bärande?
Söker hjälp med följande...
Jag har ett 1,5pl kedjehus byggt på 60-talet med träbjälklag på källare av betonghålsten. Jag är sugen på att öppna upp undervåningen genom att riva ett par väggar. Försöker nu lista ut om dessa har någon konstruktiv funktion eller om jag kan ta ned dom utan att ersätta med något.
Det som talar för att väggarna inte är bärande:
1. Har tyvärr inga k-ritningar utan bara plan-ritningar. Kommunens byggnadsingenjör kastade ett öga på dessa och sa att de väggar jag vill ta bort "är sannolikt inte bärande".
2. Det är inga kraftiga grejer direkt, tvåtumsreglar, råspont och tretex. Inga grova reglar mot taket.
3. Väggarna går inte "i ett stycke" genom hela huset. Se bild 2.
Det som talar för att reglarna är bärande:
1. Det blir ca 8m utan något stöd under takstolarna.
Bifogar två bilder där bild nr 1 visar huset i genomskärning från sidan. Bredden är som sagt ca 8m och mellan takstolarnas stödben är det ca 4m. Virket i bjälklaget är 170mm. Bild nr 2 visar nuvarande planlösning och de röda väggarna är de jag vill ta bort.
Jag vet att jag kanske borde ta hjälp av en konstruktör eller liknande men tänkte att hustypen är så vanlig att det kanske är en standardkonstruktion som också har ett standardsvar.
Zephir
Jag har ett 1,5pl kedjehus byggt på 60-talet med träbjälklag på källare av betonghålsten. Jag är sugen på att öppna upp undervåningen genom att riva ett par väggar. Försöker nu lista ut om dessa har någon konstruktiv funktion eller om jag kan ta ned dom utan att ersätta med något.
Det som talar för att väggarna inte är bärande:
1. Har tyvärr inga k-ritningar utan bara plan-ritningar. Kommunens byggnadsingenjör kastade ett öga på dessa och sa att de väggar jag vill ta bort "är sannolikt inte bärande".
2. Det är inga kraftiga grejer direkt, tvåtumsreglar, råspont och tretex. Inga grova reglar mot taket.
3. Väggarna går inte "i ett stycke" genom hela huset. Se bild 2.
Det som talar för att reglarna är bärande:
1. Det blir ca 8m utan något stöd under takstolarna.
Bifogar två bilder där bild nr 1 visar huset i genomskärning från sidan. Bredden är som sagt ca 8m och mellan takstolarnas stödben är det ca 4m. Virket i bjälklaget är 170mm. Bild nr 2 visar nuvarande planlösning och de röda väggarna är de jag vill ta bort.
Jag vet att jag kanske borde ta hjälp av en konstruktör eller liknande men tänkte att hustypen är så vanlig att det kanske är en standardkonstruktion som också har ett standardsvar.
Zephir
Med hjälp av era svar och efter att ha studerat www.traguiden.se så har jag också förstått att jag inte bara kan ta bort väggen närmast A. Däremot är det nog bra nära fribärande eftersom stödbenen sitter så pass långt in.
Jag vill fortfarande ta bort väggen och lägga in en balk istället och då undrar jag...
1. Jag vill ha så låg bygghöjd som möjligt. Vilket matrial och vilken dimension kan man tänka sig? Spännvidden blir max 5 m.
2. Det är ju en hyfsat stadig konstruktion så min tanke är att fälla in startänden på balken i befintlig innervägg och avsluta på en stående regel i ytterväggen, vad tror ni om det?
Zephir
Jag vill fortfarande ta bort väggen och lägga in en balk istället och då undrar jag...
1. Jag vill ha så låg bygghöjd som möjligt. Vilket matrial och vilken dimension kan man tänka sig? Spännvidden blir max 5 m.
2. Det är ju en hyfsat stadig konstruktion så min tanke är att fälla in startänden på balken i befintlig innervägg och avsluta på en stående regel i ytterväggen, vad tror ni om det?
Zephir
Om du fäller in balken i takstolen, dvs kapar underramen så bygger du ingenting alls varken uppåt eller nedåt. Har gjort så i hela mitt nybygge, nästan 40 takstolar är kapade och försedda med ett beslag som sedan vilar på balken. Är du intr kan jag fixa ett par foto på det hela. Du blir förmodligen tvungen att öppna upp golvet på ovanvåningen för att komma till och göra jobbet. Du kan met fördel använda en HEA el HEB balk och fälla in ena änden i ytterväggen och ställa andra änden på en stålpelare typ KKR 70*70 el motsv så kan du gömma den i vilken vägg som helst. Tänk bara på att du får en ganska stor punktlast där pelaren står. Lämpligt med en stålplatta som den står på i sin tur.
En underram i en takstol blir i huvudsak belastad med böjning och drag. Då man kapar underramen och enbart stöttar den underifrån kan underramen inte ta upp någon dragkraft. Denna kraft måste då tas upp någon annan stans, vilket innebär att ytterväggarna pressas utåt.
I ett mellanbjälklag som inte är en del av en takstol finns ingen dragkraft och motsvarande problem finns då inte.
I ett mellanbjälklag som inte är en del av en takstol finns ingen dragkraft och motsvarande problem finns då inte.
Syftet var mer att beskriva vad som händer om underramen inte kan ta upp några dragkrafter. Om ytterväggarna inte kan stå emot tryckkraften brakar det ju ihop.
En annan fundering. Underramen är 8m lång och måste då innehålla minst en skarv. Troligtvis hålplåt eller spikplåt. Sådana skarvar brukar man kunna räkna som jämnstyva med balken. Den skarv som föreslås här skulle iaf inte jag räkna som jämnstyv med balken. Balkskarvar brukar modelleras som antingen jämnstyva med balken eller som en led. Det är svårt att få till nåt annat i beräkningsmodellen. Den ursprungliga underramen är alltså momentstyv ovanför hjärtväggen, medan den föreslagna skarven är ledad (momentfri). Detta påverkar moment- och normalkraftsfördelningen i hela takstolen. Tänk om någon del av takstolen blir högre belastad när skarven införs?
När det gäller stålbalken. Livet blir rätt slankt. Min gissning är att det hamnar i tvärsnittsklass 3 och att livtjockleken då måste reduceras pga buckling när momentkapaciteten beräknas. Bara så att man tänker på det om man får för sig att räkna.
En annan fundering. Underramen är 8m lång och måste då innehålla minst en skarv. Troligtvis hålplåt eller spikplåt. Sådana skarvar brukar man kunna räkna som jämnstyva med balken. Den skarv som föreslås här skulle iaf inte jag räkna som jämnstyv med balken. Balkskarvar brukar modelleras som antingen jämnstyva med balken eller som en led. Det är svårt att få till nåt annat i beräkningsmodellen. Den ursprungliga underramen är alltså momentstyv ovanför hjärtväggen, medan den föreslagna skarven är ledad (momentfri). Detta påverkar moment- och normalkraftsfördelningen i hela takstolen. Tänk om någon del av takstolen blir högre belastad när skarven införs?
När det gäller stålbalken. Livet blir rätt slankt. Min gissning är att det hamnar i tvärsnittsklass 3 och att livtjockleken då måste reduceras pga buckling när momentkapaciteten beräknas. Bara så att man tänker på det om man får för sig att räkna.