Detaljplanen slår fast att det skall vara "friliggande enbostadshus". Bostadsverket anger att "Med enbostadshus menas ett bostadshus med endast en bostadslägenhet."Mikael_L skrev:
Så den springande punkten är definitionen av "bostadslägenhet". Om innerdörrar mellan alla bodelar av huset medför att det räknas som en enda bostadslägenhet, och eventuella boende i uthyrda delar därmed räknas som inneboende, borde det väl vara OK, oavsett om dessa har egen ingång.
Tanken är att bygga ett 2,5-planshus som formellt klassas som tvåvåningshus med inredd vind, vilket bör vara tillåtet enligt detaljplanen om man följer följande instruktioner:Odjuret skrev:
"Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. [...] Som våning räknas även vind där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas, om den enligt tredje stycket beräknade byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida".
Länkar:
1. http://archileaks.se/wiki/vindsvaningar/
2. http://fjallmuseet.se/download/18.20cc284a12e0d64607c8000505/Definition+av+byggnadsh%C3%B6jd+och+v%C3%A5ning.pdf
Ett tak med maxlutning på 45 grader samt en yttervägg på max 70 cm högre än nivån för vindsbjälklagets översida (alternativt ett mansardtak som håller sig innanför detta) borde kunna godkännas som inredd vind men ej tredje våning, och samtidigt med tillräcklig takhöjd kunna räknas som bostadsdel så att dörrar på den inredda vinden gör att det fortfarande räknas som samma bostad.
Inred vind räknas som våning. Om jag förstått det hela... Tja följer du de instruktioner du skrev här, så har du byggt dig en tredje våning. Vad är max byggnadshöjd? Jag är väldigt osäker på att det lyckas...
Har du någon källa på det?Odjuret skrev:
Om man läser Boverkets utredning av definitioner på byggnadshöjd, nockhöjd, totalhöjd, vind, suterrängvåning och källare :
"I 1987 års plan- och byggförordning fanns återigen bestämmelser om när en vind skulle räknas som våning. Nu var det två kriterier som skulle uppfyllas. För det första skulle bostadsrum eller arbetslokal kunna inredas. För det andra skulle den beräknade byggnadshöjden vara mer än 0,7 meter högre än nivån för vindbjälklagets översida. Denna skrivning gäller även i dagens plan- och byggförordning med endast några få språkliga ändringar." (s. 27)
"Boverket definierar inte vind på Kunskapsbanken. Begreppet förekommer i samband med planbestämmelser och frågor som rör inredning av vind respektive förbud mot inredning av vind som våning när utrymmet kan inredas till bostadsrum eller arbetsrum.
I Plan- och byggtermer 1994, TNC 95, beskrivs begreppet vind/vindsvåning som utrymme i byggnad begränsat mot det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget." (s. 31)
samt gällande Plan- och byggförordning (2011:338):
"En vind ska anses vara en våning endast om
1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet,
och
2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för
vindsbjälklagets översida." (1 Kap. 4 § 2 st.)
kan jag inte se något annat än att det skulle godkännas.
Jag skulle inte vara så tvärsäker på att det går att bygga 2,5 plan
Alsike har mycket som är korrekt i sitt sista inlägg och Odjuret har fel i att inredd vind blir en våning.
Under de förutsättningar som skrevs i Alsickes inlägg så blir en inredd vind just bara en inredd vind.
Om man får inreda vind eller inte är bestämt i detaljplanen. Står det att enplanshus får byggas så betyder det att inredd vind inte får göras (= det vi i folkmun kallar 1och1/2-planshus).
Står det att tvåplanshus får byggas så får det inte inredas vind på ett "tredje plan".
Står det att tvåplanshus med inredd vind får byggas, så får man bygga 2 hela plan och sen även inrätta en inredd vind ovanpå detta.
Under de förutsättningar som skrevs i Alsickes inlägg så blir en inredd vind just bara en inredd vind.
Om man får inreda vind eller inte är bestämt i detaljplanen. Står det att enplanshus får byggas så betyder det att inredd vind inte får göras (= det vi i folkmun kallar 1och1/2-planshus).
Står det att tvåplanshus får byggas så får det inte inredas vind på ett "tredje plan".
