120 mm luftspalt?
Jag ligger i startgroparna att isolera ett gammalt höloft. Gavlarna har lockpanel i helt okej skick som jag ogärna tar ner. Dessa sitter spikade direkt på en regelstomme i dimensionen 45x120. Min första idé var att isolera inifrån genom att klä varje fack i regelstommen med vindpapp, men man skulle då behöva sätta pappen ett par centimeter från panelen vilket kommer vara enormt tidskrävande och förmodligen inte bli varken bra eller särskilt tätt i slutänden. Jag överväger därför att sätta obruten papp rakt över hela gamla regelstommen och isolera där innanför. Det skulle alltså bli en luftspalt på 120 mm.
Vad skulle denna konstruktion kunna bjuda på för överraskningar (utöver det uppenbara att det knaprar på invändig storlek förstås)? Sista takstolen skulle hamna helt i utomhusklimat, men senaste 70-80 åren har ju alla takstolar stått i utomhusklimat. Jag kommer även sätta in fönster och dessa skulle ju hamna i en nivå som ligger helt utanför det isolerande skiktet. Mer kondens antar jag, men även andra problem?
En variant jag tänkt på skulle även vara att trycka in en fasadskiva på 50-80mm i varje fack i gamla regelstommen, men i övrigt samma konstruktion.
Vad skulle denna konstruktion kunna bjuda på för överraskningar (utöver det uppenbara att det knaprar på invändig storlek förstås)? Sista takstolen skulle hamna helt i utomhusklimat, men senaste 70-80 åren har ju alla takstolar stått i utomhusklimat. Jag kommer även sätta in fönster och dessa skulle ju hamna i en nivå som ligger helt utanför det isolerande skiktet. Mer kondens antar jag, men även andra problem?
En variant jag tänkt på skulle även vara att trycka in en fasadskiva på 50-80mm i varje fack i gamla regelstommen, men i övrigt samma konstruktion.
Det funkar.
Se bara till att det är massiva och homogena material överallt, inte ett endaste litet hål eller springa, och helst drevat dragtätt. Allt för att hålla ute gnagardjä...arna. Annars pulveriserar de snart all glasullsisolering.
Se bara till att det är massiva och homogena material överallt, inte ett endaste litet hål eller springa, och helst drevat dragtätt. Allt för att hålla ute gnagardjä...arna. Annars pulveriserar de snart all glasullsisolering.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
Jag har satt plåtvinklar eller en list på reglarna och sedan skruvat utegips, blir tätt och blir en mera lagom luftspalt.
Protte
Protte
Bra tänkt med solida material mot gnagarna. Det för tankarna till snedtaket. Jag hade tänkt använda en diffusionsöppen duk som underlagstak där. Det är väl inga större problem för möss att gnaga sig igenom en sådan duk, men kommer de vara motiverade att göra det?
Finns det små springor, hål öppningar så kommer de säkert förr eller senare att ta sig in och utforska. Det ligger i deras natur. De letar mat, skydd, värme, boplats, eller kanske bara matförråd. Det är därför det är viktigt att ha det väl tätat/drevat överallt. Dels blir det svårare för dem att ta sig igenom en väldrevad springa, och dels kommer då varken varma luftströmmar eller matos ut som kan få dem på dåliga tankar.
Sedan beror det också på hur stort gnagartryck man har mot huset.
Inne i städer är det minimalt, men ute på landsbygden är det ett annat läge.
Vi bor i en gammal skånelänga, (gård) renoverad och tillbyggd på 80-talet. Dessa moderna byggmetoder och material är en katastrof att ha ute på landet bland djur och natur.
Så med bakgrund av mina erfarenheter här så skulle jag bygga extremt omsorgsfullt och med enkla robusta material. Ungefär som man gjorde förr i tiden, fast ändå med modern standard och isolering. Utmärkta tämligen gnagarsäkra material som grovt överdimensionerat trämaterial (reglar och brädor), tegel/sten, lera, hyfsat grov metall etc.
