jo det köper ja ju om det nu är fukt i plattan och fukt i krypkrunden.
men jag ser inte riktigt att platan blir fuktig när den ligger på massa mackadam och på cellplast. Däremot känner jag mig inte särskilt trygg i att en krypgrund kommer hålla sig lika torr men här kanske jag nojjar mig för mycket...
men jag ser inte riktigt att platan blir fuktig när den ligger på massa mackadam och på cellplast. Däremot känner jag mig inte särskilt trygg i att en krypgrund kommer hålla sig lika torr men här kanske jag nojjar mig för mycket...
Ur fuktskadehänseende är det en milsvid skillnad på konstruktionerna, och en isolerad platta på mark går utan problem att anlägga på viss mark som inte är lämplig för krypgrund.Finndjävel skrev:
Både grundtyperna måste ha dränering, eller dränerande mark, såpass att de inte behöver stå i fritt vatten.
Om det sen ändå finns uppstigande markfukt i form av vattenånga som klarar sig platta på mark utmärkt, för att dels saknar konstruktionen organiska material samt när man nått betongytan har tempen stigit såpass mycket pga isoleringen att RF är långt under farlig nivå.
Till detta har krypgrunden en inneboende problematik med att luften på högsommar/sensommar är bra mycket varmare än inne i grunden och utomhusluften håller stora mängder vattenånga som fälls ut inne i krypgrunden som sen orsakar problem och skador.
Det finns lösningar och förbättrade konstruktioner för allt detta. Så på lämplig mark och med rätt utförande är inte krypgrunden någon riskkonstruktion, eller någon problemkonstruktion.
Men plattan på mark är en ännu säkrare konstruktion, som klarar av vissa förhållanden som är olämpliga för krypgrund.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 469 inlägg
Jag tänker att en krypgrund med RH 100% torkar man upp på ett dygn medan en fuktig platta tar många månader att få torr. Vidare tänker jag att mögel är något som bildas när organiska material utsätts för höga halter av fukt under längre tidsperioder. Klart att en krypgrund kan uppfattas som en riskkonstruktion om man missköter den, men det kan ju alla konstruktioner.Mikael_L skrev:
Uppskattningsvis byggs 75-80 procent av husen i Finland idag på krypgrund och resterande på platta medan jag fått uppfattningen att det är tvärtom i Sverige? Jag tror kanske att det ligger nått i att de ledande företagen som uppför husgrunder i respektive land lobbat hårt för att just den lösning som de är specialiserade på är säkrare.
Redigerat:
1. Först och främst så ska det naturligtvis dräneras, så det inte finns risk för fritt stående vatten.BiFuel skrev:Blir nyfiken på detta. Vilka lösningar och förbättrade konstruktioner är det? Frågar eftersom vi planerat utbyggnad på krypgrund
Vattenånga ifrån mark och omgivande luft kan vi inte hindra med dränering, men det tar vi hand om på annat vis.
2. Uppstigande markfukt (i ångfas) är bra att hejda, sätt alltså difftät plast mot marken inne i krypgrunden.
Allt organiskt material ska dessutom nogsamt avlägsnas från marken innan. Om de/den som bygger skärper sig under byggtiden och inte förorenar med sågspån och träbitar är det en fördel.
3. Nu är det säkrat mot markfukt, återstår att ta hand om problem orsakade av annan fukt.
I detta avseende har krypgrunden endast problem fr.o.m slutet av juni till bortåt oktober, mest under juli, aug och september.
Denna tid är all utomhusluft som inträder i grunden ett problem, den kondenserar och avsätter sig på alla kalla ytor i grunden. RF riskerar att lätt komma upp till 100%.
Att helt enkelt ha väldigt liten ventilation, nästan ingen, är faktiskt ofta bra.
En annan bra åtgärd är att höja tempen i krypgrunden, t.ex. genom att isolera marken och grundmuren med cellplast eller dyl.
Årstidstidsstyrd, eller luftfuktighetsstyrd ventilation är också en möjlig förbättring, men dock lite (onödigt) komplicerat.
Luftavfuktare i grunden är ju också en "populär" lösning. (Populär hos de som säljer luftavfuktare och av husfabrikanter som vill hålla nere produktionskostnaden och skjuta det till en driftskostnad för kunden istället.)