Står det att tvåplanshus med inredd vind får byggas, så får man bygga 2 hela plan och sen även inrätta en inredd vind ovanpå detta.
Står det enplanshus får byggas får man ofta inreda vinden. Det som begränsar är andra faktorer som byggnadshöjd, totalhöjd, nockhöjd och taklutning.
På vår tomt står det att hus får uppföras i två plan med en maximal totalhöjd på 7,5 meter. Det som hindrar två och ett halvt plan är totalhöjden.
Det är kanske olika från olika kommuner men här finns inget som heter inredd vind eller 1,5 plan.
På vår tomt står det att hus får uppföras i två plan med en maximal totalhöjd på 7,5 meter. Det som hindrar två och ett halvt plan är totalhöjden.
Det är kanske olika från olika kommuner men här finns inget som heter inredd vind eller 1,5 plan.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 080 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 080 inlägg
Hänger inte med helt. Här är ett exempel från en stadsplan från 1973:
Jag tolkar det som att tomter markerade med "II" får bebyggas med två våningar och inredd vinden. Endast om tomten är markerad "IIn" så får vinden inte inredas. Varför skulle annars "n" användas i planen? Eller?
Jag tolkar det som att tomter markerade med "II" får bebyggas med två våningar och inredd vinden. Endast om tomten är markerad "IIn" så får vinden inte inredas. Varför skulle annars "n" användas i planen? Eller?
Redigerat:
Exakt så menade jag! Har inte sett just den beteckningen men tycker att det känns rimligt. På vår detaljplan finna bokstaven e som anger endast källarlösa hus
Ja så tolkar jag det också.Claes Sörmland skrev:
Var det tänkt på något annat vis så torde det bero på kortslutning hos den som upprättade DP.
(du tycker det står "u", jag tycker det står "n" ...
)Ja det kanske var så att det vanliga är att skriva ut i klartext att "vind får ej inredas", typ ...Kallebo skrev:
Om jag visste var jag glömt undan "vår" DP skulle jag kunnat kolla hur det står här.
Utan att vara expert på fastighetsjuridik så finns det vad jag förstår formellt sett inget som heter 1-planshus, 1,5-planshus, 2-planshus, etc. Har inte heller sett det i någon DP, utan det som anges är antal våningar. Sedan kan det stå i DP att "vind får ej inredas", men om det inte uttryckligen anges att inredd vind är förbjudet så är det tillåtet. Det senare har jag förstått vara Boverkets tolkning också.Mikael_L skrev:
Ett 1,5-planhus är då formellt sett ett envåningshus med inredd vind (nivån för
vindsbjälklagets översida max 70 cm), medan ett 2,5-planshus formellt sett är ett tvåvåninghus med inredd vind.
Om DP anger att två våningar är tillåtet samtidigt som inredd vind inte uttryckligen är förbjudet bör det vara tillåtet med 2,5-planshus, så länge man håller sig inom maximal totalhöjd.
Den DP som jag har i åtanke anger friliggande enbostadshus i max två våningar, men anger varken maximal totalhöjd eller att inredd vind ej är tillåtet. Då kan jag inte tolka det som annat än att 2,5-planshus är tillåtet.
Ja det är kanske just så det är.Alsike skrev:
Jag hade nog lite koll på detta för något år sedan, tror jag. Men just nu minns jag inte om det ska vara skrivet förbud mot inredd vind, eller vara skrivet en tillåtelse.
Men jag har ett svagt minne att det stod i vår DP att inredd vind ej var tillåtet på tvåplanshus, just för att hindra att det skulle bli hus med en tredje "våning".
Oavsett spekulationerna, så gäller följande i de kommuner jag har erfarenhet av (baserat på rättspraxis gällande kök/bad samt Attefallsregler):
Att ha två separerbara "enheter" (dvs lägenheter eller bostäder) i ett bostadshus med komplett uppsättning kök och hygienutrymme per enhet innebär att bostadshuset blir ett tvåbostadshus. Om det är tre enheter så blir bostadshuset ett flerbostadshus. Det spelar ingen roll om det finns en dörr mellan enheterna och det spelar ingen roll om man kallar det för "generationsboende", "gruppboende" eller försöker undkomma med att det av bekvämlighet finns tre kök i huset.
