servitut / rättighet på vattenledning genom skogen
hej!
jag och grannen tar vatten från en brunn 300 meter uppe i skogen
på hans fastighet finns servitut inskrivet att det finns rättigheter till en 1" slang och att underhålla denna.
nu har trycket blivit sämre och vi misstänker ett flertal stålskarvar som ärgat igen och funderar därför på att dra en ny slang.
det är numera rätt mycket skog bitvis och det krävs nog att man tar bort en hel del träd för att kunna ta sig fram med en grävmaskin.
vi har givetvis tänkt kontakta skogsägaren men funderar nu om denna kan neka oss att gräva med maskin och tvinga oss att gräva med spade för att inte påverka skogen nämnvärt.
när ledningen drogs för kanske 100 år sedan grävde man ju med spade lixom...
jag har en liten grävare på typ 5 ton så den vill vi såklart använda för detta projekt
jag och grannen tar vatten från en brunn 300 meter uppe i skogen
på hans fastighet finns servitut inskrivet att det finns rättigheter till en 1" slang och att underhålla denna.
nu har trycket blivit sämre och vi misstänker ett flertal stålskarvar som ärgat igen och funderar därför på att dra en ny slang.
det är numera rätt mycket skog bitvis och det krävs nog att man tar bort en hel del träd för att kunna ta sig fram med en grävmaskin.
vi har givetvis tänkt kontakta skogsägaren men funderar nu om denna kan neka oss att gräva med maskin och tvinga oss att gräva med spade för att inte påverka skogen nämnvärt.
när ledningen drogs för kanske 100 år sedan grävde man ju med spade lixom...
jag har en liten grävare på typ 5 ton så den vill vi såklart använda för detta projekt
Jag är rätt övertygad om att du har rätt att gräva med ändamålsenliga metoder. Nu vet jag för lite om grävmaskiner för att veta om en 5 tons grävare är ändamålsenlig, eller om det kan gå att göra jobbet med en mindre maskin som orsakar mindre skador. Just att du råkar ha en sådan maskin är inget argument för att använda den, om den är onödigt stor.
Det kan kanske bli en tolkningstvist om huruvida du skall betala ersättning för träd som kanske måste fällas. Om det hade varit ett servitut över en villatomt, så hade du fått återställa marken, men om ägaren ex. planterat ett äppelträd på servitutsområdet, så är det ägarens problem. Vet inte om motsvarande gäller på "vild" skogsmark.
Det kan kanske bli en tolkningstvist om huruvida du skall betala ersättning för träd som kanske måste fällas. Om det hade varit ett servitut över en villatomt, så hade du fått återställa marken, men om ägaren ex. planterat ett äppelträd på servitutsområdet, så är det ägarens problem. Vet inte om motsvarande gäller på "vild" skogsmark.
tack för svar, jag tror egentligen att grävmaskinen på 5 ton är för liten och att man borde upp i 15 ton för att göra jobbet mest effektivt. så det är egentligen en fördel för skogsägaren att vi använder en mindre maskin då man kanske klarar sig med 3 meter istället för 4 meters bredd genom skogen.
men fördelen för oss är ju att grävningen i princip blir gratis.
vi kan ju även erbjuda skogsägaren att få ta rätt på träden kanske, om vi fäller dem.
troligen så får vi bara ett okej från skogsägaren då han inte bryr sig om så lite träd då han har flera hundra hektar totalt. men man vet ju inte...
om man ens måste kontakta skogsägaren med tanke på servitutet?
nån som varit med om liknande?
men fördelen för oss är ju att grävningen i princip blir gratis.
vi kan ju även erbjuda skogsägaren att få ta rätt på träden kanske, om vi fäller dem.
troligen så får vi bara ett okej från skogsägaren då han inte bryr sig om så lite träd då han har flera hundra hektar totalt. men man vet ju inte...
om man ens måste kontakta skogsägaren med tanke på servitutet?
nån som varit med om liknande?
Oavsett servitut måste du naturligtvis kontakta markägaren och komma överens om hur ni ska göra. Att man har servitut innebär INTE att man har rätt att klampa in på annans mark och, i det här fallet, gräva som man vill. Går ni in och gräver utan att först pratat kan jag garantera att det uppstår problem.
Medlem
· Västernorrland
· 2 109 inlägg
Ett servitut för en ledning innebär normalt rätt att underhålla denna. Alltså att vid behov kunna gräva.
