Jag håller med dig, att reformera den är dock rätt besvärligt misstänker jag.

Dock kan varje skola själva besluta om sk. utökad studieplan. Det innebär att man lägger på några timmar till den obligatoriska undervisningen. Så om du själv har barn så kan du kanske lyckas sälja in det till er skola.
 
Vi använde både rikthyvel och planhyvel och justersåg och handöverfräs och bandsåg i högstadiet (7-9 klass). Vi smidde och svetsade och borrade i järn och de duktigaste fick till och med svarva med metallsvarv.
Vi svarvade trä och sågade på bandsåg redan på femte och sjätte klassen i lågstadiet. Allt under lärares övervakning givetvis.
Allt det här gick bra. Jag kommer ihåg bara en liten brännskada som en klasskamrat fick i metallslöjden och så var det några små skärsår. Någonstans har jag hört om någon som förlorade ett finger men det var en exceptionell händelse värd att tala om i vida nejder ännu åratal efteråt.

Förövrigt så började jag köra traktor (Massey-Ferguson 35 utan servo och störtbåge) som 6-åring och fick egen yxa då jag var 11 eller 12 och fick börja använda motorsågen på egen hand i skogen då jag var 16.

Jag tror fullt och fast att barn måste komma i kontakt med maskiner och lära sig korrekt användning medan de ännu är barn för att inte bli maskinrädda eller farliga vuxna som tar efter alla dumheter på youtube. För att det skall fungera krävs maskinkunniga vuxna som är med och lär ut. Vuxna som är trygga i sig själva och kan sin sak och har auktoritet och som barnen har respekt för.

Nu har jag ju ingen erfarenhet av skolslöjd i Sverige men jag tror att bristen på auktoritet är det stora säkerhetsproblemet hos er.
 
  • Gilla
mexitegel
  • Laddar…
Ja du Heimlaga du har nog en spaning här. Jag är själv lärare(dock inte slöjd) och gjorde under min utbildning studiebesök i en skola i Vasa. Det var ju som en utomjordisk upplevelse redan då. En lärarkandidat som utan större åthävor ledde lektionen. Inga problem alls och mängden kunskap som flödade i det klassrummet var överväldigande. MEN hon var en auktoritet bara i egenskap av sin yrkestitel. Det är inte lärare i Sverige(kanske på gott och ont) och nämnde lärare skulle ha tuggats i småbitar i många svenska klassrum. Hur det är i Finland nu kan jag inte vara säker på men resultaten i finska skolan är fortfarande goda vad jag kan förstå.
Om man återgår till slöjdfrågan så tror jag att arbetsområdena/undervisningens innehåll styrs av fler faktorer. Till exempel:
Ekonomi: Varje elev får kosta cirka 90 kr /termin och slöjdart. Detta skall räcka till material och visst återinvesterande(de stora maskinerna i en slöjdsal håller hur länge som helst men handverktyg måste reinvesteras över tid).
Gruppstl: På skolor i vår kommun varierar gruppstorlekarna men ligger oftast i intervallet 12-16 i varje slöjdgrupp. Kanske inte så lätt att handleda en elev på bandsåg/planhyvel samtidigt som de övriga förväntas "sköta sitt".
Motivation: Även om man som vuxen inser att man kanske borde lärt sig skruvdragare, pluggtyper, bandsågning, handhyvling osv så är det rätt fjärran för en 10-15 åring. Så himla kul är det inte heller mer än möjligen att använda skruvdragaren(ja det finns en som eleverna får använda vid högtidliga tillfällen) som pistol och låtsasskjuta kompisen(eller en Pokemon)
Och självklart av styrdokumenten som trots allt lämnar ganska vida ramar men som å andra sidan är rätt otydliga vilket leder till att tolkningarna skiljer mellan lärare och mellan skolor.

Hos oss får eleverna åk4-6 lära sig att använda svarv, pelarborr och elektrisk kontursåg(Hegner) förutom de vanliga handverktygen. Kan nog räcka kan jag tycka men det kanske inte är orimligt att lära sig andra elverktyg i högstadiet. Det tråkiga då är väl att slöjdvalet gör att det blir killslöjd och tjejslöjd som man sa förut.
Många ord men kanske inte så mycket sagt till slut.
 
Intressanta tankar lob

Jag gick ju i en lågstadieskola som var kvar på medeltiden. Vi fick lära oss i skolan att det fanns en absolut kommandokedja i världen med Gud överst och skolans hackkyckling nederst. Vi fick också lära oss att den mobbade hackkycklingen är straffad av Gud för att han/hon är en sämre människa och att de som deltar i mobbningen bara verkställer guds vilja. Att lärare och statsjänstemän är någon sorts ofelbara övermänniskor. Med mera tokigheter i den stilen.
Han man gått igenom en sådan skola blir man antingen en välanpassad rövslickare eller så blir man antiauktoritär ateist eller så blir man ett psykvrak.
Jag blev antiauktoritär ateist. Har än i dag för vana att ta ned översittare på jorden och hålla myndigheterna medvetna om att de inte är så stora som de vill tro. Tål inte formell auktoritet.