Takduk är inte ett massivt material, så risk finns. Det viktigaste är utförandet. Det måste vara gjort noggrant och omsorgsfullt. Inga glipor eller hål eller ändar/kanter som står upp och kan fresta ett par gnagartänder. Även när det blåser och duken rör sig. Varenda en (100%) av alla läktspik måste träffa takstolsregel. Hus, trä och inte minst vindduk rör sig, hela tiden, år ut och år in. Ev svagheter kommer förr eller senare obönhörligen att försämras. Tänk också på att insekter kan hjälpa gnagarna på traven. Små insekter kan hitta och skapa små passager som gnagarna sedan kan rymma upp och ta sig in. T ex getingar gnager träfibrer för att bygga sina bon med. Med klena trämaterial och otäta kanter/springor kan getingarna bana väg för gnagarna. Det fungerar omvänt också. Odugliga insektsnät i plast kan gnagarna plättlätt ta sig igenom, och sedan är det fritt fram för insekterna, såsom getingar och trägnagare.
Sedan beror det också på hur stort gnagartryck man har mot huset.
Inne i städer är det minimalt, men ute på landsbygden är det ett annat läge.
Vi bor i en gammal skånelänga, (gård) renoverad och tillbyggd på 80-talet. Dessa moderna byggmetoder och material är en katastrof att ha ute på landet bland djur och natur.
Så med bakgrund av mina erfarenheter här så skulle jag bygga extremt omsorgsfullt och med enkla robusta material. Ungefär som man gjorde förr i tiden, fast ändå med modern standard och isolering. Utmärkta tämligen gnagarsäkra material som grovt överdimensionerat trämaterial (reglar och brädor), tegel/sten, lera, hyfsat grov metall etc.
Takduk är inte ett massivt material, så risk finns. Det viktigaste är utförandet. Det måste vara gjort noggrant och omsorgsfullt. Inga glipor eller hål eller ändar/kanter som står upp och kan fresta ett par gnagartänder. Även när det blåser och duken rör sig. Varenda en (100%) av alla läktspik måste träffa takstolsregel. Hus, trä och inte minst vindduk rör sig, hela tiden, år ut och år in. Ev svagheter kommer förr eller senare obönhörligen att försämras. Tänk också på att insekter kan hjälpa gnagarna på traven. Små insekter kan hitta och skapa små passager som gnagarna sedan kan rymma upp och ta sig in. T ex getingar gnager träfibrer för att bygga sina bon med. Med klena trämaterial och otäta kanter/springor kan getingarna bana väg för gnagarna. Det fungerar omvänt också. Odugliga insektsnät i plast kan gnagarna plättlätt ta sig igenom, och sedan är det fritt fram för insekterna, såsom getingar och trägnagare.
Tack för kloka råd. Min plan blir nog att säkra av höloftet från övriga byggnaden och ladugården under med robusta material som du beskriver, för det råder inga tvivel om att det finns gott om möss här. Om jag kan göra detta på ett säkert sätt borde det inte vara så noga vid gavlarna och övriga väggar, för jag antar att de inte är så sugna på att klättra vertikalt nästan tre meter rakt upp för en putsad vägg för att komma in i genom eventuella glipor i ytterpanelen.
Vill inte vara negativ men möss klättrar fint uppför murade väggar. :banghead:
En dag när jag kom ut i gången mellan stall och utebox var det en mus på golvet. Det tog inte mer än 1 sekund för den att springa/flyga uppför den murade väggen och in i hålet den gnagt i gipsskivan i taket...
Dock hade just den musen ett gott incitament till att göra det. Är inte säker på om möss i allmänhet klättrar på husväggar bara för att utforska.
En dag när jag kom ut i gången mellan stall och utebox var det en mus på golvet. Det tog inte mer än 1 sekund för den att springa/flyga uppför den murade väggen och in i hålet den gnagt i gipsskivan i taket...
Dock hade just den musen ett gott incitament till att göra det. Är inte säker på om möss i allmänhet klättrar på husväggar bara för att utforska.