Byggtråd 35 kvadrats gäststuga egen design
Hej
Jag tänkte dela med mig av lite bilder och erfarenheter ifrån vårt bygge av en gäststuga på vår tomt. Redan när vi sökte bygglov för vårt hus sökte vi även bygglov för en gäststuga. Genom att söka bygglov för den samtidigt sparade vi säkert 20000 jämfört med att söka i efterhand. Vi har sen i efterhand ändrat vissa delar i bygglovet för gäststugan som läge och utformning av tak, mm mot en mindre avgift. Huset har vi ritat själva för att maximalt utnyttja byggrätten på 35 kvadratmeter och 4 meters nockhöjd. Bygglovsritningarna nedan är gjorda av mig i sketchup make och med hjälp av scener har jag skapat fasad och planriting samt sektion.
En sak i bilderna stämmer inte längre och det är att vi kommer inte slänta ned mot tomtgräns (TG) utan en stödmur kommer placeras en meter ifrån huset. Detta då alla slänter skall avslutas med minst en meter till godo mot grannen enligt bygglovsenheten.
Jag tänkte dela med mig av lite bilder och erfarenheter ifrån vårt bygge av en gäststuga på vår tomt. Redan när vi sökte bygglov för vårt hus sökte vi även bygglov för en gäststuga. Genom att söka bygglov för den samtidigt sparade vi säkert 20000 jämfört med att söka i efterhand. Vi har sen i efterhand ändrat vissa delar i bygglovet för gäststugan som läge och utformning av tak, mm mot en mindre avgift. Huset har vi ritat själva för att maximalt utnyttja byggrätten på 35 kvadratmeter och 4 meters nockhöjd. Bygglovsritningarna nedan är gjorda av mig i sketchup make och med hjälp av scener har jag skapat fasad och planriting samt sektion.
En sak i bilderna stämmer inte längre och det är att vi kommer inte slänta ned mot tomtgräns (TG) utan en stödmur kommer placeras en meter ifrån huset. Detta då alla slänter skall avslutas med minst en meter till godo mot grannen enligt bygglovsenheten.
Min erfarenhet på husbyggarfronten är väldigt teoretisk och det enda jag byggt tidigare är en bastu om 12 kvadratmeter tillsammans med min bror. Den snickrade vi ihop efter eget huvud utan ritningar men denna gång är huset så pass stort och komplext att jag känner att jag behöver hjälp med konstruktionen. Jag har tittat på olika alternativ såsom Lundqvist trävaru och Lövångers bygg men valet föll på byggstommar som levererar en färdigsnickrad stomme i sektioner. Genom att välja en färdig stomme spar jag dyrbar tid i bygget samt en konstruktör som dimensionerar virket så att huset får rätt konstruktion.
Vi har valt att bygga huset på platta på mark utan golvvärme. Plintar hade varit billigare men plattan är byggtekniskt säkrare och bygger mindre i höjd= större innerutrymmen. Vi har köpt en grundsats av företaget Leif Tjällden där allt material till grunden ingår (förutom vvs) som vi byggt ihop själva. Resten av byggmaterialet planerar jag att köpa när det behövs på närliggande bygghandel. Jag planerar att göra det mesta själv men el och vvs och visst våtrumsarbete kommer jag behöva ta in hjälp med
Vi har valt att bygga huset på platta på mark utan golvvärme. Plintar hade varit billigare men plattan är byggtekniskt säkrare och bygger mindre i höjd= större innerutrymmen. Vi har köpt en grundsats av företaget Leif Tjällden där allt material till grunden ingår (förutom vvs) som vi byggt ihop själva. Resten av byggmaterialet planerar jag att köpa när det behövs på närliggande bygghandel. Jag planerar att göra det mesta själv men el och vvs och visst våtrumsarbete kommer jag behöva ta in hjälp med
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Ska du leja bort stommen, den överlägset roligaste delen av bygget?
Platsen där huset skall stå.
Vi kommer höja huset ganska mycket för att dels få fall på avloppet och dels vill vi kunna höja resten av tomten så småningom. Höjdskillnaden tas upp av en stödmur mot grannen. Dessa är 120 cm höga och står en meter från tomtgräns. Huset står två meter från tomtgräns och det är minsta tillåtna avstånd enligt detaljplan.