Dvs. du ska inte bli ersättningsskyldig för att träden måste tas bort. Det är själva poängen med servitut att markägarens möjlighet att disponera sin egen mark begränsas så att din rätt till vattenledningen går före hans rätt att odla träd.
Däremot ägs de fortfarande av skogsägaren, så det är väl han som har rätt till virket om det är värde i det.
Jag hade först frågat om han vill ta ner dem själv och ifall han vill ta rätt på dem eller ej. Annars gör ni jobbet och lämnar dem på ett hyfsat snyggt sätt.
Ni ska visa rimlig hänsyn och inte orsaka mer skada än nödvändigt, samtidigt ska ni kunna göra arbetet på ett vettigt sätt - så grävare ja, överdimensionerad grävare nej. Återställa marken någorlunda och inte lämna stora körskador.
Dvs. du ska inte bli ersättningsskyldig för att träden måste tas bort. Det är själva poängen med servitut att markägarens möjlighet att disponera sin egen mark begränsas så att din rätt till vattenledningen går före hans rätt att odla träd.
Däremot ägs de fortfarande av skogsägaren, så det är väl han som har rätt till virket om det är värde i det.
Jag hade först frågat om han vill ta ner dem själv och ifall han vill ta rätt på dem eller ej. Annars gör ni jobbet och lämnar dem på ett hyfsat snyggt sätt.
Ni ska visa rimlig hänsyn och inte orsaka mer skada än nödvändigt, samtidigt ska ni kunna göra arbetet på ett vettigt sätt - så grävare ja, överdimensionerad grävare nej. Återställa marken någorlunda och inte lämna stora körskador.
Om vattenledningen las ner för spade en gång i tiden, och inga träd togs ner eller ersattes, kan jag inte tänka mig att man utan vidare kan utvidga det till att omfatta träd på en tex 5 m bred remsa.
I vilket fall skall bägge fastigheterna ta hänsyn till varandra.
I vilket fall skall bägge fastigheterna ta hänsyn till varandra.
Medlem
· Västernorrland
· 2 109 inlägg
När det bara står väg, så brukar det oftast betyda att man idag tolkar det som möjlighet att fara med bil (inte bara hästkärra) även om man inte gjorde det för 100 år sedan.
Så står det underhålla ledningen så finns ett motsvarande tolkningsutrymme. Det är inte vad man faktiskt gjorde det ska bedömas efter, utan vad man avsett med det skrivna och vilken funktion det skulle fylla för fastigheten. Och idag bedöms nog grävare lika självklart som bil.
Vet någon ens om de tog ner eller ersatte träd för 100 år sedan? Kanske där inte ens stod träd då?
Så står det underhålla ledningen så finns ett motsvarande tolkningsutrymme. Det är inte vad man faktiskt gjorde det ska bedömas efter, utan vad man avsett med det skrivna och vilken funktion det skulle fylla för fastigheten. Och idag bedöms nog grävare lika självklart som bil.
Vet någon ens om de tog ner eller ersatte träd för 100 år sedan? Kanske där inte ens stod träd då?
oj, många svar. har inte lyckats få tag i markägaren ännu...
tanken är att vi tar ner träden själva, tror inte skogsägaren vill ta dit maskiner som kräver ännu bredare väg än min lilla grävare. och är helt säker att han inte vill göra det manuellt.
så att ta reda på träden blir ett problem om man inte tar upp ytterligare körvägar.
vi skulle ju kunna planera en liten annan "rutt" genom skogen för att så lite och så klena träd som möjligt måste tas ner.
läste någonstans att servitut på ledning normalt innefattar underhåll men även nyförläggning, eller om det användes ett annat ord, lyckas inte hitta det nu...
tanken är att vi tar ner träden själva, tror inte skogsägaren vill ta dit maskiner som kräver ännu bredare väg än min lilla grävare. och är helt säker att han inte vill göra det manuellt.
så att ta reda på träden blir ett problem om man inte tar upp ytterligare körvägar.
vi skulle ju kunna planera en liten annan "rutt" genom skogen för att så lite och så klena träd som möjligt måste tas ner.
läste någonstans att servitut på ledning normalt innefattar underhåll men även nyförläggning, eller om det användes ett annat ord, lyckas inte hitta det nu...
en sak till som jag funderar på i detta ärende när vi ändå pratar servitut.