Mellan enheterna måste det finnas tillräcklig brandklassning, dvs lägenheterna ska bli separata brandceller och de ska följa BBR när det gäller brandsäkerhet, utrymning, användbarhet, tillgänglighet osv.
Så att göra som Alsike funderat på i tidigare inlägg framstår som regelvidrigt på flera punkter, både när det gäller planbestämmelser för enbostadshus och när det gäller säkerhet vid brand, användning och tillgänglighet.
Om detaljplanen föreskriver enbostadshus (och man inte är i ett område med skyddsbestämmelser för exv kulturmiljö eller stadsbild) så kan man utnyttja Attefallsregeln efter att enbostadshuset har fått sitt slutbesked. Dvs att man får inreda _en_ lägenhet till i enbostadshuset genom en anmälan (i vilken det krävs samma handlingar som vid ett bygglov). Den nya lägenheten måste klara av alla gällande regler enligt PBL och BBR. Alsike kan då utöver denna lägenhet också uppföra ett Attefallshus på tomten som en komplementbostad. Då kan hen hyra ut två lägenheter, en i huvudbyggnaden och en i Attefallshuset.
Att ha två separerbara "enheter" (dvs lägenheter eller bostäder) i ett bostadshus med komplett uppsättning kök och hygienutrymme per enhet innebär att bostadshuset blir ett tvåbostadshus. Om det är tre enheter så blir bostadshuset ett flerbostadshus. Det spelar ingen roll om det finns en dörr mellan enheterna och det spelar ingen roll om man kallar det för "generationsboende", "gruppboende" eller försöker undkomma med att det av bekvämlighet finns tre kök i huset.
Mellan enheterna måste det finnas tillräcklig brandklassning, dvs lägenheterna ska bli separata brandceller och de ska följa BBR när det gäller brandsäkerhet, utrymning, användbarhet, tillgänglighet osv.
Så att göra som Alsike funderat på i tidigare inlägg framstår som regelvidrigt på flera punkter, både när det gäller planbestämmelser för enbostadshus och när det gäller säkerhet vid brand, användning och tillgänglighet.
Om detaljplanen föreskriver enbostadshus (och man inte är i ett område med skyddsbestämmelser för exv kulturmiljö eller stadsbild) så kan man utnyttja Attefallsregeln efter att enbostadshuset har fått sitt slutbesked. Dvs att man får inreda _en_ lägenhet till i enbostadshuset genom en anmälan (i vilken det krävs samma handlingar som vid ett bygglov). Den nya lägenheten måste klara av alla gällande regler enligt PBL och BBR. Alsike kan då utöver denna lägenhet också uppföra ett Attefallshus på tomten som en komplementbostad. Då kan hen hyra ut två lägenheter, en i huvudbyggnaden och en i Attefallshuset.
Det är ju nu man kommer till de juridiska spetsfundigheterna. Och då det roliga börjar.Tänka skrev:
Grundfrågan handlar ju egentligen om definitionen av en "bostad". Var går gränsen mellan att vara inneboende (tillåtet) och att ha en separat bostad (ej tillåtet)? När övergår det ena till det andra? Vad menas med "komplett uppsättning kök och hygienutrymme per enhet"?
Är kokvrå tillåtet men inte kök? Hur definieras ett "kök"? Är ett rum med en diskho ett kök? Nej, skulle nog de flesta säga (annars skulle många tvättrum definieras som kök). Men om man sedan sätter in små fristående kyl/frys, bänkdiskmaskin, mikrovågsugn och kokplatta med ugn som man ställer på en bänk men kan förflytta ut ur rummet på en minut, har detta rum med diskho då plötsligt blivit ett kök? Och kan man då på en minut förvandla det till ett icke-kök genom att plocka bort dessa ur "köket"? Eller måste det vara en mer permanent "inredning av kök"? Varvid man måste definiera vad "inredning" av ett kök innebär.
Sedan kan jag ju hålla med om att man gör det juridiskt mycket lättare för sig om man utnyttjar Attefalls-reglerna som du hänvisar till, och det därför kan vara att föredra. Men grundfrågan är ändå intressant.