Markvegitation grävs bort, sen placeras stöden ut innan uppfyllnaden påbörjas
Fyllnadsmassor
Paddning
Jag visste inte riktigt hur jag ville göra med avlop och inkommande vatten så jag bad markfirman dra upp det på ett ungefär så fortsätter jag dragningen i frigoliten. Hade man varit lite mer planerande hade det vart bättre att räkna ut exakt var det ska hamna och bara justera i frigolit en. Men jag tror det kommer funka som det är gjort nu också.
Sista steget i markarbetet var att göra avdraget. Dvs en slät yta av fint dränerande material som är I mätt med laser och klar att ställa grunden på. För att få den slät läggs metallrör ner i avdraget och med hjälp av rätskiva och laser vägs den av och jämnas till
Nu är allt klart för att jag ska ta över och göra grunden
Vi kommer höja huset ganska mycket för att dels få fall på avloppet och dels vill vi kunna höja resten av tomten så småningom. Höjdskillnaden tas upp av en stödmur mot grannen. Dessa är 120 cm höga och står en meter från tomtgräns. Huset står två meter från tomtgräns och det är minsta tillåtna avstånd enligt detaljplan.
Markvegitation grävs bort, sen placeras stöden ut innan uppfyllnaden påbörjas
Fyllnadsmassor
Paddning
Jag visste inte riktigt hur jag ville göra med avlop och inkommande vatten så jag bad markfirman dra upp det på ett ungefär så fortsätter jag dragningen i frigoliten. Hade man varit lite mer planerande hade det vart bättre att räkna ut exakt var det ska hamna och bara justera i frigolit en. Men jag tror det kommer funka som det är gjort nu också.
Sista steget i markarbetet var att göra avdraget. Dvs en slät yta av fint dränerande material som är I mätt med laser och klar att ställa grunden på. För att få den slät läggs metallrör ner i avdraget och med hjälp av rätskiva och laser vägs den av och jämnas till
Nu är allt klart för att jag ska ta över och göra grunden
Från början ville jag göra en plintgrund av pris och komplexitetsskäl men min fru övertygade mig om att vi skulle bygga med platta på mark. När vi väl bestämt oss för platta på mark återstod frågan om golvvärme eller inte. Golvvärme har fördelen att jag slipper elementen och får en skön känsla för fötterna. Nackdelarna är att det höjer komplexiteten i plattan och kostar en slant. Sen måste ju slingorna matas med något och då jag inte tänkt på detta när vårt stora hus byggdes och lagt ned en kulvert från värmepumpen till gästhuset så var jag i så fall tvungen att ha en värmepanna nere i gästhuset. Jag sökte en del på nätet om detta och en vanlig lösning för att värma upp attefallshus är elelement plus en luft-luftvärmepump. Så vi skippade alltså golvvärmen och börjar med elelement och förbereder för värmepump.
Grunden gör jag själv tillsammans med en kompis, byggsatsen till grunden har jag beställt av Leif Tjällden. Själva gjutningen tar jag in professionell hjälp till.
Här är kantelementen av U modell utställda. U modellen funkar bra då man inte har behov av att justera kantbalkens bredd. De är dessutom bättre när man fyller dom med betongen då de inte är benägna att glida ut som L elementen. Viktigt att mäta diagonalmåttet ordentligt så att grunden inte blir skev. Vi hade ingen laser när vi ställde ut blocken så jag fick hoppas att avdraget var rätt gjort och använda vattenpass för att se till så att det åtminstone var rakt där man arbetade. Uppspända murarsnören mellan de utsatta bakpunkterna hjälpte till att få grunden på rätt plats.
Frigolit och avlopp på plats. Avloppet fick läggas i andra lagret av frigolit för att få ihop det. Denna del var lite knepig och det blev några tvära krökar. Dock endast en 90 graders böj och den gjordes precis där avloppet kom upp ur gruset och är ett 110 rör som går från liggande till stående ledning (nedåt) vilket skall vara ok. Alla andra böjar görs med 45 gradare eller mindre böjar. 110 rör till wc och 75 till resten.