Det finns en sorts informell auktoritet som gör underverk i en slöjdsal och som till och med bet på mig. En vuxen som vågar vara vuxen och ta i med hårdhandskarna när det behövs men som annars är snäll. Vi hade en sådan slöjdlärare i högstadiet. Snäll mot alla och litet försiktig i sättet och inte alls som en vanlig lärare men om någon var oförsiktig eller förstörde någonting så blev det räfst och rättarting och då var det hårda tag. I Sverige skulle han säkert bli avstängd.
Framför allt var han en någorlunda kunnig träslöjdare och intresserad av att slöjda och lära ut.
Med en sådan lärare så kan en slöjdgrupp i högstadiet åstadkomma en hel del.

Längre fram i yrkesskolan (16-18 år) kom jag i kontakt med flera bra lärare som gjorde fullgott yrkesfolk av minst halva gruppen tonårsligister. De som var bra yrkesskollärare hade alla den här informella auktoriteten.

En yrkesskollärare på en annan linje som jag kommer speciellt ihåg gick till internatet och väckte pojkarna med en kallvattenhink i sängen om de inte var vakna och nyktra då skoldagen började. Han var faktisk ganska populär bland eleverna för han var alltid glad och snäll och struntade i alla formaliteter men han tålde inget bråk och inget ofog.

Bifogar en bild av skåpet jag snickrade i slöjd på nionde klassen. Hyllorna är inspårade i sidstyckena och dörren är en riktig spegeldörr. Innanför dörren finns en sinkad utdragslåda. Allting fullgott även om det syns att jag var ovan och inte kände till de rätta proportionerna på fogarna.

Jag kommer också ihåg en leksaksbåt som jag gjorde på sexan. En toppsegelskonare av amerikanst 1700-talsmodell med någotsånär korrekt skrovform och fullt fungerade rigg av fiskargarn och segel klippta av ett uppnött lakan. Undermaster och märsstänger i separata delar. Tre eller fyra par undervant och enkla barduner. Gaffelseglen hissades med pikfall och klofall och manövrerades med skot och gaffelgärdar. Enkla märssegel på båda masterna med firade märsrår och giggtåg och skot och brassar och toppläntor. Två klyvare och jagare. Tyvärr finns den inte kvar.
 
  • Blått träskåp med spegeldörr, hängande på en vägg med torkade blommor ovanpå.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Redigerat:
  • Gilla
Hemmakatten
  • Laddar…
När jag gick i högstadiet och dess Träslöjd vill jag minnas att det var lite upp till varje elev.

Själv gjorde jag mycket mer än att bara tälja smörknivar, men jag visade å andra sidan ett intresse. Vill även minnas att vi i klass 9 gavs möjlighet att välja lite fritt vad vi ville lägga nån extra lektionstimme på och mitt val blev då en kombination av träslöjd och teknik.

Att man ska lära sig att lägga golv, eller hur man skruvar upp saker på väggen är väl bra men det känns mer som en yrkesutbildning än grundskola? Idag kanske inte elever ges möjlighet att utveckla sig i träslöjd som jag hade men tror fortfarande det är upp till eleven själv att visa ett intresse i trädslöjd för att få göra mer. Sedan att det räcker att göra en smörkniv och lite annat för att få godkänt i ämnet är väl rimligt?
 
Jag skulle inte ha något emot utökad slöjd av nämnda anledningar, men ligger det inte ett visst ansvar hos föräldrarna att lära sina barn om pluggar och elverktyg också?
 
Eller så går man hela vägen direkt och lär barnen använda CNC-maskiner och 3D-skrivare.

Fast i princip håller jag med. Det är ju helt värdelöst att hålla på med manuell hemslöjd när man med hjälp av lite verktyg kan göra saker oerhört mycket snabbare.
 
pelpet skrev:
Eller så går man hela vägen direkt och lär barnen använda CNC-maskiner och 3D-skrivare.

Fast i princip håller jag med. Det är ju helt värdelöst att hålla på med manuell hemslöjd när man med hjälp av lite verktyg kan göra saker oerhört mycket snabbare.
Jag började skriva ett svar, men inser att du nog skämtar va? (y):thumbdown::what:
 
Njae, jag spetsade nog mest till det.

Man kan ju fråga sig - vad kommer barnen att ha mest nytta av när de är vuxna. Att kunna slipa en smörkniv, tapetsera eller tillverka saker med en 3D-skrivare?