jag och grannen bor i princip på samma gård, det har tidigare varit samma fastighet, jag bor i huvudbyggnaden och han i "bagarstugan"
tror det var 1969 det styckades om, hans fastighet fick då beteckningen XXX 9:11 och min fastighet XXX 9:12
jag har på min fastighet inget servitut (vad jag vet) om att få nyttja denna vattenkälla. dock har grannen det (gissningsvis för att hans hus blev stamfastighet vid styckningen? )
grannen har alltså rätt till denna källa och även rätt till ledning över min fastighet, där ledningen även förgrenas till min brunn. (vi har alltså båda tillrinning av källvatten i våra respektiva brunnar)
nu undrar jag om man bör skriva något? som att tex även jag har rätt att nyttja vattnet från "hans" ledning
OM han tex skulle flytta och man får "sämre" grannar
man vill ju på något vis säkra detta källvatten för framtiden trots att jag enligt inskrivna papper inte har någon rätt (vad jag vet)
jag och grannen bor i princip på samma gård, det har tidigare varit samma fastighet, jag bor i huvudbyggnaden och han i "bagarstugan"
tror det var 1969 det styckades om, hans fastighet fick då beteckningen XXX 9:11 och min fastighet XXX 9:12
jag har på min fastighet inget servitut (vad jag vet) om att få nyttja denna vattenkälla. dock har grannen det (gissningsvis för att hans hus blev stamfastighet vid styckningen? )
grannen har alltså rätt till denna källa och även rätt till ledning över min fastighet, där ledningen även förgrenas till min brunn. (vi har alltså båda tillrinning av källvatten i våra respektiva brunnar)
nu undrar jag om man bör skriva något? som att tex även jag har rätt att nyttja vattnet från "hans" ledning
OM han tex skulle flytta och man får "sämre" grannar
man vill ju på något vis säkra detta källvatten för framtiden trots att jag enligt inskrivna papper inte har någon rätt (vad jag vet)
Medlem
· Västernorrland
· 2 109 inlägg
Mycket bra att tänka på det.
Börja med att kolla vad som står i förrättningsakten. Det rimliga borde vara att det reglerades då. Du kan ringa Lantmäteriet och be att få en kopia.
Om inget finns där dubbelkolla vad som står i fastighetsregistret (också kopia från LM) där framgår då ifall det finns någon mer akt att kolla t.ex. hos inskrivningsmyndigheten.
Eller om du har e-legitimation: https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Min-fastighet/
Återkom här om du behöver hjälp att tolka vad som står i handlingarna.
Om inget står kan det bli en tolkningsfråga beroende på omständigheter i hur styckningen gjordes och vad man troligt avsåg när servitutet först skrevs. Förutsatt att ditt avstick var i bruk före avstyckningen. Kan vara så att servitutet gäller med samma omfattning (gemensamt vatten till två bostadshus) även om det dragits en ny gräns.
Men då kan det vara klokare att skriva nytt än att vara beroende av osäkra tolkningar. De tenderar att fungera just när man har bra grannar. Troligt ett nytt för alla tre parter samtidigt är bäst.
Om inget reglerades 1969 så berörs ni/grannen nog av detta https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Fornyelselagen/
Börja med att kolla vad som står i förrättningsakten. Det rimliga borde vara att det reglerades då. Du kan ringa Lantmäteriet och be att få en kopia.
Om inget finns där dubbelkolla vad som står i fastighetsregistret (också kopia från LM) där framgår då ifall det finns någon mer akt att kolla t.ex. hos inskrivningsmyndigheten.
Eller om du har e-legitimation: https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Min-fastighet/
Återkom här om du behöver hjälp att tolka vad som står i handlingarna.
Om inget står kan det bli en tolkningsfråga beroende på omständigheter i hur styckningen gjordes och vad man troligt avsåg när servitutet först skrevs. Förutsatt att ditt avstick var i bruk före avstyckningen. Kan vara så att servitutet gäller med samma omfattning (gemensamt vatten till två bostadshus) även om det dragits en ny gräns.
Men då kan det vara klokare att skriva nytt än att vara beroende av osäkra tolkningar. De tenderar att fungera just när man har bra grannar. Troligt ett nytt för alla tre parter samtidigt är bäst.
Om inget reglerades 1969 så berörs ni/grannen nog av detta https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Fornyelselagen/
Och breddar man en väg, eller leder om dem något, i annans skog så betalar man för träden som måste ner.
Elbolagen betalar för skogen när de breddar sina ledningsgator också, även om de har ledningsrätt redan. Och järnvägen betalade för skogen när de ville ha bredare stråk fria från träd. Ovanstående är inte riktigt samma sak, men nog tror jag att de kan ge en vägledning?
Och ja, ersättning för träd fanns för 100 år sedan.