Närbild på avloppsdragningarna som det ser ut innan sista lagret frigolit läggs. Tomrum fylls ut med fogskum och brunn samt uppstick fixeras med fogskum. Inkommande vatten sticker upp mitt i allt och är isolerat då det på sina håll ligger lite närmare marken än frostfritt. Just inkommande vatten kunde gärna ha kommit upp på bättre plats men då jag inte var tillräckligt säker på vart det bäst kommer upp så la markfirman det på ungefär samma plats som avloppsröret. Golvbrunnen placeras ca 1,5-2 cm under kantelements överkant för att gjutaren sen skall kunna grovforma ett fall mot den
Färdig platta redo för gjutning. Armeringsmatta lagd med två rutors överlapp. Instick av en meters 12 mm järn lagda cc60 längs hela kanten. Armeringsmattan avslutas med minst 3 cm marginal mot den fasade kanten på frigoliten och lagda på högsta höjden på distansklossarna. Kantbalken armerad i botten med 12 mm järn och skarvas omlott med minst 60 cm överlapp. För att bocka och klippa järnen hyrdes en maskin som både bockar och klipper. Räckte att ha den under ett dygn. Pem slangen för vattnet är lagt i ett markrör sista biten genom platta. Egentligen skulle den ligga i ett rör från utsida platta men tyvärr så blev det inte gjort, mest pga mig själv tyvärr.
Här gjutes plattan av proffs. När dom gjuter använder de en laser och kan om plattans kanter inte är jämna övergjuta upp till 3 cm. På så sätt behöver man inte vara 100% exakt höjdmässigt när formen monteras. Med ränna på betongbilen kunde den nå 9 meter och alltså fylla hela formen utan att pumpbil krävs. På bilden kan man se att jag motfyllt med grus 8-16 mot kantelementen. Vad man inte kan se är att jag placerat tjälisoleringsskivor under gruset mot kantelementen. Dessa kostade 500 spänn och enligt vad jag läst mig till vara bra att ha, speciellt för markplattor där huset inte är uppvärmt. Vi har ju ingen golvvärme så jag antar att plattan kommer hålla en något lägre temp än plattor med golvvärme vilket kanske kan öka risken för tjälskjutning?
Plattan gjuten men inte glättad ännu. Här syns också markröret för inkommande el till höger på plattan. Efter glättningen är det bra om den hålls fuktig i några dygn. Antingen kan man vattna den med spridare under hela tiden men en bättre ide som jag testade var att vattna lite och sen lägga på en press, då håller den sig fint fuktig och man behöver inte vattna så mycket mer.
Grunden gör jag själv tillsammans med en kompis, byggsatsen till grunden har jag beställt av Leif Tjällden. Själva gjutningen tar jag in professionell hjälp till.
Här är kantelementen av U modell utställda. U modellen funkar bra då man inte har behov av att justera kantbalkens bredd. De är dessutom bättre när man fyller dom med betongen då de inte är benägna att glida ut som L elementen. Viktigt att mäta diagonalmåttet ordentligt så att grunden inte blir skev. Vi hade ingen laser när vi ställde ut blocken så jag fick hoppas att avdraget var rätt gjort och använda vattenpass för att se till så att det åtminstone var rakt där man arbetade. Uppspända murarsnören mellan de utsatta bakpunkterna hjälpte till att få grunden på rätt plats.
Frigolit och avlopp på plats. Avloppet fick läggas i andra lagret av frigolit för att få ihop det. Denna del var lite knepig och det blev några tvära krökar. Dock endast en 90 graders böj och den gjordes precis där avloppet kom upp ur gruset och är ett 110 rör som går från liggande till stående ledning (nedåt) vilket skall vara ok. Alla andra böjar görs med 45 gradare eller mindre böjar. 110 rör till wc och 75 till resten.
Närbild på avloppsdragningarna som det ser ut innan sista lagret frigolit läggs. Tomrum fylls ut med fogskum och brunn samt uppstick fixeras med fogskum. Inkommande vatten sticker upp mitt i allt och är isolerat då det på sina håll ligger lite närmare marken än frostfritt. Just inkommande vatten kunde gärna ha kommit upp på bättre plats men då jag inte var tillräckligt säker på vart det bäst kommer upp så la markfirman det på ungefär samma plats som avloppsröret. Golvbrunnen placeras ca 1,5-2 cm under kantelements överkant för att gjutaren sen skall kunna grovforma ett fall mot den
Färdig platta redo för gjutning. Armeringsmatta lagd med två rutors överlapp. Instick av en meters 12 mm järn lagda cc60 längs hela kanten. Armeringsmattan avslutas med minst 3 cm marginal mot den fasade kanten på frigoliten och lagda på högsta höjden på distansklossarna. Kantbalken armerad i botten med 12 mm järn och skarvas omlott med minst 60 cm överlapp. För att bocka och klippa järnen hyrdes en maskin som både bockar och klipper. Räckte att ha den under ett dygn. Pem slangen för vattnet är lagt i ett markrör sista biten genom platta. Egentligen skulle den ligga i ett rör från utsida platta men tyvärr så blev det inte gjort, mest pga mig själv tyvärr.
