Har ett timmerhus byggt 1909(utan speciella krav på bibehållande av kulturvärde inskrivet i detaljplanen)med torpargrund av stenmur och förstått att dränering är förenat med risker då stenarna kan röra sig(läst att det iofs går att stabilisera med geopolymer eller kanske rentav att man gör det bit för bit vintertid då marken är stelare). Men funderar ändå på alternativ kring att hålla grunden torrare utöver att inte ha rabatt intill eller hålla vattnet borta med tunnor eller förlängda stuprännor till dagvattenkassetter. Förr användes sk fotlist med offerbräda som lades ut längs med huset sidor och numer sätter man tex upp plåtlist runt. Men råkade sen läsa om randisolering/tjälisolering/markisolering runt hus, vanligt förekommande vid dåligt isolerad betongplatta på mark. Man gräver ner en halvmeter runt och 2 m ut från huset, lägger ner 10cm kapilärbrytande grus och sedan 10cm av tålig cellplast ovanpå som man sedan täcker över med jord. Detta ska motverka att kyla ner kapilärstigande grundvatten(tjäle). Men tänker oxå att det på samma gång borde bli mindre regnvatten därunder. Kanske kan göra samma lutning i cellplasten som önskad frånlutning av marken efter dränering? (Tomten runt huset är plan) Tar det bort för mycket vatten rentav och kan göra jorden torr och ostabil - eller tillför den blöta jorden vid sidan om isoleringen tillräcklig stabilitet? Vad tänker ni?
 
Beroende på hur huset används, permanentboende eller fritidshus, kan behoven vara olika. Jag vill inte uttala mig om olika metoder men det är precis som du skriver att torka ut marken kan ge sättningar. Det råd jag kan ge dig är att vända dig till de som kan gamla hus, typ byggnadsvårdsföreningen, för att få åsikter om hur man bäst bevarar gamla hus. Även om jag inte alltid håller med alla åsikter så får man en åsikt från en annan synvinkel. Gamla hus är byggda med hänsyn till förhållanden vi inte tänker på, då kunde man inte ändra på dem på samma sätt som vi gör i dag och alla gamla byggtekniker går inte ihop med dagens teknik.
 
Vad är problemet? De flesta fuktproblem som uppkommer beror inte på dålig dränering, utan är en följd av kondens som har andra orsaker. Det är naturligtvis viktigt att leda bort dagvatten från stuprör och liknande, men om inte förutsättningarna för markens avvattning har ändrats radikalt skall man akta sig för att gräva intill en genmal husgrund. Om grunden består av huggen sten kan man utgå från att den startar under marknivån.
 
  • Gilla
tompaah7503 och 1 till
  • Laddar…
M
Som Justus skriver så är det inte riktigt lika noga med dräneringen för att undvika fuktskador.
Det viktigaste är att marken lutar bort från husgrunden, speciellt om man har lertät mark.
Det är dessutom riktigt som du skriver att en områdesdikning är ett bra sätt att leda bort överskott av vatten. Dvs man gräver 0,5-1m djupt ca 3-4m ut från grunden, där marken är som lägst. Gör en vanlig dränering med dränrör i botten, geotextil och makadam ända upp till marknivå (eller 10-15cm under om man vill ha ett jordlager överst).

Cellplasten har jag faktiskt aldrig hört om.
 
M
Och just det - varför vill du dränera? Har huset stått så här sedan 1909 så behöver du nog inte vara orolig om du inte ser tecken på sättningar eller fuktproblem så klarar det nog hundra år till :)

För mycket vatten skapar sättningar och för lite vatten skapar sättningar. Lagom är bäst, bra riktlinje va?! :D
 
  • Gilla
Blwrgrl
  • Laddar…
Lustigt nog så är d faktiskt inte främst mot fuktskador jag funderat på detta 😆 utan för hur jag kan hålla skorstengrunden torrare och därmed kunna elda mer energieffektivt.. Har såklart funderat på ev kåpor/huvor att skydda den mot regn/fukt ovanifrån också 🙈
 
