Hur bra isolationsförmåga kan man uppnå med fönsterglas räkna på isolation
Ibland har jag sett bilder på riktigt snygga hus med stilren design och mycket glas. När jag sedan tittar närmare så inser jag att dessa hus främst är avsedda för sydligare breddgrader och att ett sådant hus inte kan vara möjligt att uppföra i ett klimat som vi har i norden och samtidigt ha rimliga uppvärmningskostnader.
Men jag vill ändå ställa frågan för den tekniska utvecklingen går framåt och man kanske har lyckats få fram ett riktigt dunderfönster som isolerar bättre än isoleringen själv.
Så hur bra isolationsförmåga kan man uppnå med ett fönster, må det vara 3-glas, 4-glas eller 35-glas, och hur förhåller sig ett sådant fönster jämfört med en "vanlig" vägg?
När det gäller värmeisolation, vilken är den största problemfaktorn, är det diffusionsvärme, dvs värme som leds bort genom fysisk kontakt eller är det strålnmingsvärme, att den glöder eller strålar ut i form av svartkropsstrålning? Jag gissar att Stefan-Boltzmanns lagar kan vara till hjälp här.
När man skall räkna på isolationsförmåga, hur dimensionerar man fönster och räknar på vad för uppvärmningskostnader man får räkna med per kvadratmeter fönsteryta jämfört med väggarea? Är det någon skillnad mellan att placera fönstret nära tak vs nära golv i detta avseende?
Men jag vill ändå ställa frågan för den tekniska utvecklingen går framåt och man kanske har lyckats få fram ett riktigt dunderfönster som isolerar bättre än isoleringen själv.
Så hur bra isolationsförmåga kan man uppnå med ett fönster, må det vara 3-glas, 4-glas eller 35-glas, och hur förhåller sig ett sådant fönster jämfört med en "vanlig" vägg?
När det gäller värmeisolation, vilken är den största problemfaktorn, är det diffusionsvärme, dvs värme som leds bort genom fysisk kontakt eller är det strålnmingsvärme, att den glöder eller strålar ut i form av svartkropsstrålning? Jag gissar att Stefan-Boltzmanns lagar kan vara till hjälp här.
När man skall räkna på isolationsförmåga, hur dimensionerar man fönster och räknar på vad för uppvärmningskostnader man får räkna med per kvadratmeter fönsteryta jämfört med väggarea? Är det någon skillnad mellan att placera fönstret nära tak vs nära golv i detta avseende?
Man räknar allt i u-värde som har enheten Watt per kvadratmeter Celsius. Detta innebär att ett fönster på 1 kvadratmeter som har u-värde 1 kostar 1 watt att bibehålla värmen på insidan om temperaturen ute är en grad kallare, är det 7 grader kallare kostar det 7 watt.
Det bästa treglasfönstret jag sett hade u-värde 0,7 medan en vägg ligger runt 0,15.
Det bästa treglasfönstret jag sett hade u-värde 0,7 medan en vägg ligger runt 0,15.
Medlem
· Stockholm
· 1 391 inlägg
0,58 inkl karm är väl bäst i Sverige just nu (Skaala).
Problemet är att man också måste ha bra dagsljus i ett rum och att fler glas med metallskikt minskar ljuset som släpps igenom.
Problemet är att man också måste ha bra dagsljus i ett rum och att fler glas med metallskikt minskar ljuset som släpps igenom.
Låt oss säga att man har ett inglasat förutrymme som man kanske låter bli att värma upp så att man har säg två separata glasrutor mellan inomhus och utomhus och säg att dessa båda glasrutor har ett u-värde på 0,7, vad blir då det sammansatta u-värdet på dessa båda glasrutor?
På vilket sätt kompenserar man stora glasrutor med bättre tak och golv? På vilket sätt kan man göra tak och golv "bättre" vad det nu innebär?
På vilket sätt kompenserar man stora glasrutor med bättre tak och golv? På vilket sätt kan man göra tak och golv "bättre" vad det nu innebär?
Man kan räkna på U-värden genom att läga ihop inverserna och sedan dela 1 med dessa:g00ey skrev:
1/u1+1/u2=1/utot
Har du annan temperatur i mellanrummet - dvs skillnaden är inte försumbar så får du gå den längre vägen och räkna på värmeförlusterna in i uterummet och sedan ut i uteluften.
Så här räknade jag för min vind:
Golvet har 150 mm kutterspån (27,3 kvm). U-värde: 0,53 W/m2K
Väggarna längs med har 95 mm isolina (13,3 kvm). U-värde: 0.38 W/m2K
Taket har byggts med 125 mm (75 + 50) isolina (35,3 kvm), med 80 mm luftspalt som mynnar
i kattvindarna. U-värde: 0.304 W/m2K
Värmebalans:
Vid 20°C inne, och 10°C ute så blir värmebalansen 15,7°C grader på vinden (som fås genom att iterativt beräkna så att förlustern till och från vinden är ungefär lika):
Lägenhet till vind:
Beräkning värmeförlust (20°C inne 15,7°C på vind (Tempdiff = 4,3°C)) på Area 27,3 m2.
0,53 * 27,3 * 4,3 = 62,2 W energi. Ger: 62,2 * 24 * 365 = 544,9 Kwh /år
Vind till ute:
Beräkning värmeförlust (15,7°C vind 10°C ute (Tempdiff =5,7°C)) på total area 13,3+35,3 m2.