Här gjutes plattan av proffs. När dom gjuter använder de en laser och kan om plattans kanter inte är jämna övergjuta upp till 3 cm. På så sätt behöver man inte vara 100% exakt höjdmässigt när formen monteras. Med ränna på betongbilen kunde den nå 9 meter och alltså fylla hela formen utan att pumpbil krävs. På bilden kan man se att jag motfyllt med grus 8-16 mot kantelementen. Vad man inte kan se är att jag placerat tjälisoleringsskivor under gruset mot kantelementen. Dessa kostade 500 spänn och enligt vad jag läst mig till vara bra att ha, speciellt för markplattor där huset inte är uppvärmt. Vi har ju ingen golvvärme så jag antar att plattan kommer hålla en något lägre temp än plattor med golvvärme vilket kanske kan öka risken för tjälskjutning?
Plattan gjuten men inte glättad ännu. Här syns också markröret för inkommande el till höger på plattan. Efter glättningen är det bra om den hålls fuktig i några dygn. Antingen kan man vattna den med spridare under hela tiden men en bättre ide som jag testade var att vattna lite och sen lägga på en press, då håller den sig fint fuktig och man behöver inte vattna så mycket mer.
Redigerat:
Så var det dags för stomresningen. Stommen kom levererad på en lastbil i olika långa sektioner.
Alla utom två sektioner kunde jag och min fru resa men de två tyngsta var vi tvungna att ta in hjälp med. Med stommen följde en bunt takåsar samt monteringsmaterial, skruv, vinkeljärn, syllisolering mm. Efter att vi gjort plattan så började jag fundera på hur syllen kommer ligga mot grunden, samt hur den skall fästas in. Innan jag beställde plattan så frågade jag byggstommar hur stor plattan borde vara för att funka med stommen. Rådet jag fick var att göra den lika stor som stommens yttermått, vilket vi alltså gjorde. Stommen är gjord av 120 mm reglar. De yttersta 45-50 millimeterna av en grundplatta utgörs av frigolit och en skiva i cement. Sen börjar själva betongen och den är ofta lutande några cm då kanten på grundelemeten är lutande inåt. Detta leder till att stommen kommer hamna med bara 75-70 mm in på betongen och resten ligga på grundelementet. Jag ringde Leif Tjällden för att försäkra mig om att det måttet är tillräckligt och han berättade att det fungerar med betydligt smalare upplag för stommen och att jag inte behövde vara orolig. Väldigt skönt att höra, dock kvarstår ju problematiken med att fästa in syllen. Helst skall den fästas (med expanderspik) ca 3 cm in på syllen men inte för nära kanten på plattan, exakt hur nära som är ok vet jag inte men jag blev ganska osäker här och ordnade en speciallösning som jag tycker blev en bra kompromiss.