Elbolagen betalar för skogen när de breddar sina ledningsgator också, även om de har ledningsrätt redan. Och järnvägen betalade för skogen när de ville ha bredare stråk fria från träd. Ovanstående är inte riktigt samma sak, men nog tror jag att de kan ge en vägledning?
Och ja, ersättning för träd fanns för 100 år sedan.
när de breddar skriver du ju.-MH- skrev:Och breddar man en väg, eller leder om dem något, i annans skog så betalar man för träden som måste ner.
Elbolagen betalar för skogen när de breddar sina ledningsgator också, även om de har ledningsrätt redan. Och järnvägen betalade för skogen när de ville ha bredare stråk fria från träd. Ovanstående är inte riktigt samma sak, men nog tror jag att de kan ge en vägledning?
Och ja, ersättning för träd fanns för 100 år sedan.
hur bred var "ledningsgatan" när vår ledning lades då?
att markägaren låtit träd växa upp där ledningen går är ju markägarens "problem"
betalar för träd kommer vi inte göra, däremot kan vi ta ner dem åt markägaren om denne inte vill göra det själv.
jag har letat reda på allt som finns om min fastighet, men det finns inget om någon vattenkälla.Räknenisse skrev:Mycket bra att tänka på det.
Börja med att kolla vad som står i förrättningsakten. Det rimliga borde vara att det reglerades då. Du kan ringa Lantmäteriet och be att få en kopia.
Om inget finns där dubbelkolla vad som står i fastighetsregistret (också kopia från LM) där framgår då ifall det finns någon mer akt att kolla t.ex. hos inskrivningsmyndigheten.
Eller om du har e-legitimation: [länk]
Återkom här om du behöver hjälp att tolka vad som står i handlingarna.
Om inget står kan det bli en tolkningsfråga beroende på omständigheter i hur styckningen gjordes och vad man troligt avsåg när servitutet först skrevs. Förutsatt att ditt avstick var i bruk före avstyckningen. Kan vara så att servitutet gäller med samma omfattning (gemensamt vatten till två bostadshus) även om det dragits en ny gräns.
Men då kan det vara klokare att skriva nytt än att vara beroende av osäkra tolkningar. De tenderar att fungera just när man har bra grannar. Troligt ett nytt för alla tre parter samtidigt är bäst.
Om inget reglerades 1969 så berörs ni/grannen nog av detta
[länk]
dock så drogs ju vattenledningen från början till "min" fastighet, det är borrade stockar där vattenledningen går, och när dessa lades fanns bara mitt hus och alltså inte grannens, men avstyckningar och fastighetsbeteckningar kan ju såklart ställa till det...
undrar om det räcker att jag och grannen skriver ett eget avtal?
men då har ju inte jag rätten att underhålla och förnya ledningen upp till källan... =/
EDIT!
loggade in igen och hittade detta...tror det lagts till senaste året faktiskt...
Rättsförhållande
Förmån
Rättighetstyp
Avtalsservitut
Akt
21-IM4-78/*censurerat av mig*
Beskrivning
Källa
när jag klickar på "akt" säger den följande:
Den eftersökta akten 21-IM4-78/*****finns inte i det digitala arkivet
Akter från fastighetsinskrivningen t.ex. gällande för förnyelselagen finns åtkomliga hos olika aktörer beroende på årtalet de är inskrivna:
- Före 2008-06-01 finns inskrivningsakter tillgängliga hos Riksarkivet
- Efter 2008-06-01 finns inskrivningsakter tillgängliga hos Lantmäteriet
För övriga akter kan ni kontakta arken-innehall@lm.se skriv ”Saknad akt” som ämne.
måste jag göra något pga förnyelselagen ??
Redigerat:
Om du inte vet hur bred gatan var när ledningen las ner, är du då säker på att markägaren har låtit skog växa upp i den? Om det räckte med, och ersattes för, 2m när ledningen las ner, så har antagligen inte markägaren räknat med framtida breddningar.camaro1969 skrev:
En remsa på 3,3 x 300m blir ca 0,1 ha. Vad är det för skog som ni skall hugga ner? Värdet på det som står i gatan kan vara uppåt en 30-40 kkr om det vill sig illa. Sen har ni problemt att om det står en del gamla(40+) barrträd, så kan ni inte bara låta dem ligga. Skogsvårdslagen sätter gräns för mängden barrträd som får ligga kvar utan att forslas bort, och det är inte särskilt mycket per ha.
Svårt att svara exakt på när man inte vet hur det ser ut.
Lite oroande att ni är så tvärsäkra på att ni inte skall betala.