U-medel: 0,22 W/m2K
0,22 * 48,6 * 5,7 = 60,9 W energi. Ger: 60,9 * 24 * 365 = 533,9 Kwh /år
Med kompensera menas att man med tjockare isolering i tex tak och existerande väggar får ett bättre medelvärde...desto större glaspartier destom mindre kommer dock detta göra för medelvärdesbildningen så då går takisoerlingen mot oändligheten till slut för att kompensera en ioslering som går ned mot noll för glaset
.
Här finns en bra länk som hjälper till att räkna på det:
http://www.energiberakning.se/U_medel/U_medel.aspx
/K
Redigerat:
Det här låter alldeles för bra. Vad brukar man räkna med för u-värde på tak och golv?
Jag gjorde följande enkla överslagsräkning, låt oss säga att vi har ett 100 kvm stort enplanshus med u-värde på 0,15 för alla yttre ytor i rummet. Det är 2,5 meter från golv till tak och låt oss anta att rummet är kvadratiskt, dvs 10x10 meter.
Beräkning: (2*100 + 4*2.5*10)*0.15 = 45 W/Δ°C
Om det är en 15 grader kall vinterdag och vi vill ha 20 grader i rummet så går det alltså åt 45*35W = 1575W vilket blir en uppvärmningskostnad på kanske 1700kr/månad.
Låt oss vara lite extrema och anta att hälften av väggarna är helt täckta av glasfönster, då får vi följande,
Beräkning (2*100 + 2*2.5*10)*0.15 + 2*2.5*10*0.7 = 72.5 W/Δ°C
Under samma omständigheter som ovan krävs det 2537,5W för samma uppvärmning vilket blir en sammanlagd månatlig uppvärmingskostnad på kanske 2700kr. Om vi är ännu extremare och utgår från att samtliga ytterväggar är helt gjorda i glas så behövs 3500W under samma omständigheter.
Sedan kanske man inte vill hålla samtliga utrymmen i ett sådant hus uppvärmt vilket torde minska kostnaderna ytterligare.
Är detta verkligen rimligt? Vad är det för krav på energiförbrukning som föreligger egentligen?
Jag gjorde följande enkla överslagsräkning, låt oss säga att vi har ett 100 kvm stort enplanshus med u-värde på 0,15 för alla yttre ytor i rummet. Det är 2,5 meter från golv till tak och låt oss anta att rummet är kvadratiskt, dvs 10x10 meter.
Beräkning: (2*100 + 4*2.5*10)*0.15 = 45 W/Δ°C
Om det är en 15 grader kall vinterdag och vi vill ha 20 grader i rummet så går det alltså åt 45*35W = 1575W vilket blir en uppvärmningskostnad på kanske 1700kr/månad.
Låt oss vara lite extrema och anta att hälften av väggarna är helt täckta av glasfönster, då får vi följande,
Beräkning (2*100 + 2*2.5*10)*0.15 + 2*2.5*10*0.7 = 72.5 W/Δ°C
Under samma omständigheter som ovan krävs det 2537,5W för samma uppvärmning vilket blir en sammanlagd månatlig uppvärmingskostnad på kanske 2700kr. Om vi är ännu extremare och utgår från att samtliga ytterväggar är helt gjorda i glas så behövs 3500W under samma omständigheter.
Sedan kanske man inte vill hålla samtliga utrymmen i ett sådant hus uppvärmt vilket torde minska kostnaderna ytterligare.
Är detta verkligen rimligt? Vad är det för krav på energiförbrukning som föreligger egentligen?
Har för mig att högst 55kwh/m2/år är kraven i Stockholmstrakten iaf...sen tror jag varmvatten ingår i det där, och att det bara gäller elvärme (värmepump, element osv) inte bioväme osvg00ey skrev:
Så ingen av dina lösningar skulle vara godkända för en 100 kvm kök med direktel...en värmepump eller alternativ krävs.
Räknar jag umedel i ditt andra fall med länken får jag 0.23 W/m2K...så skillnaden stämmer nog ?
/K
Redigerat:
Om vi utgår från en årsmedeltemperatur på 9 grader och använder en bergvärmepump så verkar det som att det skulle kunna gå att uppnå det på ett helglasat hus ovan.
Men jag kanske har varit lite väl generös med u-värdet på tak och golv, de kanske är sämre än väggar.
Men jag kanske har varit lite väl generös med u-värdet på tak och golv, de kanske är sämre än väggar.
Visst är det så att det är den totala energiförlusten som skall rymmas inom t.ex. 55 Kwh/m2/år? (Jag är osäker på siffran, så ta den med en nypa salt)
Då skall väl även förluster som kommer av t.ex ventilation räknas med? (enl norm)
Det kanske finns schabloner för hur man kan separera varmvatten, ventilation och klimatskal från varandra i "energikravet".
Edit: Se det som en fråga, jag är alltså inte säker på att det är så.
Då skall väl även förluster som kommer av t.ex ventilation räknas med? (enl norm)
Det kanske finns schabloner för hur man kan separera varmvatten, ventilation och klimatskal från varandra i "energikravet".
Edit: Se det som en fråga, jag är alltså inte säker på att det är så.
Har också för mig det - det är väl därför tex en frånluftsvärmepump ofta är bra för nybyggen (relativt billig lösning) ?Anders243 skrev:
/K