Själva resningen gick fort, det följde med lite dokumentation från byggstommar men den var för ett standard attefallshus så den gick inte att tillämpa fullt ut. Dokumentation hade gärna kunna vara mer utvecklad för att tex ta upp vanliga fel mm så att allt blir rätt direkt. Huset var rest på tre dagar
Jag tycker att jag mätte med vattenpasset hela tiden och att det var spikrakt när vi var klara, men senare upptäckte jag att en vägg måste ha rubbats något och lutade för mycket inåt. Som tur var kunde jag räta upp den så nu är allt inom toleransnivåerna. Ett tips för att slippa det är att använda bättre och fler snedsträvor än de vi hade satt upp. Använd också ett bra och noggrant långpass. De billigaste passen är inte exakta nog
Alla utom två sektioner kunde jag och min fru resa men de två tyngsta var vi tvungna att ta in hjälp med. Med stommen följde en bunt takåsar samt monteringsmaterial, skruv, vinkeljärn, syllisolering mm. Efter att vi gjort plattan så började jag fundera på hur syllen kommer ligga mot grunden, samt hur den skall fästas in. Innan jag beställde plattan så frågade jag byggstommar hur stor plattan borde vara för att funka med stommen. Rådet jag fick var att göra den lika stor som stommens yttermått, vilket vi alltså gjorde. Stommen är gjord av 120 mm reglar. De yttersta 45-50 millimeterna av en grundplatta utgörs av frigolit och en skiva i cement. Sen börjar själva betongen och den är ofta lutande några cm då kanten på grundelemeten är lutande inåt. Detta leder till att stommen kommer hamna med bara 75-70 mm in på betongen och resten ligga på grundelementet. Jag ringde Leif Tjällden för att försäkra mig om att det måttet är tillräckligt och han berättade att det fungerar med betydligt smalare upplag för stommen och att jag inte behövde vara orolig. Väldigt skönt att höra, dock kvarstår ju problematiken med att fästa in syllen. Helst skall den fästas (med expanderspik) ca 3 cm in på syllen men inte för nära kanten på plattan, exakt hur nära som är ok vet jag inte men jag blev ganska osäker här och ordnade en speciallösning som jag tycker blev en bra kompromiss.
Själva resningen gick fort, det följde med lite dokumentation från byggstommar men den var för ett standard attefallshus så den gick inte att tillämpa fullt ut. Dokumentation hade gärna kunna vara mer utvecklad för att tex ta upp vanliga fel mm så att allt blir rätt direkt. Huset var rest på tre dagar
Jag tycker att jag mätte med vattenpasset hela tiden och att det var spikrakt när vi var klara, men senare upptäckte jag att en vägg måste ha rubbats något och lutade för mycket inåt. Som tur var kunde jag räta upp den så nu är allt inom toleransnivåerna. Ett tips för att slippa det är att använda bättre och fler snedsträvor än de vi hade satt upp. Använd också ett bra och noggrant långpass. De billigaste passen är inte exakta nog
Precis så är det. Då byggstommen kommer i sektioner så läggs först en syll, och det är den jag ändrat till en 145 mm regel och skjutit in på plattan. Ovan på det ställs sektionerna. Sen kommer jag köra med liggande 45 regel på insidan. Vid hammarbandet är konstruktionen på samma sätt, d.v.s. när stommarna har monterats läggs en lång regel som extra hammarband överst. Den har jag dock inte bytt ut utan är enligt ritning.Donwoody skrev:
Nästa steg efter stommen var taket. Vi valde tre graders taklutning för att få maximala innerutrymmen. Tre grader är den lägsta lutning där det finns tätskiktssystem som du kan lägga själv, lägre lutning och du måste ta in proffs. Det enda tätskiktssystem som jag hittat som kan läggas på så lågt lutande tak är papptak. Efter att ha googlat lite hittade jag några olika märken på takpapp som har produkter som klarar 3 grader. Jag valde byggmax papp av märket Trebolit som var betydligt billigare än de övriga. Men först skall råsponten på
Jag valde råspontluckor för att förenkla hanteringen. Tyvärr var luckorna av ganska dålig kvalitet med kvisthål och barkningskanter. En del luckor var dessutom något smalare än resten. Gjorde av med något över 1000 spikar som hamrades ned för hand. Försköt skarvarna något så att inte alla hamnar på samma regel. Dock har jag läst att det är ok att skarva luckorna över samma regel enligt byggregler. Slog på en 45x45 längst ut på taksprånget undersida. På ovansidan en trekantslist
Sen på med en vindskiva som fick skjuta över ca 15 cm vid takfoten för att gömma hängrännan
Nu var det dags för takpappen, en enkel match trodde jag. Vid "all kvalificerad taktäckning" läggs en underlagspapp först. Tydligen är det för att skydda taket under byggtiden, skydda överlagspappen mot ojämnheter, spikskallar, mm i undertaket och vid klistrade takpappssystem även skydda råsponten ifall det sker kapilärsugning i skarvar på överlagspappen. Vad det eventuella vattnet skall ta vägen sen har jag inte fått någon förklaring till.