Tapetsera är nog bäst att kunna nu. Att förstå hur 3D-skrivare fungerar och hur man kan jobba med dem kommer nog att bli väldigt viktigt. Och smörkniven har alltid varit slöseri med tid.
 
Eller så kan det bli tvärtom.

Skulle någon ha berättat för mig då jag var 15 att i framtiden skulle jag skava gjutjärn och gjuta babbitslager och timra då hade jag skrattat mig fördärvad åt de gammalmodiga funderingarna.......

Allt jag lärde mig om DOS-baserade CNC-maskiner i yrkesskolan 1999-2000 och om ritning i Autocad 2000 och programmering i Turbo-Pascal då jag studerade till ingenjör är hopplöst föråldrat i dag men en del manuella färdigheter som jag har snappat upp mest bara av nyfikenhet på hur folk gjorde förr har visat sig bli oerhört viktiga.
 
  • Gilla
Eld
  • Laddar…
pelpet skrev:
Njae, jag spetsade nog mest till det.

Man kan ju fråga sig - vad kommer barnen att ha mest nytta av när de är vuxna. Att kunna slipa en smörkniv, tapetsera eller tillverka saker med en 3D-skrivare?

Tapetsera är nog bäst att kunna nu. Att förstå hur 3D-skrivare fungerar och hur man kan jobba med dem kommer nog att bli väldigt viktigt. Och smörkniven har alltid varit slöseri med tid.
Vem ska tillverka 3D-skrivarnas komponenter då?

Föga intressant att ha kunskap kring hur man använder något som inte finns :)
 
Inte finns? 3D-skrivare är en egen kategori hos Kjell.

Sen tror jag inte att CNC-styrning från 1999 är värdelös. Du kanske inte kan börja jobba som CNC-operatör men du vet troligen hur CNC-tillverkning fungerar och med en veckas uppdatering på CAD och CNC-programmering så kan du nog vara igång igen. Så är det i alla fall med min egen ingenjörsutbildning från samma tidsperiod. Jag minns inte exakt hur man beräknar multivariata analyser eller kodar ML men jag vet hur det principiellt fungerar och när sådana lösningar är användbara. Jag hade nytta av det på mitt ultraadministrativa kontorsjobb senast idag.
 
pelpet skrev:
Inte finns? 3D-skrivare är en egen kategori hos Kjell.

Sen tror jag inte att CNC-styrning från 1999 är värdelös. Du kanske inte kan börja jobba som CNC-operatör men du vet troligen hur CNC-tillverkning fungerar och med en veckas uppdatering på CAD och CNC-programmering så kan du nog vara igång igen. Så är det i alla fall med min egen ingenjörsutbildning från samma tidsperiod. Jag minns inte exakt hur man beräknar multivariata analyser eller kodar ML men jag vet hur det principiellt fungerar och när sådana lösningar är användbara. Jag hade nytta av det på mitt ultraadministrativa kontorsjobb senast idag.
Ja men om ingen lär sig grunderna, vem ska då tillverka den?
Menar mer att du anser att det är viktigare att lära sig hur man använder en sak än grunderna till den.
 
Kom igen, det har gått alldeles utmärkt att få fram 3D-skrivare utan att man har en speciell utbildning i att tillverka 3D-skrivare. Den typen av produktutveckling är sådant som ingenjörer lär sig. Med ditt resonemang så skulle elever inte heller lära sig att använda datorer, pennor och böcker, utan de skulle börja med att lära sig tillverkar datorer, pennor och böcker.
 
En viktig faktor som du glömmer pelpet är förmågan att åstadkomma någonting med de resurser som finns.

Man behöver ju bara läsa diskussionerna här på forumet så märker man att många nutidsmänniskor aldrig skulle komma på tanken att börja ett bygga med att hugga skog och föra stockarna till en såg och få dem fraktsågade.
Har de inte möjlighet att köpa allt färdiggjort är de hellre utan.

Även om man inte kan lära ut sånt här i grundskolan så är det endå ett sunt steg på vägen att försöka lära barn och ungdomar att åstadkomma någonting användbart med enkla grundverktyg och grundmaskiner.
Stickvets och vinkelslipmaskin och pelarborrmaskin och kantbockare och ässja och städ. Justersåg och rikthyvel och planhyvel och bandsåg och handverktyg.
Även om en del av de egentliga kunskaperna är irrelevanta i ett teknologisamhälle är tankesättet i högsta grad relevant. Problemlösning och företagsamhet och uppfinningsrikedom är nyckelorden. De egenskaperna dör ofta bort om man växer upp i en värld där att allt finns färdigtillverkat av någon annan.
 
  • Gilla
ricebridge och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.