M
Jag tror inte du behöver oroa dig alls - eller är det synligt att fukt är ett problem?
Min murstock står på en hög natursten och natursten är inte speciellt benäget att suga upp och transportera fukt.
Huvor däremot - dem gör underverk! :)
 
Marcussjogren skrev:
Jag tror inte du behöver oroa dig alls - eller är det synligt att fukt är ett problem?
Min murstock står på en hög natursten och natursten är inte speciellt benäget att suga upp och transportera fukt.
Huvor däremot - dem gör underverk! :)
Natursten här oxå - men eftersom dessa stenmurar inte ska vara helt täta(vilket jag ska låta vara) tänkte jag att fukt tar luftvägen till skorstenen och att det enda jag kunde påverka var mängden vatten(regn och grundvatten) i marken.. Finns mycket att klura på ☺️ Att kunna lägga ett kapilärbrytande skikt(tex makadam runt) och därmed bibehålla samma jordtryck mot muren som den nuvarande blöta jorden vore väl d ultimata om man kände sig säker på att muren höll ihop under jobbet 😁☺️
 
Redigerat:
Marcussjogren skrev:
Som Justus skriver så är det inte riktigt lika noga med dräneringen för att undvika fuktskador.
Det viktigaste är att marken lutar bort från husgrunden, speciellt om man har lertät mark.
Det är dessutom riktigt som du skriver att en områdesdikning är ett bra sätt att leda bort överskott av vatten. Dvs man gräver 0,5-1m djupt ca 3-4m ut från grunden, där marken är som lägst. Gör en vanlig dränering med dränrör i botten, geotextil och makadam ända upp till marknivå (eller 10-15cm under om man vill ha ett jordlager överst).

Cellplasten har jag faktiskt aldrig hört om.
Visst tar lutningen från huset mest ytvattnet?

Dräneringen du beskrev här var lagd i områdesdikena - förstod jag rätt då? Och alltså inte dikt an intill grundmuren ?

Har sett nu att den tjälisoleringen m cellplast runt görs intill krypgrunder/källargrunder också, och inte bara betongplattor(bilden längst ner i fotot) 😎

Schematiska illustrationer av olika metoder för fördelning av värmeisolering i en uteluftsventilerad krypgrund.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
M
Ja det gör den - men vatten färdas snabbare längs med utan än rakt ner i jorden, så det gör ganska stor skillnad.

Men är du orolig för att markfukt skall förångas i grunden så är det en bra ide att börja mäta luftfuktigheten. Är den för hög så kan man börja med att belägga marken i grunden med åldersbeständig plast och eventuellt isolera med cellplast.

Men som sagt dra inga höga växlar på detta innan du vet att det verkligen är ett problem. Köp en hygrometer på classe eller nåt sånt så vet du snart om du är i riskzonen, ta värdet med +-5% så är visar den någorlunda rätt.

Är grunden ventilerad?
 
  • Gilla
Blwrgrl
  • Laddar…
Nu börjar den här diskussionen spåra ur tycker jag. För att kunna göra intelligenta bidrag måste vi få veta hur det ser ut konkret och vad som är problemet. Bilden från Träguiden är inte särskilt relevant för ett timrat hus från 1909, med en trossbotten som i bästa fall innehåller sågspån. I vissa avseenden visste man mer 1909 än vad vi gör idag. Bland annat förstad man att man skall jobba med naturen, inte mot den. Boningshus placerades på kullar och på mark som inte var odlingsbar.
 
Blwrgrl skrev:
Har ett timmerhus byggt 1909...
Att byggår anges till 1909 betyder oftast "Ålder: okänd" så huset är förmodligen byggt långt tidigare.
Så det kanske redan har stått i 150 år. Har det varit några verkliga fuktproblem hittils?

Ditt resonemang om att hålla skorstengrunden torrare och därmed kunna elda mer energieffektivt förstår jag överhuvud tagit inte. Menar du att skorstensstocken suger upp så mycket fukt att det kyler brasan?
Har du några mätvärden på denna fukt?

Fråga: Är det öppen spis eller en kamin?
Om du eldar i en öppen spis så gör du en stor vinst i energieffektivitet genom att i stället elda i en kamin eller en spisinsats.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.