig riktigt vinner lagakraft.... För det måste vara ganska högt ställda krav, eftersom grundprincipen är att ett bygglov vinner lagakraft och inte går att överklaga... Om det förekom borde man ha läst om det... Sånt borde media älska att ta upp... "Kommunen rev upp godkänt bygglov"
 
Redigerat:
Odjuret skrev:
Men nu kommer vi in på det där som är så jobbigt... Hur ska kommunen kunna backa ett godkänt bygglov med hänvisning till en karta? Hur ska de kunna bevisa att jag medvetet skickat in en felaktig karta?
Men det viktigaste i den här diskussionen är, har det hänt att en kommun dragit tillbaka ett bygglov som vunnit laga kraft? Och vilka paragrafer ger kommunen rätt att göra detta? För en dom som vunnit laga kraft kan inte ändras eftetåt vad jag vet...
Så nu vill jag se lite laghänvisningar ;)
Huruvida myndigheter får upphäva beslut är i stort inte reglerat i författning utan i praxis. Förvaltningslagen reglerar vissa fall då myndigheter får göra detta men inte alla. Jag tror att regeringsrätten duger för dig för det allmänna resonemanget?

(min understrykning)

Regeringsrätten skrev:
[länk]

SKÄLEN FÖR REGERINGSRÄTTENS AVGÖRANDE



Någon generell regel om de förutsättningar under vilka en
beslutsmyndighet av annan anledning än rena förbiseendefel kan
ompröva sitt tidigare beslut till den enskildes nackdel kan
inte anses gälla i svensk rätt. För orubblighet talar hänsynen
till den enskildes trygghet, eftersom den enskilde kan ha
förlitat sig på beslutet och vidtagit en rad åtgärder med
anledning av detta. Mot orubblighet talar å andra sidan att ett
beslut kan visa sig vara olagligt eller klart olämpligt eller
att nya omständigheter uppdagats som ställt saken i ett helt
eller delvis nytt ljus. Såvitt avser gynnande beslut anses
emellertid enligt härskande uppfattning att trygghetsaspekten
är avgörande. Undantag anses kunna göras dels om beslutet
försetts med återkallelseförbehåll- vilket kan ha getts i den
tillämpliga författningen - dels om tvingande säkerhetsskäl
påfordrar en omedelbar återkallelse exempelvis då fara annars
föreligger för människors liv eller hälsa och dels om till-
ståndet blivit oriktigt på grund av att den enskilde vilselett
myndigheten
(se t.ex. Ragnemalm, Förvaltningsprocessrättens
grunder, 7 uppl. 1992 s. 85-88, Westerberg, Allmän förvalt-
ningsrätt, 3 uppl. 1978 s. 77-81 och Strömberg, Allmän förvalt-
ningsrätt, 19 uppl. 1999 s. 72-76, prop. 1985/86:80 s. 39 och
RÅ 1995 ref. 10).
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.