Jobbade enligt anvisningar på förpackningen, la först ut en fotplåt med en remsa papp under (för att skydda råsponten mot kondens från plåten) och spikade fast. Här borde jag gjort en liten uträkning så att fotplåten avslutas i mitten på kommande hängränna. Jag borde alltså haft en bit hängränna samt rännkrok så att jag kunde se vart fotplåten avslutas. Som det blev nu så slutar den precis där rännan kommer vilket känns lite osäkert ifall det blåser och regnar mycket. Eventuellt kan det kanske leda till att vatten blåser in mellan hängränna och fasad. Jag skall hålla lite koll på detta och justera vid behov senare under byggfasen
Klipper till plåten enligt bild för att de ska gå att skjuta ihop och bli tighta
Underlagspappen jag köpte var inte förklistrat (Trebolit YAM2000) så jag slabbade på med asfaltsklister och pappspik som jag handjagade. Rullen var på 10 meter och de första tre varven skarvade jag den enligt anvisning, men det var så f-b jobbigt så resten av varven vägrade jag att skarva, det blev lite spill men gick mycket fortare. Att slå i spikarna tog sjukt lång tid, cc60 mm i ett sick-sackmönster. Tips, satsa på förklistrade system och använd spikpistol. Spikarna skulle slås i dubbelt papplager, inte dolt. Ett annat tips är att inte jobba med papptak när det är för varmt ute, pappen blir väldigt sladdrig och ömtålig då. Här är det klart
Nu var det dags för lager 2. Enligt anvisningar skall tak med låg lutning täckas omgående med överlagspapp, alternativt skall spikskallar täckas med asfaltsklister. Jag smetade klister på alla skallar med en tanke i huvudet om att taket är något man skall vara noga med.
Första våden med Trebolit Glacier 3 grader på plats.
Denna "papp" kändes väldig rejäl. Skruvas fast med speciell skruv och bricka enligt pilar på klisterkanten. Rullen var bara 7 meter lång och vägde 30 kilo. Tyvärr måste den alltså skarvas, något jag helst ville slippa men jag hittade inget fabrikat med längre rullar. Jag gillade denna papp men rullarna hade kunnat vara lite längre, sen så tyckte jag att det var svårt att få det tätt kring skarvarna i pappen. Pappen är så tjock att den inte med lätthet låter sig formas. Det visar sig också då den förklistrade kanten gärna släpper lite i skarvarna där den viks upp mot kanterna. Dock skall alla uppvik av denna papp skyddas av en längsgående kappa. (Bild på det och det färdiga taket kommer snart).
Sammanfattningsvis kan jag säga att taktäckningen tog väldigt mycket mer tid än jag hade trott och stundtals var fysiskt jobbet och ganska tråkigt (jag vill ju snickra). När jag ser tillbaka på det borde jag åtminstone tagit in en offert av från ett proffs som arbetar med svetsade dukar. Svetsade dukar blir helt säkert bättre och hade tagit mycket kortare tid och jag hade kunna snickra istället.
Jag valde råspontluckor för att förenkla hanteringen. Tyvärr var luckorna av ganska dålig kvalitet med kvisthål och barkningskanter. En del luckor var dessutom något smalare än resten. Gjorde av med något över 1000 spikar som hamrades ned för hand. Försköt skarvarna något så att inte alla hamnar på samma regel. Dock har jag läst att det är ok att skarva luckorna över samma regel enligt byggregler. Slog på en 45x45 längst ut på taksprånget undersida. På ovansidan en trekantslist
Sen på med en vindskiva som fick skjuta över ca 15 cm vid takfoten för att gömma hängrännan
Nu var det dags för takpappen, en enkel match trodde jag. Vid "all kvalificerad taktäckning" läggs en underlagspapp först. Tydligen är det för att skydda taket under byggtiden, skydda överlagspappen mot ojämnheter, spikskallar, mm i undertaket och vid klistrade takpappssystem även skydda råsponten ifall det sker kapilärsugning i skarvar på överlagspappen. Vad det eventuella vattnet skall ta vägen sen har jag inte fått någon förklaring till.
Jobbade enligt anvisningar på förpackningen, la först ut en fotplåt med en remsa papp under (för att skydda råsponten mot kondens från plåten) och spikade fast. Här borde jag gjort en liten uträkning så att fotplåten avslutas i mitten på kommande hängränna. Jag borde alltså haft en bit hängränna samt rännkrok så att jag kunde se vart fotplåten avslutas. Som det blev nu så slutar den precis där rännan kommer vilket känns lite osäkert ifall det blåser och regnar mycket. Eventuellt kan det kanske leda till att vatten blåser in mellan hängränna och fasad. Jag skall hålla lite koll på detta och justera vid behov senare under byggfasen
Klipper till plåten enligt bild för att de ska gå att skjuta ihop och bli tighta
Underlagspappen jag köpte var inte förklistrat (Trebolit YAM2000) så jag slabbade på med asfaltsklister och pappspik som jag handjagade. Rullen var på 10 meter och de första tre varven skarvade jag den enligt anvisning, men det var så f-b jobbigt så resten av varven vägrade jag att skarva, det blev lite spill men gick mycket fortare. Att slå i spikarna tog sjukt lång tid, cc60 mm i ett sick-sackmönster. Tips, satsa på förklistrade system och använd spikpistol. Spikarna skulle slås i dubbelt papplager, inte dolt. Ett annat tips är att inte jobba med papptak när det är för varmt ute, pappen blir väldigt sladdrig och ömtålig då. Här är det klart
Nu var det dags för lager 2. Enligt anvisningar skall tak med låg lutning täckas omgående med överlagspapp, alternativt skall spikskallar täckas med asfaltsklister. Jag smetade klister på alla skallar med en tanke i huvudet om att taket är något man skall vara noga med.
Första våden med Trebolit Glacier 3 grader på plats.
Denna "papp" kändes väldig rejäl. Skruvas fast med speciell skruv och bricka enligt pilar på klisterkanten. Rullen var bara 7 meter lång och vägde 30 kilo. Tyvärr måste den alltså skarvas, något jag helst ville slippa men jag hittade inget fabrikat med längre rullar. Jag gillade denna papp men rullarna hade kunnat vara lite längre, sen så tyckte jag att det var svårt att få det tätt kring skarvarna i pappen. Pappen är så tjock att den inte med lätthet låter sig formas. Det visar sig också då den förklistrade kanten gärna släpper lite i skarvarna där den viks upp mot kanterna. Dock skall alla uppvik av denna papp skyddas av en längsgående kappa. (Bild på det och det färdiga taket kommer snart).
Sammanfattningsvis kan jag säga att taktäckningen tog väldigt mycket mer tid än jag hade trott och stundtals var fysiskt jobbet och ganska tråkigt (jag vill ju snickra). När jag ser tillbaka på det borde jag åtminstone tagit in en offert av från ett proffs som arbetar med svetsade dukar. Svetsade dukar blir helt säkert bättre och hade tagit mycket kortare tid och jag hade kunna snickra istället.
Det färdiga taket. Jag har lagt på en enkel vindskiveplåt som jag skruvat in från sida. Det hade säkert funkat att skruva uppifrån också men jag är lite nojig kring risken att vatten skulle leta sig ner den vägen
Här ser man kappan som skall läggas på alla ställen där pappen viks upp mot en högre byggnadsdel, vilket på ett pulpettak blir på tre sidor, nock och kortsidor. Jag har inga genomföringar i taket. I köket får det nog bli kolfilterfläkt och för avloppsventilation skall jag försöka med vakumventil. Dock kommer jag dra fram ett rör men plugga det inomhus ifall iden med vakumventil inte skulle fungera.
Här ser man kappan som skall läggas på alla ställen där pappen viks upp mot en högre byggnadsdel, vilket på ett pulpettak blir på tre sidor, nock och kortsidor. Jag har inga genomföringar i taket. I köket får det nog bli kolfilterfläkt och för avloppsventilation skall jag försöka med vakumventil. Dock kommer jag dra fram ett rör men plugga det inomhus ifall iden med vakumventil inte skulle fungera.
Jag anlitade en firma för att svetsa Trebolit på mitt garagetak. Helt klart värt pengarna och du får en enormt stark papp. Som tom klara att hålla pölar med vatten permanent. Arbetskostnaden på några tusen extra var det helt klart värt.
Såhär i efterhand borde jag tagit in en offert på jobbet då det var ett otroligt jobbigt och stressande moment. Men i ivern att spara pengar, och ovissheten om när taket faktiskt skulle vara klart för läggning av papp så gjorde jag det själv.Lolight skrev: